Debattartikel: Orimligt motstånd mot fler ingenjörs- och arkitektstudenter

Det är välkommet att regeringen i budgetpropositionen föreslog fler utbildningsplatser för ingenjörs- och arkitektutbildningar. Trots den stora ingenjörsbristen valde de fyra allianspartierna att samfällt rösta nej till fler ingenjörer och arkitekter. Det är djupt bekymmersamt, skriver Magnus Höij, vd för Svenska Teknik&Designföretagen, i en debattartikel på svd.se.

I Arbetsförmedlingens rapport som presenterades förra veckan om framtidsutsikterna för 200 yrken, Var finns jobben? lyfts ingenjörsyrket tydligt fram som ett bristyrke. Behovet av både ingenjörer och arkitekter förväntas vara mycket stort under decennier framöver, oavsett konjunktur. Vi ser att långsiktiga investeringar görs i infrastruktur, energi, digitalisering och bostäder. Samhällsutvecklingens förändringar ökar det långsiktigt behovet av ingenjörs- och arkitektkunnande och detta kunnande kommer att vara en förutsättning för att realisera viktiga samhällsinvesteringar. Denna bild bekräftas också av Svenska Teknik&Designföretagens årliga branschrapport Branschöversikten, medarbetartillväxten har ökat med sex procent under 2016 jämfört med året innan.

Mot den bakgrunden är det olyckligt och djupt bekymmersamt att de fyra allianspartierna samfällt avvisar utökningen av antalet utbildningsplatser för ingenjörer och arkitekter. I Liberalernas budgetmotion för 2018 står det uttryckligen att partiet motsätter sig fler ingenjörsplatser på Sveriges högskolor och universitet. Kristdemokraterna vill hellre satsa på fler platser på vårdutbildningarna och Moderaterna hänvisar till att en försämrad svensk skola leder till att färre kan bli ingenjörer.

Visst behövs andra insatser också. Fler, inte färre, behöver gå naturvetenskaps- och teknikprogrammen i gymnasiet och det tekniska basåret behöver säkras för att ge fler möjlighet att skaffa sig behörighet för ingenjörsstudier.

Genomströmningen i högskolan behöver öka och det är viktigt att varje nyanländ ingenjör och arkitekt så snart som möjligt får möjlighet att arbeta med det som de är utbildade för. Men det räcker inte. 

Höstterminen 2017 började knappt 12 000 studenter sina ingenjörs- och arkitektutbildningar. Höstterminen 2018 kommer ytterligare 620 nya studenter. Enligt UKÄ:s årsrapport 2017 är söktrycket till högskolan betydligt högre än under förra högkonjunkturen och till utbildningar som civilingenjör är det idag många fler sökanden än vad det finns plats för. Det behövs en långsiktig och bred uppslutning bakom en fortsatt utbyggnad av den tekniska utbildningen i Sverige. Målbilden bör vara att minst 15 000 nybörjarstudenter varje år ska påbörja en ingenjörs- eller arkitektutbildning. Trots regeringens tillskott på 620 platser saknas alltså nästan 2500 nybörjarplatser varje år för att uppfylla denna målbild. 

Att allianspartierna prioriterar ner behovet av ingenjörs- och arkitektutbildningar rimmar illa med ambitionen att främja tillväxt och företagande. Jag har svårt att tänka mig att moderater, liberaler, centerpartister och kristdemokrater ska gå till val på färre utbildningsplatser för samhällsbyggare och framtida forskning och utveckling. Ett utvecklat Sverige med tilltagande urbanisering, digitalisering, bostadsbrist och fortsatta offentliga och privata investeringar i infrastruktur kräver att politiken tar bristen på ingenjörer och arkitekter på allvar. 

Att inte satsa på fler utbildningsplatser för ingenjörer är i mina ögon detsamma som att säga nej till en utbyggnad av Sverige.

Magnus Höij, vd Svenska Teknik&Designföretagen

Läs artikeln på svd.se