Sverige riskerar att missa m\u00e5let om nettonollutsl\u00e4pp till 2045. Det finns b\u00e5de kunskap och teknik f\u00f6r att n\u00e5 klimatm\u00e5len \u2013 \u00e4nd\u00e5 r\u00f6r vi oss i fel riktning. En ny rapport fr\u00e5n Innovationsf\u00f6retagen visar att det \u00e4r dags f\u00f6r ett skifte i hur vi planerar och bygger v\u00e5ra samh\u00e4llen. F\u00f6r att v\u00e4nda utvecklingen kr\u00e4vs en systemf\u00f6r\u00e4ndring som s\u00e4tter klimat och resurser i centrum f\u00f6r samh\u00e4llsbyggandet.<\/p>\n\n
Samh\u00e4llsbyggnadssektorn st\u00e5r f\u00f6r n\u00e4rmare h\u00e4lften av Sveriges totala v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp. Rapporten \u201cHur planerar vi egentligen?\u201d <\/em>visar att det kr\u00e4vs ett grundl\u00e4ggande skifte i hur vi t\u00e4nker kring planering, byggande och resursanv\u00e4ndning. <\/p>\n\n\n\n Trots \u00e5tg\u00e4rder \u00f6kar klimatp\u00e5verkan \u2013 och utvecklingen g\u00e5r \u00e5t fel h\u00e5ll.\u00a0<\/p>\n\n\n\n \u2013 Samh\u00e4llsbyggnadssektorn har genomf\u00f6rt flera insatser f\u00f6r att minska klimatp\u00e5verkan, men det beh\u00f6vs mer. Endast delar av systemet har f\u00f6rb\u00e4ttrats \u2013 inte systemet i sig. Och det \u00e4r d\u00e4r vi beh\u00f6ver s\u00e4tta in kraften fram\u00f6ver f\u00f6r att kunna minska klimat- och resursavtrycket, s\u00e4ger Anders Persson, chef f\u00f6r strategisk utveckling och internationella fr\u00e5gor p\u00e5 Innovationsf\u00f6retagen. <\/p>\n\n\n\n Trots internationella klimatavtal har de globala v\u00e4xthusgasutsl\u00e4ppen \u00f6kat med cirka 62 procent mellan 1993 och 2023. \u00c4ven Sverige har sv\u00e5rt att v\u00e4nda trenden. Under tredje kvartalet 2024 \u00f6kade de svenska utsl\u00e4ppen med 6,4 procent j\u00e4mf\u00f6rt med \u00e5ret innan. Den fr\u00e4msta orsaken var privat konsumtion samt \u00f6kade utsl\u00e4pp fr\u00e5n bygg- och transportsektorerna. <\/p>\n\n\n\n Rapporten konstaterar \u00e4ven att endast en liten del av de \u00f6kade utsl\u00e4ppen kan h\u00e4rledas fr\u00e5n tillv\u00e4xt \u2013 ett tydligt tecken p\u00e5 strukturella utmaningar.\u00a0\u00a0<\/p>\n\n\n\n Rapporten presenterar tre centrala f\u00f6rslag f\u00f6r att v\u00e4nda utvecklingen:<\/p>\n\n\n\n \u2013 Som det ser ut nu kommer Sverige att missa nettonollm\u00e5let till 2045 och d\u00e4rmed p\u00e5verkas v\u00e5r konkurrenskraft. Det \u00e4r avg\u00f6rande att insatser sker omedelbart. L\u00f6sningarna finns, nu beh\u00f6ver vi skala upp pilotprojekt till systemomst\u00e4llning, genom att korrigera marknadens spelregler och v\u00e4rdera resurser utifr\u00e5n fler valutor \u00e4n det enbart monet\u00e4ra, s\u00e5som kWh, CO2 och andel \u00e5terbruk. P\u00e5 s\u00e5 vis l\u00e4gger vi grunden f\u00f6r en resursbaserad och konkurrenskraftig ekonomi, s\u00e4ger Elise Grosse, ordf\u00f6rande f\u00f6r Innovationsf\u00f6retagens h\u00e5llbarhetsr\u00e5d och h\u00e5llbarhetschef p\u00e5 Sweco Architects. <\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att v\u00e4nda utvecklingen kr\u00e4vs samverkan mellan bransch, politik och samh\u00e4llet i stort. Och det m\u00e5ste b\u00f6rja nu.\u00a0\u00a0<\/p>\n\n\n\nLadda ner och l\u00e4s rapporten h\u00e4r (pdf)<\/a>Ladda ner<\/a>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Samh\u00e4llsbyggnadssektorn st\u00e5r f\u00f6r n\u00e4rmare h\u00e4lften av Sveriges totala v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp. Rapporten \u201cHur planerar vi egentligen?\u201d visar att det kr\u00e4vs ett grundl\u00e4ggande skifte i hur vi t\u00e4nker kring planering, byggande och resursanv\u00e4ndning. Trots \u00e5tg\u00e4rder \u00f6kar klimatp\u00e5verkan \u2013 …<\/p>\n","protected":false},"author":21959,"featured_media":27845,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[114],"tags":[],"article_type":[275,74],"agreement":[],"for-members":[],"class_list":["post-27833","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-klimat","type-ovriga-rapporter","type-rapporter"],"acf":[],"yoast_head":"\n\n