{"id":29414,"date":"2025-09-18T11:20:56","date_gmt":"2025-09-18T09:20:56","guid":{"rendered":"https:\/\/www.innovationsforetagen.se\/?p=29414"},"modified":"2025-09-18T11:20:57","modified_gmt":"2025-09-18T09:20:57","slug":"debatt-kostnaderna-for-jarnvagar-skenar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.innovationsforetagen.se\/2025\/09\/debatt-kostnaderna-for-jarnvagar-skenar\/","title":{"rendered":"DEBATT: Kostnaderna f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gar skenar\u00a0"},"content":{"rendered":"

Trots att Sverige st\u00e5r inf\u00f6r historiskt stora infrastrukturinvesteringar har produktiviteten i j\u00e4rnv\u00e4gsbyggen <\/span>utvecklats svag<\/span>t<\/span> och <\/span>kostnaderna <\/span>har <\/span>skenat. Det \u00e4r dags <\/span>att <\/span>politiken och branschen <\/span>sluta<\/span>r<\/span> blunda f\u00f6r systemfelet och <\/span>b\u00f6rja kr\u00e4va mer j\u00e4rnv\u00e4g f\u00f6r pengarna.<\/span><\/span> Det skriver Richard \u00d6sterberg och Fredrik Bergstr\u00f6m p\u00e5 SvD Debatt.\u00a0<\/span><\/p>\n\n

Kostnaden f\u00f6r att bygga tunnelbana i Stockholm \u00e4r idag sju g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n den senaste st\u00f6rre tunnelbaneutbyggnaden (Bl\u00e5 linjen). Bl\u00e5 linjen som \u00e4r en tekniskt avancerad tunnelbana (25 km bana som till stora delar \u00e4r f\u00f6rlagda i bergtunnel, m\u00e5nga stationer, kostsamma brokonstruktioner etc) kostade, omr\u00e4knat till dagens priser 8,5 miljarder kronor eller ca 331 miljoner kronor per kilometer. Den tunnelbaneutbyggnad som nu p\u00e5g\u00e5r (30 km bana) och som har en hel del tekniska likheter med bl\u00e5 linjen bed\u00f6ms komma att kosta 72 miljarder kronor eller ca 2,4 miljarder kronor per kilometer.  <\/p>\n\n\n\n

En meter tunnelbana kostar idag lika mycket som fyra nya Volvo XC60. P\u00e5 70-talet kostade en meter endast motsvarande en Volvo 240. <\/p>\n\n\n\n

Liknande utveckling syns \u00e4ven i andra j\u00e4rnv\u00e4gsprojekt, som Ostl\u00e4nken. Under de senaste \u00e5ren har det \u00e4ven tagits fram ett flertal utredningar som pekar p\u00e5 stora och best\u00e5ende produktivitets- och kostnadsproblem.  Det visar en ny rapport framtagen p\u00e5 uppdrag av Innovationsf\u00f6retagen. <\/p>\n\n\n\n

Hur kunde det bli s\u00e5 h\u00e4r? <\/p>\n\n\n\n

Produktiviteten i bygg- och anl\u00e4ggningsbranschen \u2013 och s\u00e4rskilt inom transportinfrastrukturen \u2013 har l\u00e4nge sl\u00e4pat efter. Fordonsindustrin har exempelvis haft tio g\u00e5nger h\u00f6gre och tj\u00e4nstesektorn sju g\u00e5nger h\u00f6gre produktivitetsutveckling de senaste decennierna. Enligt Konjunkturinstitutets l\u00e5ngtidsprognos v\u00e4ntas byggsektorns produktivitet \u00f6ka med endast 0,5 procent \u00e5rligen till 2055 \u2013 att j\u00e4mf\u00f6ra med 2,5 procent i industrin.  <\/p>\n\n\n\n

Samtidigt st\u00e5r Sverige inf\u00f6r investeringar p\u00e5 \u00f6ver 1 200 miljarder kronor i infrastruktur under perioden 2026\u20132037. Regeringens ambitioner \u00e4r h\u00f6ga \u2013 och behoven \u00e4r verkliga. Men om vi inte f\u00f6r\u00e4ndrar hur vi planerar, upphandlar och genomf\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gsprojekt, kommer pengarna inte att r\u00e4cka. I st\u00e4llet f\u00f6r samh\u00e4llsnytta riskerar vi att f\u00e5 f\u00f6rdyrade f\u00f6rseningar. <\/p>\n\n\n\n

Rapporten Skenande kostnader<\/a><\/em> visar att problemen b\u00f6rjar l\u00e5ngt innan f\u00f6rsta spadtaget. I rapporten lyfts bland annat att planeringsfasen pr\u00e4glas av l\u00e5nga ledtider och beslut som l\u00e5ser fast dyra l\u00f6sningar. Upphandlingar styrs ofta av pris i st\u00e4llet f\u00f6r v\u00e4rde, och teknikkonsulter anv\u00e4nds fr\u00e4mst som resursutf\u00f6rare \u2013 snarare \u00e4n strategiska r\u00e5dgivare.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Det beh\u00f6vs ett helhetsgrepp \u2013 inte fler punktinsatser. F\u00f6r att f\u00e5 mer j\u00e4rnv\u00e4g f\u00f6r varje skattekrona f\u00f6resl\u00e5r Innovationsf\u00f6retagen bland annat: <\/p>\n\n\n\n