Hoppa till innehåll

Tjänsteinnovation var temat för ett givande lunchsamtal som Svenska Teknik&Designföretagen arrangerade under Almedalsveckan. Trots att över 4000 olika arrangemang arrangerats i Almedalen så har just tjänsteinnovation inte fått det utrymme ämnet förtjänar.

Tjänsteinnovation var temat på ett lunchsamtal som Svenska Teknik&Designföretagen arrangerat under almedalsveckan. Ett av åtskilliga möten med beslutsfattare och politiker som den här veckan ger möjlighet till. Men trots att över 4000 olika arrangemang arrangerats så har just tjänsteinnovation inte tagit den plats ämnet förtjänar. På just denna lunch hade vi förmånen att ha väl initierade deltagare från Näringsdepartementet, Vinnova, RISE, KTH och en forskare från Linköpings universitet. Även representanter för WSP, Tyrens och Sweco deltog aktivt i samtalet.

Att samtala om tjänsteinnovation och om varför tjänsteinnovation måste ligga högt upp på allas prioriteringslista är en utmaning. Ordet i sig innehåller så många dimensioner. Förenklat kan man säga att det handlar om strukturomvandlingen, om transformationen från industriella eller linjära processer till att utgå från behov och värdeskapande. Inte genom en specifik lösning utan utifrån ett helt öppet perspektiv där inget är förutsägbart, där affärsmodeller, strukturer och makt kan omkastas helt. Det handlar om att på bästa sätt leverera lösningar på utmaningar, utan att i förhand ha fokuserat på hur.

Men det handlar lika mycket om tjänstelogik, fokus på kunskap och att jobba med policyutveckling som ger företag, människor och det offentliga rätt drivkrafter. Forskningsområdet tjänsteinnovation har inte i närheten de resurser som andra forskningsområden har. Detta trots att hela näringslivet är mitt inne i en total strukturell omvandling. Nya affärsmodeller, nya leverans- och produktionssätt omkullkastar helt gamla tankesätt. Branscher slås ut medans helt nya skapas med en helt annan logik.

Även Almedalsveckan är en tjänsteinnovation – och innehåller ett värdeskapande som jag inte tror att Olof Palme ens kunde ana.

På direkt fråga från näringsdepartementet om hur vår kravlista såg ut, kunde vi direkt konstatera att vi har identifierat behov. Ökat antal utbildningsplatser för ingenjörer och arkitekter, översyn av expertskatten, utveckla FoU-avdraget, underlätta för kompetensinvandringen, avsätt medel för tjänste- och organisationsforskningen, se över forskningsfrämjandet, genomför en skatteväxling som minskar skattetryck på arbete/kunskap till andra skattebaser som konsumtion. Listan kan göras lång, och frågan hade nog aldrig kommit upp om tjänsteforskning haft ett större fokus. Naturliga åtgärder när fokus ligger på värdeskapande, innovation och cirkulära affärsmodeller.

Det var ett mycket givande samtal och det blir ett startskott i ett utvecklat och en fortsatt nära samverkan. Frågorna kring hur vi alla kan bidra i den strukturomvandling som sker och hur tjänsteinnovation kan få ett allt fokus är givetvis inte helt besvarade. Men viljan och ambitionen att hitta en fortsatt väg framåt är stor.

Jag känner samtidigt en stor tacksamhet över att vi har arenor som Almedalsveckan att mötas både spontant och planerat. Och den positiva och lösningsinriktade attityd alla som är på plats har. Även Almedalsveckan är en tjänsteinnovation – och innehåller ett värdeskapande som jag inte tror att Olof Palme ens kunde ana.

Men än är inte veckan slut, så det finns gott om tillfällen att mötas, fika och kanske dela på en saffrans pannkaka.