{"id":9297,"date":"2019-03-01T09:51:15","date_gmt":"2019-03-01T08:51:15","guid":{"rendered":"https:\/\/www.innovationsforetagen.se\/?p=9297"},"modified":"2025-07-08T14:27:30","modified_gmt":"2025-07-08T12:27:30","slug":"debatt-regionerna-maste-agera-ett-battre-klimat","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.innovationsforetagen.se\/2019\/03\/debatt-regionerna-maste-agera-ett-battre-klimat\/","title":{"rendered":"DEBATT: Regionerna m\u00e5ste agera f\u00f6r ett b\u00e4ttre klimat"},"content":{"rendered":"

Nuvarande politiska \u00e5tg\u00e4rder r\u00e4cker inte f\u00f6r att bem\u00f6ta klimathotet, vilket bland annat\u00a0Trafikverkets senaste\u00a0rapport v\u00e4gtrafikens utsl\u00e4pp<\/a> bekr\u00e4ftar. Inte heller i Januariavtalet lyckas partierna fullt ut s\u00e4tta fokus p\u00e5 de verkliga h\u00e5llbarhetsutmaningarna. Men det finns effektiva \u00e5tg\u00e4rder som kan genomf\u00f6ras p\u00e5 regional och kommunal niv\u00e5, skriver f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r Innovationsf\u00f6retagen i Dagens Samh\u00e4lle.<\/p>\n\n

Sverige beh\u00f6ver snarast:\u00a0V\u00e4sentligt \u00f6ka takten i klimatomst\u00e4llningen, sluta investera stora summor i \u00f6kande klimatutsl\u00e4pp, stoppa utglesning av v\u00e5r bebyggelse, s\u00e5 kallad ”urban sprawl” och fastl\u00e4gga och f\u00f6lja en nationell \u00e5rlig koldioxidbudget.<\/p>\n\n\n\n

Sedan \u00e5rsskiftet har\u00a0regionerna f\u00e5tt ansvar att skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en utveckling som leder till en h\u00e5llbar tillv\u00e4xt i alla delar av landet. Infrastrukturfr\u00e5gor, innovation och f\u00f6retagande \u00e4r viktiga delar av detta regionala utvecklingsansvar. N\u00e4ringslivet ska erbjudas m\u00f6jligheter till samverkan, n\u00e5got som vi v\u00e4lkomnar. Vi har kunskaper som bidrar till en positiv utveckling.<\/p>\n

I dag st\u00e5rinrikes transporter f\u00f6r en tredjedel av v\u00e4xthusgasutsl\u00e4ppen inom Sverige. V\u00e4gtrafiken st\u00e5r f\u00f6r hela 93,57 procent av v\u00e5ra transportklimatutsl\u00e4pp och sp\u00e5rtransporter f\u00f6r endast 0,26 procent. F\u00f6rs\u00e4ljningen av fossildrivna personfordon 2018 utgjordes till hela 85 procent av helt fossildrivna fordon medan el-bilarna utgjordes av blygsamma 1,96 procent. Omst\u00e4llningstakten mellan fossil och f\u00f6rnyelsebar energi \u00e4r helt enkelt alldeles f\u00f6r l\u00e5g.<\/p>\n

I Januariavtalets\u00a0punkt28 st\u00e5r: \u201dBygg ut infrastrukturen \u2013 bind ihop Sverige med t\u00e5g som g\u00e5r i tid\u201d<\/i>. EU-parlamentet f\u00f6rv\u00e4ntas i mars att fatta beslut om att lastbilar och bussar ska s\u00e4nka sina koldioxidutsl\u00e4pp j\u00e4mf\u00f6rt med nuvarande niv\u00e5er med 15 procent till \u00e5r 2025 och med 30 procent till \u00e5r 2030. Men varken Januariavtalet\u00a0eller EU-parlamentets beslut r\u00e4cker f\u00f6r att uppn\u00e5 detta m\u00e5l: Trafikverket ber\u00e4knar att inrikes godstransportarbete\u00a0f\u00f6rv\u00e4ntas \u00f6ka med 74 procent fr\u00e5n 2012 till 2040. Den stora obalansen mellan v\u00e4g och sp\u00e5r kommer allts\u00e5 att best\u00e5 eller f\u00f6rv\u00e4rras. Minskade utsl\u00e4pp fr\u00e5n bussar och lastbilar \u00f6vertrumfas av de \u00f6kande transportbehoven.<\/p>\n

Januariavtalets punkt 36:\u201dBarnv\u00e4nliga och h\u00e5llbara st\u00e4der\u201d<\/i>\u00a0\u00e4r en god ansats, men tydlighet kring den n\u00f6dv\u00e4ndiga omst\u00e4llningen saknas. Vi forts\u00e4tter att bygga v\u00e5ra st\u00e4der med alldeles f\u00f6r stort nyttjande av mark och d\u00e4rmed avsev\u00e4rt \u00f6kade kostnader f\u00f6r infrastrukturf\u00f6rs\u00f6rjning,\u00a0transporter med mera \u2013 helt i motsats till de \u00e5tg\u00e4rder som kr\u00e4vs.<\/p>\n

Sedan mitten av\u00a01950-talet har st\u00e4der i Europa expanderat geografiskt med i genomsnitt 78 procent, medan befolkningen bara \u00f6kat med 33 procent. Sverige \u00e4r inget undantag. Stadsutglesningen inneb\u00e4r att vi forts\u00e4tter att investera i \u00f6kande kostnader och klimatutsl\u00e4pp.<\/p>\n

Sverige beh\u00f6ver fastst\u00e4lla\u00a0en nationell koldioxidbudget<\/strong> med \u00e5rliga utsl\u00e4ppsminskningar i absoluta tal. En budget, som kan brytas ner p\u00e5 regional och lokal niv\u00e5. V\u00e5ra framtida investeringsbeslut m\u00e5ste fattas utifr\u00e5n perspektiv som pr\u00f6vas mot klimatlagen och en fastst\u00e4lld \u00e5rlig utsl\u00e4ppsbudget.<\/p>\n

Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna \u00e4r inte\u00a0ett problem som v\u00e4ntar p\u00e5 en innovativ l\u00f6sning \u2013 det \u00e4r en situation som kr\u00e4ver omprioriteringar, konkreta \u00e5tg\u00e4rder och att steg f\u00f6r steg f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e5r planering, v\u00e5ra investeringar och v\u00e5ra val. F\u00f6r\u00e4ndringar som kan k\u00e4nnas obekv\u00e4ma.<\/p>\n

Innovation, ny\u00a0teknikoch r\u00e4tt infrastrukturinvesteringar \u00e4r en stor del av l\u00f6sningen. \u00d6kad kunskap kring konsekvenser av v\u00e5ra val \u00e4r en annan. N\u00e4ringslivet har kunskap och innovationskraft att driva den omst\u00e4llningen och vi levererar konkreta resultat. Det offentliga \u2013\u00a0inte minst v\u00e5ra regioner och kommuner \u2013\u00a0m\u00e5ste bidra med r\u00e4tt prioriteringar, r\u00e4tt investeringsbeslut och l\u00e5ngsiktighet. D\u00e5 skapar vi tillsammans f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en ordnad klimatomst\u00e4llning och ett h\u00e5llbart samh\u00e4lle. Ett f\u00f6rsta steg \u00e4r att involvera oss i det regionala utvecklingsarbetet.<\/p>\n

Anders Persson<\/strong>, n\u00e4ringspolitisk chef Innovationsf\u00f6retagen<\/p>\n

Stellan Fryxell<\/strong>, ordf\u00f6rande f\u00f6r Innovationsf\u00f6retagens expertgrupp f\u00f6r h\u00e5llbarhet<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4s hela debattinl\u00e4gget i Dagens Samh\u00e4lle\u00a0h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n