Att satsa p\u00e5 samh\u00e4llsb\u00e4rande infrastruktur \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r Sveriges framtid. Beslut som fattas idag om upprustning och nybyggnation p\u00e5verkar kommande generationers m\u00f6jligheter till b\u00e5de arbete, transport och boende. Trots den svenska transport-, vatten- och eln\u00e4tsinfrastrukturens betydelse f\u00f6r Sverige har infrastrukturskulden v\u00e4xt och viktiga projekt prioriterats bort. F\u00f6r att Sverige ska kunna v\u00e4xa beh\u00f6ver vi effektiv transport inom landet, d\u00e4r arbetskraft och gods kan f\u00e4rdas via v\u00e4g- och j\u00e4rnv\u00e4g. Vi beh\u00f6ver ocks\u00e5 vatten- och avloppssystem som klarar av befolknings\u00f6kningar och ett transmissionsn\u00e4t, tidigare kallat stamn\u00e4tet eller eln\u00e4tet, som m\u00f6jligg\u00f6r nyindustrialiseringsprojekt b\u00e5de i norr och s\u00f6der.<\/p>\n\n\n\n
Svenskt N\u00e4ringsliv har i fr\u00e5gan om svensk transportinfrastruktur tidigare uppmanat regeringen att rikta resurserna dit de ger mest tillbaka, f\u00f6r att s\u00e4kra Sveriges konkurrenskraft och r\u00f6rlighet genom landet. Den svenska j\u00e4rnv\u00e4gen, som exempel, har sedan 90-talet, d\u00e5 X2000 lanserades, nya banor byggdes och Statens J\u00e4rnv\u00e4gar bolagiserades, f\u00e5tt allt st\u00f6rre politisk uppm\u00e4rksamhet. De nya satsningarna var v\u00e4lbeh\u00f6vda men har d\u00e4remot inte r\u00e4ckt till. Enligt en rapport fr\u00e5n teknikkonsultf\u00f6retaget COWI<\/a> minskade antalet kilometer j\u00e4rnv\u00e4g per inv\u00e5nare med 14 procent mellan 2005\u20132021 i Sverige. Under samma period v\u00e4xte befolkningen med en miljon men satsningar p\u00e5 infrastruktur h\u00e4ngde inte med.<\/p>\n\n\n\n Kajsa Ros\u00e9n, chef f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4g p\u00e5 Sweco, understryker det akuta behovet av att rusta upp och underh\u00e5lla Sveriges infrastruktur. Med erfarenhet fr\u00e5n b\u00e5de Banverket och konsultbolag anser hon att det beh\u00f6vs ett helhetsgrepp f\u00f6r att infrastrukturen ska fungera.<\/p>\n\n\n\n\n\n Det \u00e4r viktigt att f\u00f6rst\u00e5 att delar i det svenska j\u00e4rnv\u00e4gssystemet idag \u00e4r mer \u00e4n 100 \u00e5r och att det i sin tur inneb\u00e4r stora utmaningar vad g\u00e4ller reservdelshantering.<\/p>\nKajsa Ros\u00e9n, chef f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4g p\u00e5 Sweco<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n\n\n – Om vi pratar om just den svenska j\u00e4rnv\u00e4gen finns ett signalst\u00e4llverk som heter modell 59. Det \u00e4r ett rel\u00e4st\u00e4llverk som utvecklades i b\u00f6rjan av 50-talet. Delar av dessa finns fortfarande i j\u00e4rnv\u00e4gssystem och principen anv\u00e4nds ocks\u00e5 idag f\u00f6r att bygga kretsar. Man ska givetvis inte byta ut saker som fungerar men det \u00e4r viktigt att f\u00f6rst\u00e5 att delar i det svenska j\u00e4rnv\u00e4gssystemet idag \u00e4r mer \u00e4n 100 \u00e5r och att det i sin tur inneb\u00e4r stora utmaningar vad g\u00e4ller reservdelshantering. Politiken m\u00e5ste prioritera underh\u00e5ll av befintliga system. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt blir det billigare och l\u00e5ngsiktigt, s\u00e4ger Kajsa Ros\u00e9n.<\/p>\n\n\n\n Begreppet infrastruktur inneb\u00e4r som sagt inte bara v\u00e4g- och j\u00e4rnv\u00e4g, utan innefattar \u00e4ven andra samh\u00e4llsb\u00e4rande anl\u00e4ggningar som vatten- och avloppsystem, transmissionsn\u00e4t f\u00f6r producerad el, och bredband. Decennier av underinvesteringar, i kombination med en stadig befolknings\u00f6kning, har resulterat i en infrastrukturskuld som utg\u00f6r ett hot mot b\u00e5de ekonomisk tillv\u00e4xt och samh\u00e4llsutvecklingen. I WSP:s stora infrastrukturrapport Prioriteringar och v\u00e4gval n\u00e4r Sverige beh\u00f6ver renoveras<\/em> <\/a>fr\u00e5n 2018 framg\u00e5r det att \u00f6ver 300 miljarder beh\u00f6vsf\u00f6r att komma i kapp det eftersatta underh\u00e5llet av svensk v\u00e4g, j\u00e4rnv\u00e4g, eln\u00e4t och VA-system. \u00a0Som exempel beh\u00f6ver svenska vatten- och avloppssystemet rustas upp, d\u00e5 det i flera delar av landet inte rustats upp sedan efterkrigstiden. Tore Engl\u00e9n, seniorkonsult p\u00e5 WSP reflekterar kring behovet av underh\u00e5ll och upprustning:<\/p>\n\n\n\n – Stora delar av den nuvarande svenska infrastrukturen, framf\u00f6r allt inom VA och j\u00e4rnv\u00e4g, byggdes upp under en relativt kort period. Som f\u00f6ljd av kortsiktighet och andra prioriteringar st\u00e5r vi inf\u00f6r en ackumulerad skuld av eftersatt underh\u00e5ll och f\u00f6r\u00e5ldrade system, som nu kr\u00e4ver akut uppm\u00e4rksamhet och \u00e5tg\u00e4rder, s\u00e4ger Tore Engl\u00e9n.<\/p>\n\n\n\n\n\n Som f\u00f6ljd av kortsiktighet och andra prioriteringar st\u00e5r vi inf\u00f6r en ackumulerad skuld av eftersatt underh\u00e5ll och f\u00f6r\u00e5ldrade system, som nu kr\u00e4ver akut uppm\u00e4rksamhet och \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\nTore Engl\u00e9n, seniorkonsult p\u00e5 WSP<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n\n\n Kommunerna tvingas prioritera bort avg\u00f6rande infrastrukturinvesteringar<\/strong> – Avfolkningskommunerna har det tuffast. Med begr\u00e4nsade skatteint\u00e4kter riskerar de n\u00f6dv\u00e4ndiga investeringarna att utebli. H\u00e4r beh\u00f6ver staten g\u00e5 in och ge n\u00e5gon form av st\u00f6d. Att \u00f6ka underh\u00e5llsskulden \u00e4r d\u00e5lig ekonomisk hush\u00e5llning, s\u00e4ger Ulrica Nilsson.<\/p>\n\n\n\n Tore Engl\u00e9n beskriver en liknande problematik, d\u00e4r kommunernas upprustningsbehov inte g\u00e5r ihop med deras \u00f6vriga f\u00f6rvaltningskostnader. Han f\u00f6resl\u00e5r att riktade statsbidrag till kommunal infrastruktur vore en l\u00e4mplig konjunkturstimulans.<\/p>\n\n\n\n – F\u00f6rdelen med att ge infrastrukturmedel direkt till kommunerna \u00e4r att de \u00e4r snabbfotade. De har korta beslutsv\u00e4gar, s\u00e4rskilt n\u00e4r det kommer till att gr\u00e4va upp gator och l\u00e4gga nya ledningar, till skillnad fr\u00e5n statliga projekt som tar l\u00e4ngre tid, s\u00e4ger Tore Engl\u00e9n.<\/p>\n\n\n\n NATO-medlemskapet st\u00e4ller krav p\u00e5 Sveriges infrastruktur<\/strong> Detta inkluderar f\u00f6rst\u00e4rkning av f\u00e4rdf\u00f6rbindelser och infrastruktur f\u00f6r att st\u00f6dja milit\u00e4r mobilitet och logistik. Till exempel m\u00e5ste v\u00e4g- och j\u00e4rnv\u00e4garna kunna klara av belastningen av milit\u00e4ra fordon och kunna transportera trupper \u00f6ver landet.<\/p>\n\n\n\n\n\n Det kommer att komma krav p\u00e5 investeringar kopplat till NATO och s\u00e4kerhetsl\u00e4get. D\u00e5 \u00e4r min f\u00f6rhoppning att \u00e5tg\u00e4rderna inte pressas in i de befintliga planerna utan att det \u00f6ronm\u00e4rks s\u00e4rskilda medel f\u00f6r detta.<\/p>\nUlrica Nilsson, divisionschef f\u00f6r v\u00e4g och j\u00e4rnv\u00e4g p\u00e5 Tyr\u00e9ns<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n\n\n – Det kommer att komma krav p\u00e5 investeringar kopplat till NATO och s\u00e4kerhetsl\u00e4get. D\u00e5 \u00e4r min f\u00f6rhoppning att \u00e5tg\u00e4rderna inte pressas in i de befintliga planerna utan att det \u00f6ronm\u00e4rks s\u00e4rskilda medel f\u00f6r detta. Det vore verkligen inte \u00f6nskv\u00e4rt att hamna i ett l\u00e4ge d\u00e4r befintliga planer beh\u00f6ver omarbetas, verksamheter pausas och viktiga \u00e5tg\u00e4rder d\u00e4rmed f\u00f6rsenas, s\u00e4ger Ulrica Nilsson.<\/p>\n\n\n\n En del av den svenska infrastrukturen som under senare \u00e5r f\u00e5tt mycket medial uppm\u00e4rksamhet \u00e4r v\u00e5rt transmissionsn\u00e4t. Transmissionsn\u00e4tet, distribuerar el fr\u00e5n elkraftverk till slutkonsument, och \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att el ska kunna \u00f6verf\u00f6ras fr\u00e5n en del av landet till en annan. Det numera underdimensionerade n\u00e4tet beh\u00f6ver rustas upp och g\u00f6ras mer motst\u00e5ndskraftigt. \u00d6ver 30 miljarder kronor i riktade medel kommer att tillf\u00f6ras under de n\u00e4rmsta tre \u00e5ren.<\/p>\n\n\n\n – \u00d6verg\u00e5ngen fr\u00e5n k\u00e4rnkraft till vindkraft har haft betydande effekter p\u00e5 eln\u00e4tet. Det har skett en successiv ombalansering av tyngdpunkten f\u00f6r elproduktionen i Sverige och d\u00e5 beh\u00f6vs ju \u00f6kad transmissionskapacitet fr\u00e5n norr till s\u00f6der, s\u00e4ger Tore Engl\u00e9n.<\/p>\n\n\n\n Framtidss\u00e4kra infrastrukturen med AI och samarbete mellan sektorerna<\/strong> – Vi st\u00e5r inf\u00f6r flera utmaningar, att minska underh\u00e5llsskulden, rusta f\u00f6r f\u00f6rsvarsalliansen och samtidigt anpassa oss till ett klimat i f\u00f6r\u00e4ndring. F\u00f6r att lyckas beh\u00f6vs en h\u00f6g grad av samordning, faktabaserade beslutsunderlag som exempelvis tillst\u00e5ndsbed\u00f6mningar och ett livscykelperspektiv f\u00f6r att g\u00f6ra r\u00e4tt prioriteringar. Politiken beh\u00f6ver lyssna p\u00e5 sakkunskap, prioritera d\u00e4refter och allokera de resurser som beh\u00f6vs p\u00e5 ett effektivt s\u00e4tt, s\u00e4ger Ulrica Nilsson.<\/p>\n\n\n\n Tore Engl\u00e9n p\u00e5 WSP lyfter fram den stora potentialen i att utnyttja branschens expertis och innovativa l\u00f6sningar f\u00f6r datainsamling och analys, f\u00f6r att optimera investeringarna och s\u00e4kerst\u00e4lla en resilient och framtidss\u00e4ker infrastruktur.<\/p>\n\n\n\n – Genom att samla expertis fr\u00e5n olika sektorer kan vi hitta innovativa l\u00f6sningar som \u00e4r b\u00e5de effektiva och h\u00e5llbara. Jag ser \u00e4ven framf\u00f6r mig att AI kommer anv\u00e4ndas f\u00f6r att \u00f6vervaka och diagnostisera infrastrukturanl\u00e4ggningar. Med den nya tekniken skulle vi kunna f\u00f6rebygga st\u00f6rningar och minimera de kostnader som f\u00f6rknippas med akuta reparationer, s\u00e4ger Tore Engl\u00e9n.<\/p>\n\n\n\n Kajsa Ros\u00e9n p\u00e5 Sweco \u00e4r optimistisk men efterlyser mer effektiva tv\u00e4rsektoriella samarbeten f\u00f6r en holistisk syn p\u00e5 den svenska infrastrukturskulden.<\/p>\n\n\n\n – Det beh\u00f6vs en systemanalys som fokuserar p\u00e5 kapacitet och underh\u00e5ll. Sverige st\u00e5r inf\u00f6r en kritisk punkt d\u00e4r man m\u00e5ste v\u00e4lja mellan att forts\u00e4tta f\u00f6rvalta en v\u00e4xande skuld eller att proaktivt investera i en infrastruktur, s\u00e4ger Kajsa Ros\u00e9n.<\/p>\n\n\n\n Fem uppmaningar fr\u00e5n de intervjuade medlemsf\u00f6retagen:<\/strong><\/p>\n\n\n\n L\u00e4s mer om hur Innovationsf\u00f6retagen driver arbetet mot en konkurrenskraftig och resilient infrastruktur h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n \n \n Nya innovationer nyckeln till ett h\u00e5llbart transportsystem:\n \n \n \n \n
![\"\"](\"https:\/\/www.innovationsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/6\/2024\/03\/Kajsa-Rosen-Sweco-Small-Img15485-1180x918.jpg\")
\n
![\"\"](\"https:\/\/www.innovationsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/6\/2024\/03\/Tore_Englel_big-1180x1217.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n\n\n
I 121 av Sveriges 290 kommuner minskar befolkningen. F\u00e4rre inv\u00e5nare leder till l\u00e4gre skatteint\u00e4kter, vilket inneb\u00e4r sv\u00e5ra avv\u00e4gningar mellan infrastrukturinvesteringar, skola, \u00e4ldreomsorg och annan f\u00f6rvaltning och v\u00e4lf\u00e4rd. Ulrica Nilsson, divisionschef f\u00f6r v\u00e4g och j\u00e4rnv\u00e4g p\u00e5 Tyr\u00e9ns, menar att behovet av reinvesteringar i befintliga kommunala anl\u00e4ggningar som VA-n\u00e4t, reningsverk, gator och broar \u00e4r stort samtidigt som de ekonomiska ramarna krymper.<\/p>\n\n\n\n
Alla intervjupersoner betonar att skicket p\u00e5 infrastrukturen inte bara \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r Sveriges konkurrenskraft utan \u00e4ven f\u00f6r landets motst\u00e5ndskraft. I Sveriges avtal med NATO specificeras det att landet ska s\u00e4kerst\u00e4lla att v\u00e5ra transportv\u00e4gar, eln\u00e4t, hamnar och andra kritiska anl\u00e4ggningar inte bara m\u00f6ter dagens behov, utan ocks\u00e5 \u00e4r robusta nog f\u00f6r att hantera de s\u00e4kerhetspolitiska krav som alliansens medlemskap inneb\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.innovationsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/6\/2024\/03\/ulrica-nilsson_svartvit-transformed-1180x885.jpeg\"){kind=spacer}
<\/figure>\n\n\n\n\n\n
I september 2023 skedde ett jordskred vid E6:an i Stenungssund. \u00c4ven om ingen person kom till skada, \u00e4r skredet en p\u00e5minnelse om att \u00f6versv\u00e4mningar, skred och andra extremv\u00e4derh\u00e4ndelser i allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning kommer att testa gr\u00e4nserna f\u00f6r infrastrukturen, vilket bland annat kr\u00e4ver investeringar i dr\u00e4neringssystem och konstruktioner som bland annat kan hantera \u00f6versv\u00e4mningsrisker.<\/p>\n\n\n\n\n