Goda förutsättningar för tjänsteföretag att forska är viktigt för Sverige
Att Sverige är ett kunskapssamhälle med goda förutsättningar att utveckla nya idéer, företag och lösningar för stora samhällsutmaningar har nog inte undgått någon. Sverige har sedan industrialismen haft en god utveckling. Vi har haft industriell utveckling som kommit och försvunnit.
Vi har haft en förmåga att tidigt ta till oss nya tekniska lösningar och möjligheter. Vårt näringsliv har utvecklats i en riktning som sätter människan, kunskapen och nya möjligheter i centrum.
Historiskt sett har Sverige haft en god forskningsgrund och ofta en världsledande kunskapsutveckling. Vi har ett stabilt politiskt klimat och en hög allmän kunskapsnivå som gör att vi har förutsättningar att lätt ta till oss nya idéer, förutsättningar och lösningar. Vi har ett relativt högt välstånd och ett öppet samhälle. Detta som en grund och goda förutsättningar att fortsätta att ta till oss de strukturella förändringar som sker. Men det är viktigt att vi fortsätter att utvecklas. Att vi inte försöker utveckla det nya näringslivet utifrån gamla strukturer. Vi har till stor del gått igenom strukturella förändringar i näringslivet som helt omkullkastar gamla modeller och system.
En av dessa frågor är forskningsfrämjandet. Och en liten del av detta var något vi berörde på ett seminarium i Göteborg i förra veckan (23 oktober). Vi pratade då om det så kallade FoU-avdraget, dvs rätten för företag att göra skatteavdrag för investeringar i forskning och utveckling. Vi pratade om den principiella skillnaden mellan forskningsutlysningar där företag kan söka pengar inom vissa i förväg utvalda områden till skillnad från forskning som bedrivs inom områden där företagen själva ser kunskapsluckor och utvecklingsbehov.
Fram till 2014, då FoU-avdraget infördes, var Sverige ett av få länder i EU som saknade skatteincitament för FoU-investeringar. OECD har även upprepade gånger påpekat att Sverige riskerar att halka efter inom forskningsområdet om inte åtgärder vidtas. Idag använder ca 2000-företag avdragsrätten, men det behöver vara många fler.
”FoU-avdraget är ett första steg i att skapa bättre förutsättningar för dessa företag att öka sina forskningsinvesteringar.”
Jag är övertygad om att vi i framtiden behöver bli mycket snabbare på att ställa om de insatser vi gör för att främja forskning. Vi måste bli bättre på att nyttja och utveckla den kompetens som finns. Framförallt behöver vi bli bättre på att skapa rätt förutsättningar för de tjänsteföretag som har som enda syfte och affärsmodell att bygga och sprida kunskap.
FoU-avdraget är ett första steg i att skapa bättre förutsättningar för dessa företag att öka sina forskningsinvesteringar. Men enligt de undersökningar vi genomfört behöver det utvecklas för att fullt ut få den effekt som var syftet när åtgärden genomfördes. Ett utvecklat FoU-avdrag bidrar direkt till ökad kunskapsspridning, värdeskapande och konkurrenskraft. Och därmed ökad sysselsättning och skatteintäkter.
”Goda förutsättningar för tjänsteföretag att forska stärker hela näringslivet och bygger svensk konkurrenskraft.”
Självklart behöver vi se över hela forskningssystemet och forskningsfrämjandet. Och med stor sannolikhet styra om en hel del av de medel som idag investeras i olika utlysningar till att kunna vara mer snabbrörligt, proaktivt samt individ- och företagsnära.
Kunskapsbehoven inom beteendevetenskap, konst, kultur, design och teknikutveckling skapar helt nya förutsättningar och omkullkastar gamla strukturer och tankesätt. Här måste vi hänga med, även inom forskningen, och därmed vara beredda till förändring. Goda förutsättningar för tjänsteföretag att forska stärker hela näringslivet och bygger svensk konkurrenskraft.
ps: Vårt förslag till utveckling av FoU-avdraget:
Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna per anställd bör öka från 10 till 20 procent av lönen.
Det maximala avdraget per koncern bör öka från 230 000 kronor till 460 000 kronor per månad.
Länk till vårt ställningstagande om forskning och innovation