Generativ AI formar framtiden för tjänstesektorn och arbetslivet
Hur förändrar AI vår syn på arbete, vår produktivitet och innovationsförmåga? I en ny rapport från Almega beskrivs hur företag redan idag använder AI för att effektivisera processer och frigöra tid för kreativitet. Samtidigt lyfts utmaningar och politiska åtgärder som behövs för att Sverige ska dra full nytta av tekniken.
Vad innebär den snabba utvecklingen av AI för jobben, produktiviteten och framtiden inom tjänstesektorn? I rapporten Generativ AI i tjänstesektorn. Vad händer med jobben?, utforskar Almega hur AI redan förändrar arbetslivet och vad det kan innebära framöver. Med exempel från Tengbom, Incoord och FOJAB visar rapporten hur några av Innovationsföretagens medlemmar använder AI för att skapa innovationer, effektivisera processer och frigöra tid för mer kreativa uppgifter.
– AI är inte bara ett verktyg, det är en katalysator för innovation och tillväxt inom tjänstesektorn. Tekniken ger företag möjligheten att ta ett produktivitetssprång men också att erbjuda sina kunder helt nya tjänster, säger Joakim Bourelius, näringspolitisk chef på Innovationsföretagen.
Den 30 november 2022 lanserade OpenAI sin språkmodell GPT som chattbot – ChatGPT3. På två månader nådde den 100 miljoner användare, vilket gör den till den snabbast växande tekniken någonsin. AI har därmed placerat sig i samma kategori som ångmaskinen, elektriciteten och internet.
Förhoppningarna är stora att AI ska öka produktiviteten, men prognoserna varierar. Optimistiska bedömningar menar att AI kan effektivisera många arbetsuppgifter och skapa innovationer, med en produktivitetsökning på 1–2,7 procent per år det kommande decenniet. Försiktigare uppskattningar stannar vid 0,4 procent, medan skeptiker pekar på AI:s höga kostnader och resurskrav och tror att ökningen blir under 0,1 procent årligen.
Eurostats urvalsundersökning visar att 10,4 procent av svenska företag använde någon AI-teknik under 2023, vilket är en högre andel än genomsnittet i EU. Bland kvalificerade tjänstebranscher som juridik, ekonomi, vetenskap och teknik använde så många som 21 procent av företagen AI i sin verksamhet. Enligt rapporten från Almega har företag i flera branscher redan börjat använda AI, särskilt för administrativa sysslor som att sammanställa data, skapa anbudstexter och dokumentera möten.
Inom arkitektbranschen har företaget Tengbom sett hur AI kan förbättra arbetet stegvis. I ett första steg har verktygen använts för stödprocesser som att skriva anbud, göra projektpresentationer och felsöka i program. AI kan också skapa inspirationsbilder för framtida projekt. I nästa steg används AI i det praktiska arkitektarbetet, framför allt för repetitiva uppgifter som att modifiera färdiga designer.
”Målet är att AI ska fungera som en tolk mellan arkitekternas visioner och de tekniska verktygen. Där är man ännu inte, men det är en tydlig riktning.”
— Morgan Lindström, IT- och digital chef på Tengbom
Hur AI påverkar jobben i Sverige är en central fråga. En rapport som Dagens Nyheter lyft uppskattar att 300 000 jobb helt eller delvis kan ersättas av AI. Samtidigt är det tydligt att AI inte bara handlar om att ersätta arbetsuppgifter utan också om att frigöra tid för nya innovationer och mer kreativa insatser.
Almegas rapport lyfter också fram vilka politiska beslut som krävs för att Sverige ska kunna ta vara på teknikens fulla potential.
Läs debattartikel i DI ”Tjänstesektorn kräver politiska reformer för AI”