I Myndigheten f\u00f6r yrkesh\u00f6gskolans senaste ans\u00f6kningsomg\u00e5ng fick bara en av fyra utbildningar starta, p\u00e5 grund av bristande ekonomiska resurser. Det \u00e4r tyv\u00e4rr s\u00e4mre \u00e4n n\u00e5gonsin. Samtidigt \u00e4r Sverige i ett l\u00e4ge d\u00e4r arbetsl\u00f6sheten \u00e4r h\u00f6g och behoven att utbilda individer f\u00f6r framtiden \u00e4r stora. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste regeringen skjuta till mer resurser till yrkesh\u00f6gskolan som m\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r bygg- och installationssektorn att l\u00e5ngsiktigt kunna v\u00e4xa. Det skriver Innovationsf\u00f6retagen tillsammans med elva organisationer inom byggsektorn p\u00e5 SvD Debatt.<\/p>\n\n
I takt med att samh\u00e4llsbyggnadssektorn blir mer digitaliserad, aff\u00e4rsmodeller utvecklas och att samh\u00e4llet st\u00e4ller st\u00f6rre krav p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l h\u00e5llbarhet som beredskap s\u00e5 \u00f6kar ocks\u00e5 kompetenskraven i sektorn. Yrkesh\u00f6gskolan har d\u00e4rf\u00f6r blivit en allt viktigare utbildningsform. Utbildningsformen lider d\u00e4remot av ett stort problem, n\u00e4mligen en alldeles f\u00f6r l\u00e5g beviljandegrad av utbildningar. I \u00e5r fick bara 27 procent av de ans\u00f6kta utbildningarna starta. <\/p>\n\n\n\n
Det betyder att ungef\u00e4r tre av fyra ans\u00f6kta utbildningar f\u00e5r avslag. M\u00e5nga av dessa ans\u00f6kningar \u00e4r fullgoda med ett flertal f\u00f6retag som st\u00e5r bakom dem. F\u00f6retag har, tillsammans med utbildningsanordnare, investerat tid och anstr\u00e4ngningar i att skapa utbildningar som svarar mot branschens kompetenskrav. Den l\u00e5ga beviljandegraden inneb\u00e4r att deras arbete ofta \u00e4r f\u00f6rg\u00e4ves, vilket \u00e4r b\u00e5de demoraliserande och resursineffektivt. <\/p>\n\n\n\n
Trots att sektorn just nu befinner sig i en ekonomisk nedg\u00e5ng, s\u00e5 ser vi ljusningar p\u00e5 l\u00e4ngre sikt. Behovet av nya bost\u00e4der och renoveringar av befintliga fastigheter \u00e4r omfattande. Dessutom planeras stora f\u00f6rsvars- och infrastrukturinvesteringar, EU st\u00e4ller dessutom allt st\u00f6rre krav p\u00e5 energieffektivisering av fastigheter. Sammantaget kommer detta att s\u00e4tta en allt st\u00f6rre press p\u00e5 kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen och kr\u00e4va fler kompetenta medarbetare till sektorn. <\/p>\n\n\n\n
Yrkesh\u00f6gskolan spelar i det h\u00e4r avseendet en nyckelroll. Men f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att utbildningsformen m\u00f6ter bygg- och installationssektorns behov m\u00e5ste systemet bli mer f\u00f6ruts\u00e4gbart. Det \u00e4r inte h\u00e5llbart att utbildningsanordnare och f\u00f6retag g\u00f6r allting r\u00e4tt och sedan f\u00e5r avslag f\u00f6r att det inte finns tillr\u00e4ckligt med pengar i systemet. Vi har m\u00e5nga exempel p\u00e5 just detta: Bergsskolans ingenj\u00f6rsutbildning inom berg- och anl\u00e4ggningsteknik, Hermods projektledarutbildning inom m\u00e5leri eller INSU:s kalkylatorutbildning inom el. Listan kan g\u00f6ras l\u00e5ng. <\/p>\n\n\n\n
Vi kan inte ha ett s\u00e5 pass ryckigt system d\u00e4r det \u00e4r om\u00f6jligt att veta huruvida en utbildning blir beviljad eller inte oavsett hur efterfr\u00e5gad den \u00e4r. Det riskerar leda till att f\u00e4rre f\u00f6retag v\u00e5gar engagera sig i yrkesh\u00f6gskoleutbildningar, n\u00e5got vi redan ser idag. M\u00e5nga utbildningar som kr\u00e4ver stora investeringar blir inte av d\u00e5 systemet \u00e4r f\u00f6r kortsiktigt och of\u00f6ruts\u00e4gbart. Risken \u00e4r f\u00f6r stor att st\u00e5 med stora investeringar bara f\u00f6r att f\u00e5 avslag n\u00e4r det \u00e4r dags s\u00f6ka om utbildningen efter tre \u00e5r. <\/p>\n\n\n\n
Fr\u00e5n politiskt h\u00e5ll har det talats om att utbildningsformen ska expandera. Men siffror talar sitt tydliga spr\u00e5k: Vi har g\u00e5tt fr\u00e5n f\u00f6r l\u00e5ga niv\u00e5er av beviljade utbildningar till \u00e4nnu l\u00e4gre niv\u00e5er. Det \u00e4r mer relevant \u00e4n n\u00e5gonsin. Sverige \u00e4r i ett l\u00e4ge med h\u00f6g arbetsl\u00f6shet samt ett stort behov av att utbilda och st\u00e4lla om individer f\u00f6r att m\u00f6ta arbetsmarknadens nuvarande och kommande behov. <\/p>\n\n\n\n
\u00c4ven om det i grunden var positivt att regeringen valde att skjuta till pengar f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l yrkesh\u00f6gskolan som yrkesvux i v\u00e5rbudgeten s\u00e5 kr\u00e4vs det mycket mer. Dels r\u00f6r satsningarna p\u00e5 yrkesh\u00f6gskolan bara kursutbudet, vilket g\u00f6r att tillskotten m\u00e5ste f\u00f6rbrukas under innevarande \u00e5r. Det g\u00f6r satsningarna kortsiktiga och de har d\u00e4rf\u00f6r ringa effekt p\u00e5 sektorns l\u00e5ngsiktiga kompetensbehov. <\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla en l\u00e5ngsiktig och h\u00e5llbar kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning av bygg- och installationssektorn beh\u00f6ver vi en utbildningsform som snabbt kan utbilda m\u00e4nniskor som \u00e4r arbetss\u00f6kande, vill yrkesv\u00e4xla eller vidareutbilda sig. Men d\u00e5 m\u00e5ste regeringen skjuta till mer medel. Det \u00e4r dags att vi g\u00e5r fr\u00e5n ord till handling och m\u00f6jligg\u00f6ra f\u00f6r yrkesh\u00f6gskolan att bli den utbildningsform den har potential att vara. <\/p>\n\n\n\n