Det \u00e4r h\u00f6g tid att se leverant\u00f6rsfinansiering f\u00f6r vad det \u00e4r: en balansr\u00e4kningsstrategi som p\u00e5verkar hela n\u00e4ringslivets investeringsf\u00f6rm\u00e5ga. Om konkurrenskraften ska st\u00e4rkas m\u00e5ste kapital kunna cirkulera snabbare, skriver Anders Persson, chef f\u00f6r strategisk utveckling och internationella fr\u00e5gor Innovationsf\u00f6retagen, p\u00e5 DI Debatt. <\/p>\n\n
N\u00e4r utrikeshandelsminister Benjamin Dousa nyligen varnade f\u00f6r att ett krig i Mellan\u00f6stern kan sl\u00e5 h\u00e5rt mot sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag pekade han p\u00e5 en v\u00e4lk\u00e4nd s\u00e5rbarhet i ekonomin. Sm\u00e5- och medelstora f\u00f6retag har helt enkelt mindre marginaler n\u00e4r kostnader och leveranser pl\u00f6tsligt f\u00f6r\u00e4ndras. <\/p>\n\n\n\n
Men det finns en annan, mindre uppm\u00e4rksammad f\u00f6rklaring till varf\u00f6r deras motst\u00e5ndskraft ofta \u00e4r svagare: kapitalet fastnar i aff\u00e4rstransaktioner. <\/p>\n\n\n\n
Varje \u00e5r skickas \u00f6ver 18 miljarder fakturor mellan f\u00f6retag inom EU. Det inneb\u00e4r att hundratals miljarder euro binds upp i v\u00e4ntan p\u00e5 betalning. En faktura \u00e4r inte bara ett kvitto p\u00e5 leverans \u2013 den fungerar som ett kreditinstrument. Till dess att den betalas finansierar s\u00e4ljaren i praktiken k\u00f6parens verksamhet. <\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r m\u00e5nga f\u00f6retag inneb\u00e4r det att kapital binds upp i redan genomf\u00f6rda aff\u00e4rer i st\u00e4llet f\u00f6r att anv\u00e4ndas till investeringar, innovation och expansion. Det handlar inte om brist p\u00e5 kapital, utan om hur det cirkulerar. <\/p>\n\n\n\n
EU-kommissionens underlag visar att mer \u00e4n varannan faktura i EU betalas f\u00f6r sent. Det inneb\u00e4r att stora belopp h\u00e5lls kvar i leverant\u00f6rsledet l\u00e5ngt efter att v\u00e4rdet har skapats. N\u00e4r kapitaloms\u00e4ttningen bromsas \u00f6kar behovet av extern finansiering samtidigt som investeringar skjuts upp. <\/p>\n\n\n\n
I praktiken har betalningsvillkor blivit ett finansieringsinstrument. Stora bolag kan st\u00e4rka sina kassafl\u00f6den genom l\u00e4ngre betalningstider, medan leverant\u00f6rer \u2013 ofta sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag \u2013 tvingas b\u00e4ra finansieringskostnaden. Det \u00e4r en form av r\u00e4ntefri kredit utan krav p\u00e5 kapitalt\u00e4ckning eller kreditpr\u00f6vning. <\/p>\n\n\n\n
Ur ett bolagsperspektiv kan l\u00e4ngre betalningstider f\u00f6rb\u00e4ttra working capital och kassafl\u00f6de p\u00e5 kort sikt. Men p\u00e5 systemniv\u00e5 inneb\u00e4r det att risk flyttas ned\u00e5t i v\u00e4rdekedjan. Leverant\u00f6rer f\u00e5r s\u00e4mre likviditet, h\u00f6gre finansieringskostnader och mindre utrymme f\u00f6r investeringar. Det p\u00e5verkar hela leveranskedjans stabilitet. <\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r ett exportberoende land som Sverige \u00e4r detta inte en marginell fr\u00e5ga. Sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag st\u00e5r f\u00f6r en betydande del av syssels\u00e4ttningen och \u00e4r centrala i industrins leverant\u00f6rsled. N\u00e4r deras kapital binds upp i kundfordringar minskar motst\u00e5ndskraften i hela ekonomin. <\/p>\n\n\n\n
Fr\u00e5gan handlar d\u00e4rf\u00f6r inte om moral eller avtalsfrihet, utan om effektiv kapitalanv\u00e4ndning och riskhantering. Om finansiering i \u00f6kande grad sker via leverant\u00f6rsskulder i st\u00e4llet f\u00f6r via banker, \u00e4gare eller kapitalmarknaden, blir riskerna mindre transparenta och sv\u00e5rare att bed\u00f6ma. <\/p>\n\n\n\n
I en tid n\u00e4r regeringen talar om regelf\u00f6renkling och st\u00e4rkt konkurrenskraft b\u00f6r \u00e4ven kapitalets cirkulation diskuteras. Effektiva och f\u00f6ruts\u00e4gbara betalningsfl\u00f6den \u00e4r inte detaljreglering \u2013 det \u00e4r grundl\u00e4ggande marknadsinfrastruktur. <\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r h\u00f6g tid att se leverant\u00f6rsfinansiering f\u00f6r vad det \u00e4r: en balansr\u00e4kningsstrategi som p\u00e5verkar hela n\u00e4ringslivets investeringsf\u00f6rm\u00e5ga. Det ligger ocks\u00e5 i linje med de konkurrenskraftsresonemang som b\u00e5de Mario Draghi och Enrico Letta nyligen lyft: b\u00e4ttre kapitalallokering och h\u00f6gre produktivitet \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r Europas l\u00e5ngsiktiga tillv\u00e4xt. <\/p>\n\n\n\n
Sverige beh\u00f6ver fler investeringar, inte fler dolda krediter i leverant\u00f6rsledet. Om konkurrenskraften ska st\u00e4rkas m\u00e5ste kapital kunna cirkulera snabbare.<\/p>\n\n\n\n