F\u00f6retag som satsar p\u00e5 forskning och utveckling kan f\u00e5 avdrag p\u00e5 arbetsgivaravgifterna. Men nu larmar n\u00e4ringslivet om att m\u00e5nga f\u00f6retag felaktigt nekas st\u00f6det.<\/p>\n
Arbetsgivare har r\u00e4tt att f\u00e5 avdrag fr\u00e5n arbetsgivaravgifterna f\u00f6r anst\u00e4llda som arbetar med kvalificerad forskning och utveckling. Men n\u00e4ringslivet menar att st\u00f6det fryser inne p\u00e5 grund av ett sn\u00e5rigt regelverk och f\u00f6r h\u00f6ga beviskrav.<\/p>\n
\u2013 M\u00e5nga svenska f\u00f6retag \u00e4r frustrerade \u00f6ver situationen. De f\u00f6rst\u00e5r inte varf\u00f6r de blir nekade st\u00f6det. Deras ans\u00f6kningar har trov\u00e4rdiga tekniska bevis p\u00e5 att de bedriver forskning och utveckling, s\u00e4ger Antoine Adam, vd f\u00f6r Leyton.<\/p>\n
Leyton \u00e4r ett internationellt konsultf\u00f6retag som hj\u00e4lper f\u00f6retag att anv\u00e4nda ekonomiska incitament och finns i 13 l\u00e4nder i Europa, Nordamerika och Afrika. I Sverige lotsar Leyton svenska f\u00f6retag f\u00f6r att de ska kunna ta del av FoU-avdraget och hj\u00e4lper dem att f\u00f6rverkliga sin innovation. Men det \u00e4r l\u00e4ttare sagt \u00e4n gjort, \u00e4ven f\u00f6r experter.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r en utmaning att \u00f6vertyga Skatteverket om att ans\u00f6kan faktiskt handlar om forskning och utveckling och \u00e4ven renodlade FoU-f\u00f6retag blir nekade avdraget. V\u00e5ra anst\u00e4llda p\u00e5 Sverigekontoret har teknisk bakgrund och erfarenhet fr\u00e5n flera andra l\u00e4nder. \u00c4ven om v\u00e5ra anst\u00e4llda \u00e4r medvetna om att reglerna skiljer sig fr\u00e5n land till land s\u00e5 vittnar de om att den h\u00e4r ans\u00f6kan utan tvekan hade g\u00e5tt igenom i ett annat land. Det h\u00e4r skapar en obalans ur konkurrenssynpunkt vilket uppmuntrar f\u00f6retag att v\u00e4lja andra l\u00e4nder som har enklare regler f\u00f6r forskning och utveckling, s\u00e4ger Antoine Adam.<\/p>\n
Svenskt N\u00e4ringsliv menar att Skatteverket g\u00f6r en f\u00f6r strikt bed\u00f6mning av vad som utg\u00f6r forskning och utveckling enligt reglerna.<\/p>\n
\u2013 Ibland g\u00f6rs direkt felaktiga tolkningar utan st\u00f6d i vare sig lagtext eller i f\u00f6rarbetena, bland annat menar man att mjukvaruutveckling generellt sett inte utg\u00f6r forskning och utveckling enligt aktuella regler, s\u00e4ger Tara Muinafshar, skattejurist Svenskt N\u00e4ringsliv, till TN.<\/p>\n
Innovationsf\u00f6retagen, som organiserar h\u00f6gteknologiska tj\u00e4nstef\u00f6retag, f\u00e5r ofta ta emot klagom\u00e5l fr\u00e5n f\u00f6retag som f\u00e5tt nobben av Skatteverket av oklara anledningar.<\/p>\n
\u2013 Det stora problemet \u00e4r hur regelverket tolkas i enskilda \u00e4renden. V\u00e5r uppfattning \u00e4r att Skatteverket inte har r\u00e4tt kompetens p\u00e5 det h\u00e4r omr\u00e5det, s\u00e4ger Anders Persson, tillf\u00f6rordnad f\u00f6rbundsdirekt\u00f6r Innovationsf\u00f6retagen, till TN.<\/p>\n
Leyton delar den bed\u00f6mningen.<\/p>\n
\u2013 Sverige \u00e4r mig veterligen det enda landet d\u00e4r handl\u00e4ggare utan teknisk bakgrund bed\u00f6mer teknologin i ans\u00f6kan. Handl\u00e4ggarna borde enbart avg\u00f6ra den finansiella delen. V\u00e5rt f\u00f6rslag \u00e4r att tekniska experter kopplas in i handl\u00e4ggningen. I Tyskland och Norge finns en s\u00e4rskild enhet som hanterar ans\u00f6kningarna och i Frankrike kopplas utomst\u00e5ende expertis in, s\u00e4ger Antoine Adam.<\/p>\n
Sverige dras ocks\u00e5 med l\u00e5nga handl\u00e4ggningstider. Leyton uppger att det tar minst sex m\u00e5nader innan svaret p\u00e5 ans\u00f6kningarna kommer.<\/p>\n
\u2013 Detta skapar ytterligare os\u00e4kerhet f\u00f6r f\u00f6retagen. En annan m\u00e4rklig omst\u00e4ndighet \u00e4r att det \u00e4r allt eller inget i Sverige, antingen f\u00e5r man hela avdraget eller inget. Det \u00e4r bara svart eller vitt, s\u00e4ger Antoine Adam.<\/p>\n
Svenskt N\u00e4ringsliv f\u00f6resl\u00e5r i en skrivelse till regeringen att Forskarskatten\u00e4mnden, en statlig f\u00f6rvaltningsmyndighet som pr\u00f6var fr\u00e5gor om skattel\u00e4ttnader f\u00f6r utl\u00e4ndska g\u00e4stforskare, kan vara en l\u00e4mplig instans f\u00f6r att komplettera handl\u00e4ggningen vid Skatteverket.<\/p>\n
\u2013 N\u00e4r det kommer till forskning och utveckling, s\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4ller utveckling, uppst\u00e5r ofta sv\u00e5ra gr\u00e4nsdragningsfr\u00e5gor och fr\u00e5gorna b\u00f6r l\u00e4mpligen avg\u00f6ras av personer med r\u00e4tt kompetens. F\u00f6r att \u00f6ka r\u00e4ttss\u00e4kerheten och f\u00f6rutsebarheten i regelverket skulle det \u00e4ven beh\u00f6vas fler v\u00e4gledande kriterier f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l f\u00f6retagen som f\u00f6r bed\u00f6mande myndighet, s\u00e4ger Tara Muinafshar.<\/p>\n
Innovationsf\u00f6retagen menar att Skatteverket har en f\u00f6rlegad bild av vad som \u00e4r forskning och utveckling. Bland annat st\u00e4ller myndigheten krav p\u00e5 att det ska handla om en ny produkt eller ny tj\u00e4nst.<\/p>\n
\u2013 De har en f\u00f6rlegad v\u00e4rldsbild! Mycket av utvecklingen som sker idag \u00e4r en kombination av en m\u00e4ngd olika forskningsresultat, erfarenheter och kunnande. Spotify var till exempel en kombination av m\u00e5nga olika kunnanden, det skapades inte fr\u00e5n ett enda forskningsresultat. Samma g\u00e4ller inom en rad andra utvecklingsomr\u00e5den. Det har Skatteverket problem med att f\u00f6rst\u00e5. Vi vill se att myndigheten hellre friar \u00e4n f\u00e4ller. N\u00e4ringslivets forsknings- och utvecklingsprocesser \u00e4r mycket mer komplexa idag, s\u00e4ger Anders Persson.<\/p>\n
N\u00e4ringslivet \u00e4r enigt om att FoU-avdraget \u00e4r ett v\u00e4lbeh\u00f6vligt st\u00f6d. Avdraget inf\u00f6rdes 2014 f\u00f6r att lyfta svensk forskning och utveckling i framf\u00f6r allt sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag. Maxtaket f\u00f6r neds\u00e4ttning har h\u00f6jts i omg\u00e5ngar vilket har \u00f6kat intresset f\u00f6r avdraget \u00e4ven hos st\u00f6rre f\u00f6retag. Senast f\u00f6rra \u00e5ret ut\u00f6kades avdraget till drygt 1,2 miljoner kronor per m\u00e5nad och koncern, samtidigt som arbetstidskriterierna s\u00e4nktes fr\u00e5n 75 till 50 procent.<\/p>\n
\u2013 Vi ser positivt p\u00e5 h\u00f6jningen men effekten av de inf\u00f6rda incitamenten blir begr\u00e4nsad om regelverket inte fungerar i enlighet med sitt syfte och vi uppmanar d\u00e4rf\u00f6r regeringen att omg\u00e5ende se \u00f6ver oklarheterna i dagens system, s\u00e4ger Tara Muinafshar.<\/p>\n Anders Persson menar att FoU-avdraget g\u00f6r att f\u00f6retagen v\u00e5gar anst\u00e4lla forskare och utvecklare med h\u00f6gre kompetens.<\/p>\n \u2013 St\u00f6det har j\u00e4ttestor betydelse. Den svenska industrin och hela n\u00e4ringslivet \u00e4r beroende av att f\u00f6retagen kan vara v\u00e4rldsledande i sin teknikutveckling. Och det \u00e4r inte bara bra f\u00f6r v\u00e5ra f\u00f6retag, industrin och samh\u00e4llsbyggandet utan f\u00f6r hela Sverige. Det \u00e4r f\u00f6retagen som skapar syssels\u00e4ttning, skatteint\u00e4kter och v\u00e4lf\u00e4rd. Men det \u00e4r tyv\u00e4rr d\u00e4r som regelverket krockar med verkligheten. Politikerna och n\u00e4ringslivet vill \u00f6ka forsknings- och utvecklingsinvesteringarna men det f\u00f6rst\u00f6rs av en trubbig till\u00e4mpning av reglerna, s\u00e4ger han.<\/p>\n Leyton s\u00e4tter sitt hopp till den nya regeringen d\u00e4r finansministern Elisabeth Svantesson (M) klargjort att hon vill minska f\u00f6retagens regelb\u00f6rda och h\u00f6ja taket f\u00f6r FoU-avdraget.<\/p>\n \u2013 Vi \u00e4r f\u00f6rsiktigt positiva. FoU-avdraget \u00e4r ett bra verktyg men anv\u00e4nds inte s\u00e5 bra, s\u00e4ger Antoine Adam till TN.<\/p>\n