{"id":29674,"date":"2025-09-18T06:15:00","date_gmt":"2025-09-18T04:15:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.innovationsforetagen.se\/2025\/09\/vi-far-allt-mindre-jarnvag-for-varje-satsad-skattekrona\/"},"modified":"2025-09-18T08:42:22","modified_gmt":"2025-09-18T06:42:22","slug":"vi-far-allt-mindre-jarnvag-for-varje-satsad-skattekrona","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.innovationsforetagen.se\/2025\/09\/vi-far-allt-mindre-jarnvag-for-varje-satsad-skattekrona\/","title":{"rendered":"Vi f\u00e5r allt mindre j\u00e4rnv\u00e4g f\u00f6r varje satsad skattekrona"},"content":{"rendered":"

Kostnaderna f\u00f6r att bygga j\u00e4rnv\u00e4g i Sverige har m\u00e5ngdubblats de senaste decennierna. En ny rapport fr\u00e5n Innovationsf\u00f6retagen visar att produktiviteten i transportinfrastrukturen \u00e4r alarmerande l\u00e5g och att kostnaderna rusar.<\/p>\n

\u2013 P\u00e5 70-talet kostade en meter tunnelbana som en Volvo 240, idag kostar en meter tunnelbana fyra Volvo XC60. Produktivitetsutvecklingen i transportinfrastrukturen har varit betydligt s\u00e4mre \u00e4n i fordonsindustrin. Det \u00e4r uppenbart att n\u00e5got inte fungerar som det ska, s\u00e4ger Fredrik Bergstr\u00f6m, ekon. dr och en av f\u00f6rfattarna till rapporten.<\/p>\n

Rapporten visar att kostnaden f\u00f6r tunnelbanan i Stockholm, omr\u00e4knat till dagens priser, n\u00e4stan har sjufaldigats sedan den senaste st\u00f6rre utbyggnaden (Bl\u00e5 linjen p\u00e5 1970-talet). Dagens utbyggnad av tunnelbanan bed\u00f6ms kosta 72 miljarder kronor, eller ca 2,4 miljarder kr per km. Bl\u00e5 linjen kostade, i dagens priser, 8,5 miljarder kronor eller 331 miljoner kr per km. Ett annat exempel \u00e4r Ostl\u00e4nken, d\u00e4r den bed\u00f6mda kostnaden per kilometer j\u00e4rnv\u00e4g har mer \u00e4n fyrdubblats j\u00e4mf\u00f6rt med den liknande byggnationen av den relativt moderna Gr\u00f6dingebanan p\u00e5 1990-talet.<\/p>\n

Under de senaste 10\u201315 \u00e5ren har det \u00e4ven tagits fram ett stort antal utredningar och forskningsrapporter som pekat p\u00e5 att infrastrukturbranschen har stora och best\u00e5ende produktivitets- och kostnadsproblem.<\/p>\n

\u2013 Vi f\u00e5r allt mindre j\u00e4rnv\u00e4g f\u00f6r varje skattekrona. Sverige st\u00e5r inf\u00f6r 1 200 miljarder i infrastrukturinvesteringar i v\u00e4g och j\u00e4rnv\u00e4g \u2013 f\u00f6r att de verkligen ska bidra till samh\u00e4llsnytta beh\u00f6ver vi en gemensam f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r de utmaningar som bromsar utvecklingen. Utan en ny strategi riskerar vi att kasta pengar p\u00e5 ett system som inte levererar, s\u00e4ger Richard \u00d6sterberg, analyschef p\u00e5 Innovationsf\u00f6retagen.<\/p>\n

Rapporten pekar p\u00e5 flera problem. Bland annat l\u00e5sta planeringsprocesser, svag konkurrens i upphandlingar och ett otillr\u00e4ckligt strategiskt nyttjande av teknikkonsulternas kompetens. Bristande politisk prioritering, komplex lagstiftning, l\u00e5g innovationsgrad och svagt samarbete mellan akt\u00f6rer f\u00f6rv\u00e4rrar situationen. Politiker, myndigheter, best\u00e4llare, konsulter och entrepren\u00f6rer har ett gemensamt ansvar att ge skattebetalarna mer v\u00e4g och j\u00e4rnv\u00e4g f\u00f6r pengarna.<\/p>\n

Innovationsf\u00f6retagen pekar p\u00e5 att det inte r\u00e4cker med mindre \u00e5tg\u00e4rder \u2013 det kr\u00e4vs ”st\u00f6rre grepp” som inneb\u00e4r:<\/p>\n