{"id":27850,"date":"2025-06-12T08:00:00","date_gmt":"2025-06-12T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.innovationsforetagen.se\/?p=27850"},"modified":"2025-06-12T14:59:48","modified_gmt":"2025-06-12T12:59:48","slug":"debatt-vi-bygger-som-om-klimatmalen-inte-fanns","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.innovationsforetagen.se\/2025\/06\/debatt-vi-bygger-som-om-klimatmalen-inte-fanns\/","title":{"rendered":"DEBATT: Vi bygger som om klimatm\u00e5len inte fanns"},"content":{"rendered":"

Trots att Sverige har lovat att n\u00e5 nettonollutsl\u00e4pp till 2045 planerar vi fortfarande samh\u00e4llen d\u00e4r <\/span>h\u00f6ga <\/span>klimat<\/span>utsl\u00e4pp \u00e4r en oundviklig f\u00f6ljd. V\u00e5r nuvarande samh\u00e4llsbyggnadsmodell \u00e4r<\/span> resurs<\/span>ineffektiv, fossilberoende och klimatm\u00e4ssigt oh\u00e5llbar. Nu kr\u00e4vs ett nytt systemperspektiv \u2013 och ett nationellt <\/span>samh\u00e4llsbyggnads<\/span>politiskt<\/span> r\u00e5d med kraft att driva<\/span> en f\u00f6rnyelse. <\/span><\/span>Det skriver Innovationsf\u00f6retagen tillsammans med Sweco Architects och Tengbom p\u00e5 Altinget Debatt.\u00a0<\/span><\/p>\n\n

En ny rapport fr\u00e5n Innovationsf\u00f6retagen visar att s\u00e5 mycket som h\u00e4lften av Sveriges totala klimatutsl\u00e4pp kan kopplas till samh\u00e4llsbyggandet. Ur ett globalt perspektiv s\u00e5 har dessutom h\u00e4lften av alla m\u00e4nskliga koldioxidutsl\u00e4pp \u00e4gt rum under de senaste 30 \u00e5ren. Under samma period har stadsomr\u00e5dena f\u00f6rdubblats, cementproduktionen n\u00e4ra fyrdubblats och antalet bilar tredubblats \u2013 till \u00f6ver 1,5 miljarder fordon v\u00e4rlden \u00f6ver. <\/p>\n\n\n\n

Den snabba samh\u00e4llsomvandlingen har h\u00f6jt levnadsstandarden men samtidigt orsakat allvarliga f\u00f6r\u00e4ndringar i ekosystem, atmosf\u00e4r och klimat \u2013 i en aldrig tidigare sk\u00e5dad takt. Energieffektiva byggnader och fordon r\u00e4cker inte. Vi m\u00e5ste \u00e4ven se \u00f6ver stadsplanering, bostadsbyggande, transporter, energianv\u00e4ndning och resursf\u00f6rbrukning. Ofta saknas ett helhetsperspektiv, d\u00e5 projekt drivs isolerat. Det finns inget tydligt ansvar f\u00f6r att styra och samordna sektorn mot resurseffektivitet och klimatm\u00e5l. <\/p>\n\n\n\n

Den svenska samh\u00e4llsbyggnadsmodellen har sj\u00e4lvfallet m\u00e5nga kvaliteter men representerar dessv\u00e4rre ocks\u00e5 ett betydande resurssl\u00f6seri \u2013 b\u00e5de f\u00f6r klimatet och f\u00f6r ekonomin. Den bygger fortfarande p\u00e5 glesa strukturer, h\u00f6g mark- och materialanv\u00e4ndning, h\u00f6gt transportberoende, h\u00f6g energianv\u00e4ndning och \u00f6verdimensionerad infrastruktur. Trots att vi vet att det inte \u00e4r h\u00e5llbart nog, g\u00f6r vi \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 samma s\u00e4tt. Varf\u00f6r? <\/p>\n\n\n\n

Idag f\u00f6rb\u00e4ttrar vi systemets delar men inte systemet i sig sj\u00e4lv. F\u00f6r att uppn\u00e5 en klimatanpassad och resurseffektiv samh\u00e4llsplanering f\u00f6resl\u00e5r vi d\u00e4rf\u00f6r att regeringen inr\u00e4ttar ett samh\u00e4llsbyggnadspolitiskt r\u00e5d<\/strong>. Ett r\u00e5d som kan ta ett systemperspektiv och integrera klimatm\u00e5l, resursanv\u00e4ndning, sociala aspekter och ekonomi i planeringen \u2013 fr\u00e5n nationell och regional \u00f6versiktsniv\u00e5 till konkret byggande.  <\/p>\n\n\n\n

Det som kr\u00e4vs \u00e4r: <\/p>\n\n\n\n