{"id":25406,"date":"2024-08-26T08:02:34","date_gmt":"2024-08-26T06:02:34","guid":{"rendered":"https:\/\/www.innovationsforetagen.se\/?p=25406"},"modified":"2024-09-03T19:32:57","modified_gmt":"2024-09-03T17:32:57","slug":"innovativa-perspektiv-hallbar-omstallning-genom-innovativ-samhallsbyggnad","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.innovationsforetagen.se\/2024\/08\/innovativa-perspektiv-hallbar-omstallning-genom-innovativ-samhallsbyggnad\/","title":{"rendered":"Innovativa perspektiv: H\u00e5llbar omst\u00e4llning genom innovativ samh\u00e4llsbyggnad"},"content":{"rendered":"

Sverige ska uppn\u00e5 nettonollutsl\u00e4pp till 2045. Smartare st\u00e4der ska byggas, resurseffektiva och attraktiva stadsdelar ska v\u00e4xa fram, industrin ska st\u00e4lla om. Riktningen \u00e4r tydlig men v\u00e4gen dit \u00e4r \u00e4nnu inte satt. Det kommer att kr\u00e4vas b\u00e5de effektiva politiska beslut i kombination med nya tekniska l\u00f6sningar f\u00f6r att uppn\u00e5 m\u00e5let. H\u00e4r har arkitekt- och ingenj\u00f6rsf\u00f6retag en avg\u00f6rande roll att spela, b\u00e5de sett till nya innovationer och expertis.<\/p>\n\n

I den sj\u00e4tte artikeln av serien \u201cInnovativa perspektiv\u201d djupdyker vi i den roll samh\u00e4llsbyggnad spelar i den h\u00e5llbara omst\u00e4llningen. Innovationsf\u00f6retagen har pratat med tre ledande h\u00e5llbarhetsexperter: Fredrik Frensborg, aff\u00e4rsutvecklings- och h\u00e5llbarhetschef p\u00e5 Bjerking, Camilla Juthage, projektdirekt\u00f6r \u2013 h\u00e5llbart byggande p\u00e5 COWI, och Anna Graaf, h\u00e5llbarhetschef p\u00e5 White arkitekter. Med deras samlade kunskap och illustrativa exempel ges en tydlig bild av hur den h\u00e5llbara omst\u00e4llningen kan f\u00f6rverkligas genom modern samh\u00e4llsbyggnad.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e5llbarhet \u00e4r aff\u00e4rs- och samh\u00e4llskritiskt<\/strong>
Samh\u00e4llsbyggnad handlar, i sin korthet, om planeringen, designen och konstruktionen av byggnader och infrastruktur. Fredrik Frensborg, betonar att h\u00e5llbarhet \u00e4r, och m\u00e5ste ses som, aff\u00e4rskritiskt f\u00f6r akt\u00f6rer inom samh\u00e4llsbyggnadsbranschen.<\/p>\n\n\n\n

– F\u00f6rst n\u00e4r vi sj\u00e4lva ser h\u00e5llbarhet som aff\u00e4rskritiskt kan vi verkligen g\u00f6ra skillnad f\u00f6r v\u00e5ra kunder. Jag har l\u00e4nge sagt att h\u00e5llbarhetschefer m\u00e5ste vara del av ledningsgruppen och kunna p\u00e5verka inifr\u00e5n, s\u00e4ger Fredrik Frensborg.<\/p>\n\n\n\n

Anna Graaf kombinerar klimatkalkyler med ekonomiska kalkyler f\u00f6r att kunna fatta v\u00e4lgrundade beslut med sina kunder.<\/p>\n\n\n\n\n\n

\n

N\u00e4r klimatkalkyler kopplas till kostnadskalkyler f\u00e5r man ett kraftfullt verktyg. Det hj\u00e4lper b\u00e5de oss och kunderna att se var investeringarna g\u00f6r st\u00f6rst nytta f\u00f6r klimatet.<\/p>\nAnna Graaf, h\u00e5llbarhetschef p\u00e5 White arkitekter<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n\n\n

\"\"
Foto: White Arkitekter<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n\n\n

– N\u00e4r klimatkalkyler kopplas till kostnadskalkyler f\u00e5r man ett kraftfullt verktyg. Det hj\u00e4lper b\u00e5de oss och kunderna att se var investeringarna g\u00f6r st\u00f6rst nytta f\u00f6r klimatet, s\u00e4ger Anna Graaf.<\/p>\n\n\n\n

Halverade utsl\u00e4pp i klimatpositiva stadsdelen Rosendal<\/strong>
Bjerking \u00e4r konsult f\u00f6r en av bostadsakt\u00f6rerna i den senaste etappen i stadsdelen Rosendal i Uppsala, Sveriges f\u00f6rsta klimatpositiva stadsdel. \u00c5terbrukat material och tr\u00e4konstruktioner som alternativ till betong ska anv\u00e4ndas och all klimatp\u00e5verkan som uppst\u00e5r under byggnation och drift ska balanseras med kompletterande \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att uppn\u00e5 klimatpositivitet, s\u00e5som kolinlagring i tr\u00e4stommar. Genom Bjerkings tr\u00e4konstruktioner, \u00e5terbruk och klimatber\u00e4kningar, ber\u00e4knas stadsdelens klimatp\u00e5verkan bli mer \u00e4n 50 procent under snittet f\u00f6r flerbostadshus, vilket f\u00f6r projektet inneb\u00e4r en besparing p\u00e5 1185 ton koldioxidekvivalenter.<\/p>\n\n\n\n

– Genom att str\u00e4va efter nollutsl\u00e4pp och utforska alla m\u00f6jligheter till utsl\u00e4ppsminskningar ur ett livscykelperspektiv kan vi uppn\u00e5 ett nettoupptag av v\u00e4xthusgaser och bidra till b\u00e5de Parisavtalets m\u00e5l och Uppsala kommuns m\u00e5l att vara klimatneutralt 2030, s\u00e4ger Fredrik Frensborg.<\/p>\n\n\n\n

Frensborg till\u00e4gger att konst och kultur har en viktig roll att spela i den h\u00e5llbara omst\u00e4llningen eftersom v\u00e4rderingar och beteenden \u00e4r minst lika viktiga som teknisk innovation f\u00f6r att uppn\u00e5 klimatm\u00e5len.<\/p>\n\n\n\n

– Bjerking arbetar tillsammans med Uppsala kommun f\u00f6r att ans\u00f6ka om att Uppsala ska bli europeisk kulturhuvudstad 2029. I uppl\u00e4gget f\u00f6r detta \u00e4r en viktig del hur kultur och konst kan komplettera h\u00e5llbarhet f\u00f6r att skapa gemenskap, m\u00e5ngfald, kreativitet och livskvalitet. Genom innovativ samh\u00e4llsbyggnad kan vi hitta nya s\u00e4tt att leva och samarbeta f\u00f6r en h\u00e5llbar framtid, s\u00e4ger Fredrik Frensborg.<\/p>\n\n\n\n

Klimatsmart betong f\u00f6r fossiloberoende G\u00f6teborg<\/strong>
G\u00f6teborgs Stad arbetar aktivt f\u00f6r att g\u00f6ra staden fossiloberoende till och med 2030. Nya och befintliga byggnader ska byggas eller renoveras med h\u00e5llbara material med l\u00e5g klimatp\u00e5verkan. Camilla Juthage ber\u00e4ttar om COWI:s uppdrag att utreda och ber\u00e4kna klimateffekten av simhallar i stadsdelarna Askim och Kortedala, d\u00e4r \u00e4ven m\u00f6jligheten till \u00e5terbruk av befintlig ishall utreddes. I projekten har st\u00e5l undvikits s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt och klimatv\u00e4nlig betong har noggrant valts ut. Valet av klimatv\u00e4nlig betong har resulterat i en 40 procentig minskad klimatp\u00e5verkan i j\u00e4mf\u00f6relse med traditionell betong. Under bygghandlingsskedet har klimatp\u00e5verkan ber\u00e4knats till 282 kg CO<\/a>\u2082e\/m\u00b2 BTA, vilket \u00e4r ett betydande steg fram\u00e5t.<\/p>\n\n\n\n

COWI projekterar \u00e4ven grundkonstruktionen och k\u00e4llarv\u00e5ningen f\u00f6r en stor kontorsbyggnad i centrala G\u00f6teborg. Projektet ber\u00e4knas uppn\u00e5 en besparing p\u00e5 cirka 150 kg CO\u2082e\/m\u00b2 BTA. Den 18 v\u00e5ningar h\u00f6ga kontorsbyggnaden byggs p\u00e5 en kombination av nya och \u00e5terbrukade p\u00e5lar fr\u00e5n en tidigare byggnad, och anv\u00e4nder klimatf\u00f6rb\u00e4ttrad betong med \u00e5tervunnen ballast.<\/p>\n\n\n\n\n\n

\n

Genom att vi anv\u00e4nt klimatf\u00f6rb\u00e4ttrad betong och optimerat varje byggdel har vi lyckats n\u00e5 v\u00e4ldigt l\u00e5ga v\u00e4rden f\u00f6r klimatp\u00e5verkan. <\/p>\nCamilla Juthage, projektdirekt\u00f6r \u2013 h\u00e5llbart byggande p\u00e5 COWI<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n\n\n

\"\"
Foto: COWI<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n\n\n

– Genom att vi anv\u00e4nt klimatf\u00f6rb\u00e4ttrad betong och optimerat varje byggdel har vi lyckats n\u00e5 v\u00e4ldigt l\u00e5ga v\u00e4rden f\u00f6r klimatp\u00e5verkan. Det visar att vi kan g\u00f6ra betydande framsteg \u00e4ven inom byggandet av komplexa strukturer som simhallar och kontorsbyggnader. Kombinationen av ny och \u00e5terbrukad teknik visar v\u00e4gen f\u00f6r framtidens h\u00e5llbara byggande, s\u00e4ger Camilla Juthage.<\/p>\n\n\n\n

Arkitekt- och ingenj\u00f6rsf\u00f6retagens roll i den h\u00e5llbara omst\u00e4llningen<\/strong>
Teknikkonsulter, arkitekter och andra samh\u00e4llsbyggande akt\u00f6rer har en nyckelroll att spela genom att aktivt forma hur kunder ser p\u00e5 h\u00e5llbarhet. Anna Graaf menar att arkitekt- och ingenj\u00f6rsf\u00f6retag kan agera expertinstans och r\u00e5dgivare, som kombinerar teknisk expertis med vision\u00e4ra rekommendationer. White, kan i sin roll som arkitekter, visa vilka de st\u00f6rsta klimatp\u00e5verkande faktorerna \u00e4r i byggprojekt.<\/p>\n\n\n\n

– Vi g\u00f6r klimatber\u00e4kningar redan i tidiga skeden i m\u00e5nga av v\u00e5ra projekt. Utifr\u00e5n ber\u00e4kningarna kan vi ge v\u00e5ra kunder r\u00e5d om vilka material- och designval som har st\u00f6rst m\u00f6jlighet att reducera klimatp\u00e5verkan, bland annat i stomme och fasad, s\u00e4ger Anna Graaf.<\/p>\n\n\n\n

Camilla Juthage lyfter fram teknikkonsulternas potential att p\u00e5verka byggbranschen.<\/p>\n\n\n\n

– Byggbranschen \u00e4r utvald som en av de sektorer som ska fokusera p\u00e5 att minska klimatp\u00e5verkan, bland annat genom EU:s taxonomi. Som konstrukt\u00f6r har COWI stor m\u00f6jlighet att p\u00e5verka hur den omst\u00e4llningen g\u00e5r till, s\u00e4ger Camilla Juthage.<\/p>\n\n\n\n

Fredrik Frensborg p\u00e5pekar att den nationella klimatpolitiken \u00e4r f\u00f6r l\u00e5ngsam och otillr\u00e4cklig, trots att det sker stora framsteg och h\u00e5llbarhetssatsningar p\u00e5 lokal och myndighetsniv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

– Det finns ett glapp mellan politiska beslut och vad som faktiskt beh\u00f6ver g\u00f6ras. Vi beh\u00f6ver mer beslutsamhet och l\u00e5ngsiktiga strategier p\u00e5 nationell niv\u00e5. V\u00e5r roll som bransch blir att kompensera f\u00f6r den nuvarande bristf\u00e4lliga nationella klimatpolitiken, s\u00e4ger Fredrik Frensborg.<\/p>\n\n\n\n

Samh\u00e4llsb\u00e4rande Centralsjukhuset i Karlstad<\/strong>
White arkitekter har anlitats f\u00f6r att gestalta den f\u00f6rsta etappen i ny- och ombyggnationen av Centralsjukhuset i Karlstad, en av regionens st\u00f6rsta sjukhusinvesteringar n\u00e5gonsin. Det f\u00f6rsta projektet i etappen, Mottagningshuset, kommer att utf\u00f6ras med tr\u00e4stomme. F\u00f6r att s\u00e4nka klimatavtrycket har man succesivt sett \u00f6ver materialvalen. Genom att minska betongm\u00e4ngderna och bland annat anv\u00e4nda tr\u00e4, \u00e5terbrukat tegel, klimatf\u00f6rb\u00e4ttrad betong, armering och flytspackel samt glasullsisolering i st\u00e4llet f\u00f6r stenull har projektet lyckats s\u00e4nka klimatp\u00e5verkan betydligt. Mottagningshuset ber\u00e4knas ha en klimatp\u00e5verkan p\u00e5 273 kg CO2e\/kvm BTA, vilket \u00e4r 40 procent l\u00e4gre \u00e4n genomsnittet f\u00f6r svenska sjukhusbyggnader.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4rdet av n\u00e4tverksbyggande och kunskapsdelning i den h\u00e5llbara omst\u00e4llningen<\/strong>
F\u00f6r att skapa mer h\u00e5llbara stadsdelar och milj\u00f6er beh\u00f6vs goda relationer till best\u00e4llare och n\u00e4tverk, samt god kunskapsdelning internt. Fredrik Frensborg menar att framg\u00e5ngen i h\u00e5llbarhetsarbetet ofta beror p\u00e5 f\u00f6rm\u00e5gan att bygga och underh\u00e5lla relationer med olika intressenter. Tillsammans med partners och best\u00e4llare kan innovationssektorn skapa best\u00e5ende v\u00e4rde och v\u00e4gleda branschen mot nya l\u00f6sningar och krav.<\/p>\n\n\n\n\n\n

\n

Det \u00e4r genom n\u00e4tverk vi kan skapa verklig f\u00f6r\u00e4ndring. N\u00e4r vi f\u00f6r dialoger och arbetar tillsammans med politiker och best\u00e4llare kan vi hj\u00e4lpa dem implementera mer ambiti\u00f6sa klimat\u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\nFredrik Frensborg, aff\u00e4rsutvecklings- och h\u00e5llbarhetschef p\u00e5 Bjerking<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n\n\n

\"\"
Foto: Bjerking<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n\n\n

– Det \u00e4r genom n\u00e4tverk vi kan skapa verklig f\u00f6r\u00e4ndring. N\u00e4r vi f\u00f6r dialoger och arbetar tillsammans med politiker och best\u00e4llare kan vi hj\u00e4lpa dem implementera mer ambiti\u00f6sa klimat\u00e5tg\u00e4rder. V\u00e5r erfarenhet visar att samarbeten och partnerskap inte bara accelererar h\u00e5llbarhetsarbetet, utan ocks\u00e5 g\u00f6r det mer effektivt och omfattande, s\u00e4ger Fredrik Frensborg.<\/p>\n\n\n\n

Anna Graaf menar \u00e4ven att kunskapsdelning \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att f\u00e5 branschen att fatta mer h\u00e5llbara beslut. White arbetar till exempel med att \u00f6ka medvetenheten om klimatp\u00e5verkan av olika material, dels genom klimatdata i projekteringsmodellerna och materialguider.<\/p>\n\n\n\n

– Materialvalen har en stor p\u00e5verkan f\u00f6r byggnadens totala klimatavtryck. Flera av v\u00e5ra mest uppm\u00e4rksammade projekt med l\u00e5g klimatp\u00e5verkan, som Magasin X i Uppsala och Sara Kulturhus i Skellefte\u00e5, har utf\u00f6rts med tr\u00e4stomme, men det finns stor potential \u00e4ven med andra byggvaror. Det \u00e4r avg\u00f6rande att kontinuerligt v\u00e4ga olika material och tekniska l\u00f6sningar mot varandra f\u00f6r att kunna uppn\u00e5 klimatneutralitet i byggprojekt, s\u00e4ger Anna Graaf.<\/p>\n\n\n\n

Myndigheter b\u00f6r st\u00e4lla skarpare krav<\/strong>
Regeringen har gett Boverket i uppdrag att inf\u00f6ra gr\u00e4nsv\u00e4rden f\u00f6r byggnaders klimatp\u00e5verkan, vilket f\u00f6rv\u00e4ntas ha stor effekt p\u00e5 branschen. Camilla Juthage, ser positivt p\u00e5 mer transparens inom samh\u00e4llsbyggnadsbranschen.<\/p>\n\n\n\n

– Boverkets krav p\u00e5 klimatdeklarationer \u00e4r ett steg i r\u00e4tt riktning. N\u00e4r gr\u00e4nsv\u00e4rdena inf\u00f6rs kommer klimatp\u00e5verkan bli lika med pengar, vilket driver hela samh\u00e4llsbyggnadsbranschen att arbeta mer aktivt med h\u00e5llbarhets\u00e5tg\u00e4rder, s\u00e4ger Camilla Juthage.<\/p>\n\n\n\n

Anna Graaf, menar d\u00e4remot att gr\u00e4nserna inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt ambiti\u00f6sa samt att deklarationerna sker f\u00f6r sent i projekten.<\/p>\n\n\n\n

– Fler borde arbeta med klimatber\u00e4kningar tidigare i projekteringsstadiet och kraven m\u00e5ste vara skarpare, s\u00e4ger Anna Graaf<\/p>\n\n\n\n

Arkitekt- och teknikkonsultf\u00f6retag bidrar till den gr\u00f6na omst\u00e4llningen genom att:<\/strong><\/p>\n\n\n\n