Ulf Kristerssons regering har g\u00e5ng efter annan po\u00e4ngterat att det svenska v\u00e4lst\u00e5ndet kr\u00e4ver konkurrenskraftiga f\u00f6retag och att ingenj\u00f6rslandet Sverige m\u00e5ste st\u00e4rkas. Men halvv\u00e4gs in i mandatperioden v\u00e4ntar vi fortfarande p\u00e5 leverans. Det skriver Innovationsf\u00f6retagen idag p\u00e5 Di Debatt.<\/p>\n\n
Strukturreformer f\u00f6r att v\u00e4ssa Sveriges konkurrenskraft lyser med sin fr\u00e5nvaro i regeringens budget. Skattepolitiken g\u00e5r rent av \u00e5t fel h\u00e5ll med kraftigt h\u00f6jd marginalskatt och krympt utbildningspremie. Och \u00e5tg\u00e4rderna f\u00f6r att avhj\u00e4lpa f\u00f6retagens kompetensbrist \u00e4r mest av symbolisk karakt\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n
Trots att budgetpropositionen f\u00f6r 2024 tar oss halvv\u00e4gs in i mandatperioden g\u00f6r regeringens f\u00f6rslag \u00e4nnu inte n\u00e5gra positiva avtryck i f\u00f6retagens vardag.<\/p>\n\n\n\n
Problemet med regeringen \u00e4r inte att den saknar probleminsikt – m\u00e5nga angel\u00e4gna fr\u00e5gor adresseras, men politiken \u00e4r antingen av symbolisk karakt\u00e4r eller riskerar att bli verkningsl\u00f6s n\u00e4r \u00e5tg\u00e4rderna saknar riktning eller motverkar varandra. Tv\u00e5 exempel:<\/p>\n\n\n\n
Landets kunskapsintensiva f\u00f6retag efterfr\u00e5gar ambiti\u00f6sa satsningar f\u00f6r att h\u00e5lla uppe takten i klimatomst\u00e4llningen och v\u00e4rna det gr\u00f6na, moderna och h\u00f6gteknologiska varum\u00e4rket Sverige AB som \u00f6ppnat m\u00e5nga d\u00f6rrar till exportmarknaden. Klimatklivet, med investeringsst\u00f6d till ny klimatsmart teknik \u00e4r ett viktigt verktyg som regeringen nu v\u00e4xlar upp. Men tyv\u00e4rr kan det inte p\u00e5 l\u00e5nga v\u00e4gar kompensera f\u00f6r de missade klimatm\u00e5len och dramatiskt \u00f6kade v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp som \u00e4r en direkt konsekvens av regeringens miljardsatsningar p\u00e5 s\u00e4nkta drivmedelsskatter och reduktionsplikt. Varum\u00e4rket Sverige AB g\u00e5r fr\u00e5n gr\u00f6nt till brunt. <\/p>\n\n\n\n
Kompetensbristen, n\u00e4ringslivets absolut st\u00f6rsta utmaning, tar sig regeringen an p\u00e5 ett liknande s\u00e4tt. Expertskatten, FoU-avdraget och 3:12 -reglerna ska reformeras och g\u00f6ra det mer attraktivt att jobba i Sverige. P\u00e5 sikt. Redan 2024 straffbeskattar regeringen dock ingenj\u00f6rer och andra h\u00f6gutbildade genom att h\u00f6ja marginalskatten och s\u00e4nka utbildningspremien. Att straffbeskatta 100 000 ingenj\u00f6rer och 50 000 programmerare \u00f6kar inte direkt s\u00f6ktrycket p\u00e5 de utbildningarna.<\/p>\n\n\n\n
Regeringen ger med den ena handen och tar med den andra. Kvar st\u00e5r Sverige och stampar utan tydlig vision och riktning och fr\u00e5gan h\u00e4nger i luften: Vart \u00e4r vi p\u00e5 v\u00e4g? <\/p>\n\n\n\n
Innovationsf\u00f6retagen representerar flera kunskapsintensiva delbranscher som utg\u00f6r en motor i den svenska ekonomin. V\u00e5ra medlemsf\u00f6retag syssels\u00e4tter tusentals ingenj\u00f6rer, och arkitekter. Tillsammans bygger de varje dag Sverige lite starkare, lite mer h\u00e5llbart, lite mer konkurrenskraftigt. Och \u00e5r f\u00f6r \u00e5r blir den kunskapsintensiva tj\u00e4nstesektorn allt viktigare f\u00f6r Sverige. Under de senaste 25 \u00e5ren har den varit den mest expansiva delen av svensk ekonomi, f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdet har tredubblats och andelen av BNP \u00f6kat fr\u00e5n nio till tolv procent. Bara under det senaste \u00e5ret har d\u00e4r skapats 27 000 nya jobb. N\u00e4r innovationssektorn utvecklas, d\u00e5 st\u00e4rks ocks\u00e5 svensk konkurrenskraft. F\u00f6r att inte h\u00e4mma den positiva utvecklingen har vi f\u00f6rslag p\u00e5 tre omr\u00e5den som dessutom kan hj\u00e4lpa regeringen att konkretisera sina ambitioner:<\/p>\n\n\n\n
Visa v\u00e4gen f\u00f6r en konkurrenskraftig gr\u00f6n omst\u00e4llning<\/strong>. H\u00f6stens klimathandlingsplan m\u00e5ste kompensera f\u00f6r de kraftigt \u00f6kade utsl\u00e4ppen i transportsektorn. Samh\u00e4llsbyggnadssektorn st\u00e4ller g\u00e4rna upp. Sverige kan fortfarande genomf\u00f6ra en h\u00e5llbar omst\u00e4llning. Men det kr\u00e4vs ledarskap av regeringen. Klimatkrav m\u00e5ste st\u00e4llas i upphandlingar, statliga myndigheter m\u00e5ste b\u00f6rja t\u00e4nka klimat i varje beslut och f\u00f6retagens investeringar i forskning och utveckling st\u00f6ttas.<\/p>\n\n\n\n H\u00f6j utbildningspremien och satsa p\u00e5 Sverige som kunskapsnation<\/strong>. F\u00f6r att fylla de studieplatser som erbjuds p\u00e5 landets ingenj\u00f6rsutbildningar m\u00e5ste en akademisk examen l\u00f6na sig b\u00e4ttre, \u00e4ven ekonomiskt. Justera brytpunkten f\u00f6r statlig inkomstskatt efter inflationen och ge CSN omedelbart de medel som beh\u00f6vs f\u00f6r att omst\u00e4llningsstudiest\u00f6det ska fungera. St\u00e4rk kvaliteten i ingenj\u00f6rsutbildningarna p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00f6r skillnad genom fler l\u00e4rarledda timmar och laborationer.<\/p>\n\n\n\n G\u00f6r det attraktivt f\u00f6r f\u00f6retagen att investera i humankapital <\/strong>\u00d6versynen av 3:12-reglerna beh\u00f6ver ut\u00f6kas och fyraprocentsp\u00e4rren f\u00f6r \u00e4gande slopas. Inkomstniv\u00e5n f\u00f6r att f\u00e5 utnyttja expertskatten m\u00e5ste s\u00e4nkas. \u00c4ven ett kompetensavdrag som fr\u00e4mjar investeringar i f\u00f6retagens medarbetare b\u00f6r inf\u00f6ras.<\/p>\n\n\n\n Sverige beh\u00f6ver l\u00e5ngsiktiga reformer som kommer till r\u00e4tta med de strukturella problemen med \u00f6verbeskattning av arbete, h\u00f6jer kvaliteten i ingenj\u00f6rsutbildningarna och fr\u00e4mjar f\u00f6retagens investeringar i forskning och innovation.<\/p>\n\n\n\n Vi uppmanar regeringen Kristersson med samarbetspartiet Sverigedemokraterna att visa ett tydligt ledarskap, lyfta blicken mot horisonten och ge sitt svar p\u00e5 fr\u00e5gan: Vart \u00e4r vi p\u00e5 v\u00e4g?<\/p>\n\n\n\n Elin Lydahl
f\u00f6rbundsdirekt\u00f6r Innovationsf\u00f6retagen<\/p>\n\n\n\n \n \n L\u00e4s debattinl\u00e4gget p\u00e5 Dagens Industri h\u00e4r:\n \n \n \n