Hoppa till innehåll

Under två dagar möts näringsliv, politik och forskning i Göteborg för att diskutera hur hållbarhetsmålen i Agenda 2030 ska mötas. Om detta finns att läsa i debattartikel i Göteborgs Posten idag.

Det krävs ”banbrytande samarbeten”. Kloka ord från FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon kring frågan om vår förmåga att klara de 17 nya hållbarhetsmål som sattes upp i klimatöverenskommelsen vid COP21 i Paris i december. OECD konstaterar att de nordiska länderna ligger bra till för att klara målen, men klarar vi av att vara ”banbrytande” och hur ser det egentligen ut med vår förmåga att ”samarbeta”? Har vi förmågan att ta till oss och dra nytta av de förändringar som skett i näringslivet? Var finns drivkraften och kunskapen om skapandet av det hållbara samhället och de innovativa lösningarna?

Jag är rädd att vi har fastnat i gamla strukturer, där vi i första hand ser till kapitalet och kapitalets förmåga att ställa om och tänka hållbart. Men detta är strukturer som under många år inte alls kännetecknats av hållbarhet och nytänkande. Strukturer som ser hot istället för möjligheter i tankar om en ny typ av ekonomi, där vi delar och använder saker istället för att äga dem. Strukturer som inte ser innovativt nytänkande som ett bidrag till en hållbar samhällsutveckling.

Idag finns det långt över en miljon mikroföretag i Sverige. Lägger vi där till små och medelstora företag så tydliggörs en bild där näringslivet fullkomligen domineras av dessa företag. En bild som alla kanske inte känner igen sig i. Detta är en enorm potential för Sverige. Vi måste också se till den utveckling tjänsteföretagande har i utvecklingen av en nyttjarekonomi. När 60 procent av vår export idag utgörs av tjänster, och 80 procent av alla jobb som skapats under de senaste 20 åren har skapats i tjänstesektor, vad innebär då det? Det är en enorm strukturell förändring med en helt ny syn ägande och brukande, som med full kraft driver mot en mer hållbar utveckling. Att bejaka detta är att skapa rätt förutsättningar för Sverige och världen att klara hållbarhetsmålen.

Många av dessa företag skapas i en entreprenöriell anda, av innovation, ur ett tjänsteperspektiv, med en vilja att göra bättre och att skapa lösningar som bryter mot traditionella mönster. Företag drivna av en helt ny syn på nyttjarekonomin och digitaliseringens möjligheter. Entreprenörer som ser värdeskapande nätverk och världen som sin marknad. Som har hållbarhet som en del av sitt DNA.

Vad innebär då Ban Ki-moons kloka ord om behovet av ”banbrytande samarbete”?

Handlar det verkligen om att samla näringslivets toppar? Handlar det inte snarare om förmågan att lyssna, lära och främja den utveckling som redan sker? Att komplettera traditionella strukturer med nya arbetssätt, med ett lyssnande, lärande och främjande av den utveckling vi är mitt upp i vore banbrytande. Men det kräver en exceptionell förmåga att utveckla nya former för samarbete för att uppnå våra 17 nya hållbarhetsmål. Utmaningen är stor men om vi jobbar rätt tror jag att vi kan klara det.

Debattartikeln i Göteborgs Posten.