Framtidens stad. Hur ser den ut? Hur fungerar den? Inom stadsplanering och arkitektur anv\u00e4nds ibland s\u00e5 kallade digitala tvillingar, en visualisering av stadens funktioner och fl\u00f6den som ska underl\u00e4tta framtidens stadsplanering och prognostisering. Tekniken kan bland annat anv\u00e4ndas till att simulera geologiska f\u00f6r\u00e4ndringar, \u00f6ka tryggheten och minska exponeringen f\u00f6r f\u00f6roreningar. Ramboll \u00e4r en drivande partner inom det G\u00f6teborgsbaserade forskningscentret Digital Twin Cities Centre (DTCC) som ska utveckla metoder f\u00f6r att visualisera och simulera storstadsregioner.<\/p>\n
Tanken bakom DTCC \u00e4r att den ska agera som en innovationshubb f\u00f6r nya simuleringar och visualisering. Dessa kan bist\u00e5 st\u00e4der med att m\u00f6ta framtidens utmaningar inom bland annat h\u00e5llbar stadsutveckling, segregation, \u00f6versv\u00e4mning, f\u00f6roreningar, v\u00e4rmeb\u00f6ljor, trafikfl\u00f6den och smittspridning. Genom att anv\u00e4nda tillg\u00e4nglig digital information om staden kan dess m\u00e5ende, utformning och funktion optimeras. Begreppet digital tvilling har funnits i ungef\u00e4r 20 \u00e5r och \u00e4r t\u00e4tt f\u00f6rknippat med b\u00e5de produktutveckling och fenomenet Smarta st\u00e4der<\/em>.<\/p>\n – Rambolls och samtliga samarbetspartners ambition \u00e4r att DTCC inte bara ska vara ett kortlivat forskningsprojekt utan ett kompetenscenter d\u00e4r vi testar och f\u00f6rfinar verktyg och nya processer i pilotprojekt. N\u00e4r man arbetar i gr\u00e4nslandet mellan forskarv\u00e4rlden och verkliga applikationer kr\u00e4vs b\u00e5de energi och mod att kunna genomf\u00f6ra projekten. DTCC \u00e4r ett s\u00e4tt att kroka arm med och ta hj\u00e4lp av andra akt\u00f6rer som vill vara drivande i Sveriges digitala transformation och h\u00e5llbara stadsutveckling, s\u00e4ger Tara Wood, technical lead p\u00e5 Ramboll f\u00f6r delprojektet District Level Modelling & Simulation inom DTCC.<\/p>\n Stora m\u00f6jligheter med rik datatillg\u00e5ng – Vi ser att mycket information och m\u00e4tdata om v\u00e5ra st\u00e4der finns tillg\u00e4nglig redan idag. Problemet \u00e4r att datan inte \u00e4r samlad p\u00e5 ett st\u00e4lle d\u00e4r den g\u00e5r att \u00f6verblicka och interagera med f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 helheten. Inom mitt delprojekt tittar vi s\u00e4rskilt p\u00e5 vilken typ av datainsamling som kr\u00e4vs f\u00f6r att bygga upp en digital tvilling som beaktar f\u00f6ruts\u00e4ttningar ovan och under ytan p\u00e5 n\u00e5gra utvalda stadsdelar, s\u00e4ger Tara Wood.<\/p>\n Vem ska anv\u00e4nda applikationen? – I G\u00f6teborg kan en digital tvilling \u00f6ver staden vara avg\u00f6rande f\u00f6r framtiden. Det ska g\u00e5 att simulera hur geologiska f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5verkar b\u00e5de gammal och ny infrastruktur. H\u00e4r finns det m\u00e5nga gamla hus med k\u00e4nsliga grundl\u00e4ggningar som sjunker med minst en centimeter per \u00e5r. Att enkelt \u00f6vervaka s\u00e5dana f\u00f6r\u00e4ndringar g\u00f6r staden b\u00e4ttre rustad f\u00f6r framtiden. Det kan ocks\u00e5 vara relevant f\u00f6r kustst\u00e4der d\u00e4r vattenniv\u00e5erna v\u00e4ntas stiga, s\u00e4ger Tara.<\/p>\n Ett av delprojekten inom Digital Twin Cities Centre, Crowd Movement<\/em>, syftar till att st\u00f6dja beslutsfattande inom stadsplanering genom att prognosticera r\u00f6relsem\u00f6nster f\u00f6r att utveckla stadsbilden. Modellen ska ocks\u00e5 kunna avg\u00f6ra var i staden fotg\u00e4ngare exponeras f\u00f6r brott, buller, vind och f\u00f6roreningar. Tanken \u00e4r att p\u00e5 sikt kunna simulera r\u00f6relsem\u00f6nster b\u00e5de p\u00e5 makroniv\u00e5 (stadsdelar) och p\u00e5 mikroniv\u00e5 (gatukorsningar och torg).<\/p>\n Politiska prioriteringar avg\u00f6rande – F\u00f6rutom politiska satsningar och raffinerade simuleringsmodeller \u00e4r bland de mest effektiva s\u00e4ttet att h\u00e5lla utsl\u00e4ppen l\u00e5ga p\u00e5 stadsniv\u00e5 att underh\u00e5lla befintliga byggnader och infrastruktur snarare \u00e4n att bygga nytt. Det l\u00e5ter kanske inte helt sexigt, men det b\u00e4sta vi kan g\u00f6ra \u00e4r att f\u00f6rl\u00e4nga livsl\u00e4ngden p\u00e5 befintlig infrastruktur. Anv\u00e4nder vi digitala tvillingar p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt kan \u00e4ven denna process underl\u00e4ttas, s\u00e4ger Tara.<\/p>\n
\n<\/strong>Po\u00e4ngen med att skapa stora simuleringsmodeller \u00f6ver st\u00e4der \u00e4r att dra nytta av all den data som samlas in av sensorer installerade i det offentliga rummet, och ibland fr\u00e5n rymden. Sensorer i byggnader, i broar, p\u00e5 v\u00e4gar och andra offentliga platser kan m\u00e4ta bullerniv\u00e5er, trafikfl\u00f6den, belastningar, energifl\u00f6den, kollektivtrafik och r\u00f6relsem\u00f6nster. Digitala tvillingar handlar i grunden om att sammanf\u00f6ra data till en enhetlig simulering. Olika variabler kan matas in som sedan presenteras f\u00f6r anv\u00e4ndaren i form av visuella lager. En f\u00f6r\u00e4ndring av en variabel kan ge effekter p\u00e5 hela systemet, vilket simuleras i den digitala tvillingen. Vid eventuella avvikelser i simuleringen kan systemet tidigt varna anv\u00e4ndaren och m\u00f6jlig g\u00f6r en proaktiv \u00e5tg\u00e4rd.<\/p>\n
\n<\/strong>Genom tillg\u00e5ngen till avancerade simuleringsmodeller kan stadsplaneringen bli mer raffinerad och strategisk. Stadsdelsf\u00f6rvaltningar beh\u00f6ver detaljerad information f\u00f6r att fatta beslut om hur framtidens st\u00e4der ska se ut. Medborgares r\u00f6relsem\u00f6nster kan, som exempel, anv\u00e4ndas i stadsplaneringsprocessen och simuleras i form av partiklar, d\u00e4r varje partikel har ett antal egenskaper: \u00e5lder, vanor, arbete, med mera. Tara Wood menar att allt fr\u00e5n stadsplanerare till arkitekter, kommunstrateger och enskilda medborgare ska kunna anv\u00e4nda en digital tvilling. Beroende p\u00e5 anv\u00e4ndare kan olika funktioner vara relevanta; en medborgare vill kanske bara g\u00e5 runt i den digitala staden, medan en stadsplanerare vill kunna se samverkan mellan olika trafiksystem och r\u00f6relsem\u00f6nster.<\/p>\n
\n<\/strong>N\u00e4r digitala tvillingar kommer anv\u00e4ndas i stor skala beror, enligt Tara, mycket p\u00e5 beslutsfattare och hur h\u00f6gt prioriterad fr\u00e5gan blir. Det handlar s\u00e4rskilt om att den politiska viljan i storst\u00e4derna ska finnas. G\u00f6teborg, som exempel, siktar p\u00e5 att bli klimatneutrala 2030 och innan dess kommer det att kr\u00e4vas en st\u00f6rre tilltro till nya tekniker, \u00e5terbruk av material och avancerade simuleringsmodeller f\u00f6r att bland annat s\u00e4kra staden mot olika klimatscenarier. Liknande projekt \u00e4ger rum inom bland annat Storbritannien och Nederl\u00e4nderna, som b\u00e5da ligger l\u00e5ngt fram i utvecklingen mot digitala tvillingar. Det beror fr\u00e4mst p\u00e5 att det finns stora ambitioner fr\u00e5n politiskt h\u00e5ll d\u00e4r beslutsfattare insett framtidsnyttan med s\u00e5dana system och s\u00e4kerst\u00e4llt finansiering och resurser. Tara Wood menar att nya teknikl\u00f6sningar \u00e4r en del av, men inte hela l\u00f6sningen.<\/p>\nInnovationscase \u2013 Hur v\u00e5ra medlemmar g\u00f6r skillnad<\/strong><\/h2>\n