Sverige har klimatm\u00e5l, teknisk kompetens och m\u00e5nga av de l\u00f6sningar som kr\u00e4vs f\u00f6r omst\u00e4llningen. Men klimatnyttan uppst\u00e5r f\u00f6rst n\u00e4r l\u00f6sningarna efterfr\u00e5gas och anv\u00e4nds. Samtidigt p\u00e5g\u00e5r en omfattande reform av EU:s upphandlingsregler. N\u00e4sta regering b\u00f6r ta vara p\u00e5 m\u00f6jligheten och g\u00f6ra de offentliga ink\u00f6pen till en motor f\u00f6r minskade utsl\u00e4pp och st\u00e4rkt konkurrenskraft, skriver Innovationsf\u00f6retagens H\u00e5llbarhetsr\u00e5d.<\/p>\n\n
Klimatomst\u00e4llningen avg\u00f6rs inte av hur m\u00e5nga m\u00e5l vi s\u00e4tter, utan av v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att oms\u00e4tta dem i investeringar och l\u00f6sningar som anv\u00e4nds i stor skala. Utmaningen \u00e4r inte bara innovationskraften utan genomf\u00f6randekraften; att det som fungerar blir normal praktik.<\/p>\n\n\n\n
De upphandlingspliktiga ink\u00f6pen i Sverige uppgick enligt den senaste officiella statistiken till 1 009 miljarder kronor 2023, eller 18,4 procent av BNP. Offentliga aff\u00e4rer p\u00e5verkar d\u00e4rf\u00f6r vilka l\u00f6sningar f\u00f6retag utvecklar, investerar i och skalar upp. \u00c4nd\u00e5 v\u00e4ger ink\u00f6pspris ofta tyngre \u00e4n kvalitet, funktion, klimatnytta och l\u00e5ngsiktigt v\u00e4rde.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r kunskapsintensiva tj\u00e4nster blir problemet tydligt n\u00e4r l\u00e4gsta timpris f\u00e5r styra. Digitalisering och AI g\u00f6r b\u00e5de antal timmar och timpris till s\u00e4mre m\u00e5tt p\u00e5 v\u00e4rdet av en leverans. Upphandlingen beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r utg\u00e5 mer fr\u00e5n vilket v\u00e4rde och resultat som levereras.<\/p>\n\n\n\n
Samma g\u00e4ller byggnader, infrastruktur och andra l\u00e5ngsiktiga tillg\u00e5ngar. Den billigaste l\u00f6sningen vid ink\u00f6p \u00e4r inte alltid billigast \u00f6ver tid. Livsl\u00e4ngd, energianv\u00e4ndning, underh\u00e5ll, flexibilitet och \u00e5terbruk p\u00e5verkar kostnaden. Offentlig sektor beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4nda funktionskrav och livscykelperspektiv oftare.<\/p>\n\n\n\n
EU-kommissionen ser nu \u00f6ver upphandlingsreglerna. Det officiella lagf\u00f6rslaget v\u00e4ntas den 9 september. Ett l\u00e4ckt arbetsutkast pekar mot st\u00f6rre tyngd f\u00f6r kvalitet, cirkularitet och innovation. D\u00e4r f\u00f6resl\u00e5s att kvalitet som huvudregel ska v\u00e4ga minst 30 procent vid tilldelning och minst 50 procent i arbetsintensiva kontrakt.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r \u00e4nnu inget formellt f\u00f6rslag och kan \u00e4ndras. Men riktningen \u00e4r viktig. Sverige b\u00f6r driva p\u00e5 f\u00f6r att kvalitet, funktion och l\u00e5ngsiktigt v\u00e4rde f\u00e5r verklig betydelse n\u00e4r regelverket f\u00f6rhandlas. N\u00e4r kvalitet f\u00e5r st\u00f6rre vikt beh\u00f6ver klimatprestanda, klimatanpassning, cirkularitet och livscykelkostnad kunna v\u00e4rderas som kvalitet. F\u00f6r arkitekt-, ingenj\u00f6rs- och andra kunskapsintensiva tj\u00e4nster m\u00e5ste f\u00f6retag kunna konkurrera med kompetens, l\u00f6sningsf\u00f6rm\u00e5ga och resultat \u2013 inte fr\u00e4mst med l\u00e4gsta timpris.<\/p>\n\n\n\n
Regeringens f\u00e4rdplan <\/strong>f\u00f6r de offentliga aff\u00e4rerna 2025\u20132030 pekar redan mot hela aff\u00e4ren, fr\u00e5n behov och kravst\u00e4llning till avtal och uppf\u00f6ljning. N\u00e4sta regering b\u00f6r ta tre steg:<\/p>\n\n\n\n 1. Driv en tydlig svensk linje i EU. <\/strong>Sverige b\u00f6r verka f\u00f6r att kvalitet, funktion, klimatprestanda, cirkularitet och l\u00e5ngsiktigt v\u00e4rde f\u00e5r verklig betydelse vid tilldelning, inte l\u00e4gsta ink\u00f6pspris. S\u00e4rskilt f\u00f6r kunskapsintensiva tj\u00e4nster.<\/p>\n\n\n\n 2. St\u00e4rk best\u00e4llarkompetensen inf\u00f6r att de nya regelverken inf\u00f6rs. <\/strong>V\u00e5r bransch har kompetensen att utveckla l\u00f6sningar och visa hur klimatprestanda och livscykelkostnader kan v\u00e4rderas. Upphandlande organisationer beh\u00f6ver kunna formulera funktionskrav, anv\u00e4nda livscykelperspektiv och tidig marknadsdialog. De beh\u00f6ver ocks\u00e5 kunna f\u00f6lja upp att kraven ger effekt.<\/p>\n\n\n\n 3. S\u00e4tt m\u00e4tbara klimat- och kvalitetsm\u00e5l i myndigheternas regleringsbrev. <\/strong>Regeringen b\u00f6r ge relevanta statliga myndigheter konkreta m\u00e5l f\u00f6r hur deras ink\u00f6p ska bidra till klimatnytta, cirkularitet och innovation och kr\u00e4va uppf\u00f6ljning och redovisning. Klimatnytta och kvalitet ska inte vara frivilliga sidom\u00e5l i statens ink\u00f6p.<\/p>\n\n\n\n Hela genomf\u00f6randekedjan m\u00e5ste fungera. Forskning och innovation utvecklar l\u00f6sningarna. Regelverken g\u00f6r dem m\u00f6jliga att anv\u00e4nda. De offentliga aff\u00e4rerna skapar efterfr\u00e5gan och volym, s\u00e5 att l\u00f6sningar kan skalas upp, bli mer konkurrenskraftiga och st\u00e4rka svensk exportf\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n\n\n\n Sverige beh\u00f6ver inte v\u00e4lja mellan h\u00f6g klimatambition och st\u00e4rkt konkurrenskraft. Men klimatpolitiken f\u00e5r kraft f\u00f6rst n\u00e4r kunskapen och l\u00f6sningarna oms\u00e4tts i verkliga aff\u00e4rer. D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r n\u00e4sta regering g\u00f6ra offentlig upphandling till klimatomst\u00e4llningens genomf\u00f6randemotor.<\/p>\n\n\n\n