Framtiden kommer att ställa högre krav på både individer, företag och utbildningssystemet i stort om vi ska klara utmaningen med det livslånga lärandet.
I veckan deltog jag i ett samtal kring det livslånga lärandet, som Sveriges Ingenjörer bjudit in till.
Jag var inte ensam: ett flertal företrädare för näringslivet var med, liksom representanter för flera av landets tekniska lärosäten.
Frågan är givetvis mycket angelägen. Vi som lever nära tekniken är också nära teknisk innovation och utveckling. Det gör att verktyg, modeller, produkter och mycket annat som vi lärde oss om i skolan kan vara eller kommer att bli utmanat och ersatt av modernare verktyg, modeller och produkter. Jag är övertygad om att både företag och individer allt oftare behöver komplettera med ny kunskap och att det kommer att ske i allt högre takt. Det gäller mjukvaruutvecklare lika väl som brokonstruktörer.
Frågan som väcktes under samtalet hos Sveriges Ingenjörer var hur vi bättre kan stötta kompetensutveckling och det livslånga lärandet.
”Det är angeläget att universiteten är en resurs, inte bara för grundutbildning och forskning utan även för individernas långsiktiga lärande.”
Det spelades in flera kloka tankar, men själv betonade jag några perspektiv.
- Individen har ett eget ansvar för att säkerställa sin egen kompetens. Det tar sin utgångspunkt i att individen under lång tid har stärkt sin ställning på arbetsmarknaden. Ingenjörer i synnerhet har ofta en starkare ställning än företaget på arbetsmarknaden.
- Företagen måste hitta sätt att samspela med starka men i många fall ganska självständiga individer för att kunna bygga strukturkapital, organisationer och förmågor som går utanför det individuella kunnandet. Även detta kunnande behöver ständigt utvecklas och stärkas.
- Högskolornas roll som stöd till både individer och företag är stort och borde kunna vara ännu större. Det är angeläget att universiteten är en resurs, inte bara för grundutbildning och forskning utan även för individernas långsiktiga lärande. Dialogen mellan näringslivet och högskolorna måste stärkas kring dessa frågor.
- Floran av lösningar för att jobba med det livslånga lärandet är såklart större än bara de tekniska universiteten. Den består även av privata utbildningsföretag, onlinekurser från universitet i hela världen, företagsanpassade kurser och seminarier plus självfallet Youtube och andra lättillgängliga tjänster på nätet. Modellerna och strukturerna för hur vi jobbar med det livslånga lärandet måste kunna bestå av flera olika angreppssätt och valmöjligheter.
- Därtill behöver skattesystem och liknade ses över för att säkerställa att det inte hindrar långsiktiga investeringar i kunskap. På likande sätt måste det säkerställas att exempelvis kollektivavtal inte skapar hinder för det livslånga lärandet, utan istället stärker förutsättningarna.
Samtalet med Sveriges Ingenjörer och med högskolorna var mycket givande, och samtalsklimatet bådar gott för framtiden. Jag ser med tillförsikt fram emot nästa steg.
*
I veckan har även regeringens proposition om en ny arkitekturpolitik presenterats. Jag har skrivit en kort kommentar här.
*
I veckan har vi även haft ett meningsutbyte i SvD med Moderaterna kring deras syn på ingenjörsutbildningen. Vi var oroliga för att alliansens partier inte önskade behålla den ökning av studieplatser som den sittande regeringen har föreslagit. Läs gärna Moderaternas svar här.
*
Missa inte vår frukost den 7 mars, då jag intervjuar professor Eric Giertz om konsult- och tjänstesektorns utveckling.
*
I helgen drar sportlovet igång, och jag ska packa för en härlig vecka i de österrikiska alperna. Då ska jag hälsa på dottern, som tillbringat vintern i och utanför backarna i St Anton.
Men misströsta inte. Det kommer en blogg även nästa fredag.
Trevlig helg!