Remissvaren visar ett brett st\u00f6d f\u00f6r skarpare och mer \u00e4ndam\u00e5lsenliga klimatkrav p\u00e5 byggnader. Nu m\u00e5ste n\u00e4sta regering lyssna, skriver Innovationsf\u00f6retagens H\u00e5llbarhetsr\u00e5d p\u00e5 Altinget debatt. <\/p>\n\n
Sverige beh\u00f6ver klimatkrav som leder till b\u00e4ttre byggnader och driver utvecklingen fram\u00e5t. N\u00e4r EU:s nya direktiv om byggnaders energiprestanda genomf\u00f6rs i Sverige b\u00f6r den kommande regeringen s\u00e4tta h\u00f6ga m\u00e5l och \u00f6ppna f\u00f6r konkurrens mellan l\u00f6sningar. <\/p>\n\n\n\n
Tydliga och f\u00f6ruts\u00e4gbara krav avg\u00f6r om investeringar i kunskap, teknik och l\u00f6sningar som minskar klimatp\u00e5verkan f\u00e5r genomslag eller stannar vid pilotprojekt. EU:s byggnadsdirektiv kr\u00e4ver klimatredovisning \u00f6ver hela byggnadens livscykel. Sverige avg\u00f6r om kraven ska driva omst\u00e4llningen eller bara f\u00f6lja utvecklingen. <\/p>\n\n\n\n
Boverket f\u00f6resl\u00e5r ett mellanalternativ d\u00e4r gr\u00e4nsv\u00e4rdena \u2013 ett tak f\u00f6r klimatp\u00e5verkan per kvadratmeter \u2013 ligger 25\u201335 procent under 2020 \u00e5rs referensv\u00e4rden, beroende p\u00e5 byggnadstyp. Samtidigt antar myndigheten att utvecklingen av material och energi i sig kan minska klimatp\u00e5verkan med omkring 25 procent till 2030. Designval, materialbyten och optimering i projektering ing\u00e5r inte i det antagandet. <\/p>\n\n\n\n
D\u00e5 riskerar gr\u00e4nsv\u00e4rdena att f\u00f6lja utvecklingen snarare \u00e4n driva den. Regeringen b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r v\u00e4lja det mer ambiti\u00f6sa alternativ som Boverket sj\u00e4lv har analyserat f\u00f6r 2030. F\u00f6r flera byggnadstyper skulle taket d\u00e5 ligga n\u00e4ra 50 procent under j\u00e4mf\u00f6relseniv\u00e5n fr\u00e5n 2020, mot 35 procent i Boverkets f\u00f6rslag. Det skapar tydligare incitament och efterfr\u00e5gan p\u00e5 b\u00e4ttre l\u00f6sningar. <\/p>\n\n\n\n
Brett st\u00f6d f\u00f6r skarpare klimatkrav Boverket vill inledningsvis begr\u00e4nsa de bindande gr\u00e4nsv\u00e4rdena till material och byggskedet, A1\u2013A5. Utsl\u00e4ppen h\u00e4r och nu ska v\u00e4ga tungt. Men en byggnad kan ha l\u00e5g klimatp\u00e5verkan vid uppf\u00f6randet och \u00e4nd\u00e5 f\u00e5 kortare livsl\u00e4ngd, h\u00f6gre energianv\u00e4ndning och st\u00f6rre underh\u00e5llsbehov.\u00a0D\u00e5 har vi optimerat siffran, inte byggnadens samlade prestanda.\u00a0<\/p>\n\n\n\n EU:s livscykelperspektiv m\u00e5ste f\u00e5 betydelse i besluten. Klimatber\u00e4kningar ska hj\u00e4lpa oss att v\u00e4ga funktion, livsl\u00e4ngd, \u00e5terbrukbarhet och resursanv\u00e4ndning mot varandra, inte bli \u00e4nnu en rapport. Sveriges f\u00e4rdplan b\u00f6r visa hur styrningen stegvis utvecklas mot byggnadens samlade klimatprestanda.<\/p>\n\n\n\n Klimatp\u00e5verkan kan minska med upp till 30 procent I Boverkets underlag uppger flera branschakt\u00f6rer att optimering i projekteringen kan minska klimatp\u00e5verkan med 10\u201330 procent. Det visar potentialen i att g\u00f6ra r\u00e4tt fr\u00e5n b\u00f6rjan genom effektivare resursanv\u00e4ndning, utan stora kostnadsp\u00e5slag. Den verkliga produktivitetsvinsten \u00e4r st\u00f6rsta m\u00f6jliga samh\u00e4llsnytta till l\u00e4gsta samlade kostnad \u00f6ver tid. Genomt\u00e4nkta beslut kan minska material\u00e5tg\u00e5ngen, undvika kostsamma \u00e4ndringar och s\u00e4nka kostnaderna f\u00f6r drift, underh\u00e5ll och ombyggnad.\u00a0<\/p>\n\n\n\n Offentlig sektor b\u00f6r skapa en tidig marknad genom att upphandla funktion och verifierad livscykelprestanda, inte detaljstyra tekniken. D\u00e5 kan f\u00f6retag konkurrera med innovativa och resurseffektiva l\u00f6sningar. Gemensamma metoder och tillf\u00f6rlitliga data ska underl\u00e4tta \u00e4ven f\u00f6r mindre f\u00f6retag och minska administrationen.<\/p>\n\n\n\n D\u00e4rf\u00f6r har vi tre medskick till n\u00e4sta regering: <\/p>\n\n\n\n 1. V\u00e4lj skarpare gr\u00e4nsv\u00e4rden f\u00f6r 2030.<\/strong> Gr\u00e4nsv\u00e4rdena ska driva utvecklingen, inte bara f\u00f6lja den. <\/p>\n\n\n\n 2. Ge hela livscykeln st\u00f6rre betydelse.<\/strong> Undvik att optimera byggskedet p\u00e5 bekostnad av helheten.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
<\/strong>De nyligen inkomna remissvaren visar ett brett st\u00f6d f\u00f6r skarpare och mer \u00e4ndam\u00e5lsenliga klimatkrav p\u00e5 byggnader. F\u00f6retag, forskare, myndigheter och kommuner pekar p\u00e5 behovet av krav som driver innovation och verkliga utsl\u00e4ppsminskningar. Regeringen m\u00e5ste ocks\u00e5 undvika ett glapp i klimatredovisningen. Dagens krav f\u00f6resl\u00e5s upph\u00f6ra i april 2027, medan nya inf\u00f6rs f\u00f6rst 2028 respektive 2030.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
<\/strong>Avg\u00f6rande val om konstruktion, materialm\u00e4ngder, energibehov och framtida anpassning g\u00f6rs ofta f\u00f6re byggstart. D\u00e4r kan kunskap och analys bidra till smartare l\u00f6sningar, effektivare resursanv\u00e4ndning och l\u00e4gre kostnader \u00f6ver tid.\u00a0<\/p>\n\n\n\n