Dessv\u00e4rre inneb\u00e4r den befintliga inriktningen i infrastrukturpropositionen och direktiven att mindre \u00e4n 15 procent av underh\u00e5llsskulden kommer att betas av. Det \u00e4r en alldeles f\u00f6r l\u00e5g ambition n\u00e4r bristerna \u00e4r stora och akuta. Det skriver Joakim Borelius och Gustaf Engstrand, n\u00e4ringspolitiska chefer p\u00e5 Innovationsf\u00f6retagen och T\u00e5gf\u00f6retagen p\u00e5 Altinget debatt.<\/p>\n
T\u00e5g \u00e4r det mest transport- och energieffektiva f\u00e4rdmedlet f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l person- som godstransporter. F\u00f6r transportf\u00f6rs\u00f6rjningen i Sverige utg\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gen ryggraden f\u00f6r det svenska n\u00e4ringslivets tunga transporter. St\u00f6rningar och brister inom underh\u00e5ll och kapacitet i j\u00e4rnv\u00e4gssystemet har d\u00e4rf\u00f6r stor negativ inverkan p\u00e5 hela Sveriges tillv\u00e4xt och konkurrenskraft.\u00a0Inte mindre \u00e4n 400\u00a0000 jobb inom svensk industri riskerar att p\u00e5verkas av bristerna.<\/a><\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r v\u00e4lkommet att bristerna i underh\u00e5ll och kapacitet p\u00e5 Sveriges j\u00e4rnv\u00e4gar st\u00e5r h\u00f6gt p\u00e5 dagordningen i den politiska debatten. V\u00e4lkommet \u00e4r ocks\u00e5 att regeringen i planeringsdirektiven fokuserar p\u00e5 industrins konkurrenskraft och sammanh\u00e5llna str\u00e5k i syfte att st\u00e4rka Sveriges attraktivitet och ekonomiska tillv\u00e4xt.<\/p>\n\n\n\n I infrastrukturproposition har fokus legat p\u00e5 det eftersatta underh\u00e5llet, som p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gssidan uppg\u00e5r till 91 miljarder kronor. Dessv\u00e4rre inneb\u00e4r den befintliga inriktningen i infrastrukturpropositionen och direktiven att mindre \u00e4n 15 procent av underh\u00e5llsskulden kommer att betas av.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r en alldeles f\u00f6r l\u00e5g ambition n\u00e4r bristerna \u00e4r stora och akuta. Med denna takt kommer svensk j\u00e4rnv\u00e4g att vara i ett kritiskt l\u00e4ge i ytterligare minst 20 \u00e5r. Det \u00e4r v\u00e5r best\u00e4mda uppfattning att det g\u00e5r att beta av skulden snabbare med r\u00e4tt f\u00f6ruts\u00e4ttningar och resurser, vilket regeringens planeringsdirektiv \u00f6ppnar upp f\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r v\u00e5r best\u00e4mda uppfattning att det g\u00e5r att beta av skulden snabbare med r\u00e4tt f\u00f6ruts\u00e4ttningar och resurser<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n Trafikverket har f\u00e5tt ett tydligt uppdrag att redovisa hur omh\u00e4ndertagandet av underh\u00e5llsskulden kan anpassas till h\u00f6jd ambitionsniv\u00e5 och teknikutveckling i kommande planperioder.<\/p>\n\n\n\n Men redan nu g\u00e5r det att \u00f6ka takten betydligt om Trafikverket \u2013 genom sina upphandlingar \u2013 styr mot modern teknik och tar in tekniska konsulter i ett tidigare skede i syfte att f\u00e5 till ett effektivt underh\u00e5ll som optimerar f\u00f6ruts\u00e4ttningarna att k\u00f6ra s\u00e5 mycket t\u00e5g som m\u00f6jligt redan nu.<\/p>\n\n\n\n Genom att optimera befintlig teknik och kunskap skulle underh\u00e5llsskulden kunna arbetas av p\u00e5 10 \u00e5r i st\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 90 \u00e5r, som dagens ambition inneb\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n Avancerad ny teknik och moderna metoder, som i dagsl\u00e4get inte nyttjas fullt ut i Sverige, beh\u00f6ver snarast implementeras b\u00e5de f\u00f6r att p\u00e5skynda och effektivisera underh\u00e5llet p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gen men ocks\u00e5 f\u00f6r att bygga fler sp\u00e5r, som \u00f6ppnar f\u00f6r mer trafik men framf\u00f6r allt g\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gen mer robust.<\/p>\n\n\n\n Ett t\u00e5g med fordonsfel, eller en trasig v\u00e4xel, kommer d\u00e5 inte att helt sl\u00e5 ut trafiken som den ofta g\u00f6r i dag.<\/p>\n\n\n\n Sp\u00e5rutbyggnad aktualiseras genom m\u00f6jligheten till alternativa finansierings- och organisationsformer f\u00f6r st\u00f6rre infrastrukturprojekt i direktiven, d\u00e4r Trafikverket har f\u00e5tt i uppdrag att f\u00f6resl\u00e5 en handfull objekt med en investeringsstorlek p\u00e5 mellan 3 och 13 miljarder SEK f\u00f6r offentlig-privat-samverkan (OPS). Det finns m\u00e5nga goda exempel p\u00e5 hur OPS resulterat i b\u00e5de snabbare och mer kostnadseffektiv utbyggnad.<\/p>\n\n\n\n Den viktigaste komponenten i ett OPS-uppl\u00e4gg \u2013 som \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r ett kostnadseffektivt genomf\u00f6rande p\u00e5 tid och budget \u2013 \u00e4r att arbetet utf\u00f6rs inom ramen f\u00f6r ett frist\u00e5ende skr\u00e4ddarsytt projektbolag. Arbetsformen kan i h\u00f6gsta grad till\u00e4mpas \u00e4ven n\u00e4r finansieringen inte sker med privata pengar.<\/p>\n\n\n\n Framg\u00e5ngsrika exempel p\u00e5 detta saknas inte. \u00d6resundsbron och Botniabanan f\u00e4rdigst\u00e4lldes p\u00e5 utsatt tid och budget f\u00f6r 25 respektive 15 \u00e5r sedan. I v\u00e5rt grannland Norge har OPS-projekt drivits framg\u00e5ngsrikt i \u00f6ver 20 \u00e5r och d\u00e4r finns \u00e4ven den alternativa organisationsformen Nye veier <\/a>att inspireras av.<\/p>\n\n\n\n Regeringen \u00e4r p\u00e5 helt r\u00e4tt sp\u00e5r med fokus p\u00e5 att f\u00e5 mer infrastruktur f\u00f6r pengarna och samh\u00e4llelig nytta. Det \u00e4r dock dags att visa handling \u2013 p\u00e5 riktigt. Sverige befinner sig i det allvarligaste s\u00e4kerhetspolitiska l\u00e4get sedan andra v\u00e4rldskriget. Till det kommer behoven i klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas sp\u00e5r och behoven av en v\u00e4l fungerande transportinfrastruktur som st\u00e4rker snarare \u00e4n s\u00e4nker svensk konkurrenskraft.<\/p>\n\n\n\n V\u00e5ra medlemsf\u00f6retag kan \u2013 tillsammans med Trafikverket \u2013 realisera moderna metoder och teknikval s\u00e5 att vi kan optimera och effektivisera underh\u00e5llet och bygga ut kapaciteten utmed tungt trafikerade transportstr\u00e5k s\u00e5 att vi f\u00e5r ett robust och effektivt transportsystem.<\/p>\n\n\n\n Vi m\u00e5ste i detta allvarliga l\u00e4ge f\u00e5 ut mer r\u00e4ls och mer trafik f\u00f6r v\u00e5ra investeringar \u2013 vi har inte en dag att f\u00f6rlora.<\/p>\n\n\n\nEn alldeles f\u00f6r l\u00e5g ambition<\/h3>\n\n\n\n
\n
Tekniken finns<\/h3>\n\n\n\n
Viktigt med skr\u00e4ddarsydda projektbolag<\/h3>\n\n\n\n
R\u00e4tt sp\u00e5r \u2013 men handling p\u00e5 riktigt beh\u00f6vs<\/h3>\n\n\n\n