Mitt i djungeln av hinder och motgångar finns det tre riktigt stora problem som jag är extra orolig för just nu: kunskapsföraktet, visionslösheten och miljöhotet.
Vardagen för oss som branschföreträdare handlar ofta om att fundera på konkreta, aktuella frågor. Det kan gälla ändringar i offentlig upphandling, universitetens förändringar av sina fakulteter, avtalstexter i våra kollektivavtal och mycket annat. Viktigt, men givetvis bara pusselbitar i helheten.
Det som verkligen håller mig vaken om natten är tre andra, betydligt större, frågor som gör mig rejält orolig.
Det första är respekten för kunskap, vetenskap och fakta. Det är långt ifrån bara Donald Trump som bidragit till denna utveckling. Även här hemma finns det gott om personer som aktivt väljer att gå på ”magkänsla” eller ”intuition” trots att det finns hårda fakta att ta på. Det är en mycket farlig utveckling på många plan, men inte minst för just vår bransch, med ett djupt kunnande inom infrastruktur, arkitektur, byggande, samhällsplanering, hållbarhet och mycket annat.
”Det är en klen tröst att våra medlemsföretag kan spela en central roll i att både motverka en fortsatt negativ klimatutveckling, men också att bidra till att våra samhällen byggs på ett sätt som klarar de nya förutsättningarna.”
Det andra som oroar mig är politikens visionslöshet just nu. Vårt samhälle utvecklas snabbt, med globala förtecken, drivet av digitalisering och växande städer. Vilka visioner ska vi bygga det samhället på? Jag är rejält orolig för att politiken på många håll, men helt uppenbart här hemma, har en gammal och förlegad bild på både samhälle, näringsliv och arbetsliv.
Det tredje orosmolnet handlar om klimatförändringarna. Vårt nordiska möte med våra ingenjörskollegor, det vi kallar RiNord, hölls i år på Grönland med fokus just på det snabbt förändrade klimatet. Det var ett bra möte, som verkligen satte extra fokus på vad just vår bransch kan bidrag med i klimatarbetet.
”Tyvärr lever vi idag – tillsammans – på ett sätt som inte är hållbart.”
Det är en klen tröst att våra medlemsföretag kan spela en central roll i att både motverka en fortsatt negativ klimatutveckling, men också att bidra till att våra samhällen byggs på ett sätt som klarar de nya förutsättningarna. Tyvärr lever vi idag – tillsammans – på ett sätt som inte är hållbart. Det krävs en hel del av oss alla för att ändra på det. Politiken, civilsamhället, näringslivet, du och jag: alla måste vi bidra.
*
Jag tar med mig dessa tankar till jobbet varje dag. De gör mig inte nedslagen, utan än mer övertygad om att vi måste jobba ännu hårdare.
Mitt lilla bidrag i detta arbete handlar om att synliggöra landets ingenjörer och arkitekter och deras kapacitet och kunnande.
Mitt bidrag är att försöka bidra till i alla fall några visioner för samhällets utveckling, där jag personligen tror att tjänster måste vara viktigare än varor, att ”svenskt” inte får hamna i motsättning till ”danskt” eller ”tyskt” och att nätverk är viktigare än hierarkier. Bland annat.
Mitt bidrag handlar också om att lyfta fram hållbara lösningar och värdet av planering om vi ska kunna klara av miljöns nya krav.
*
Vårens sista blogg kommer nästa vecka, men först ska jag fira midsommar i Stockholm, där vi passar på att klämma in en konfirmation också. Nästa vecka blir det uppladdning inför Almedalen. Som alltid en höjdpunkt för oss som gillar samhällsdebatt och goda samtal.
Trevlig midsommarhelg!