Initiativtagare till betaltidskoden bryter mot sina egna principer
Flera storbolag som själva tog initiativ till den etiska betaltidskoden har nu förlängt sina betalningstider kraftigt. I stället för den utlovade maxgränsen på 30 dagar visar årets rapportering till Bolagsverket att betalningarna i vissa fall dröjer upp till 90 dagar – något som slår hårt mot små och medelstora företag och hotar både konkurrenskraft och innovation.
Trots löften om rättvisa och snabba betalningar visar årets rapportering av betaltider till Bolagsverket att flera av de storbolag som själva tog initiativ till Sveriges etiska betaltidskod nu markant har förlängt sina betalningstider. I stället för den utlovade maxgränsen på 30 dagar ligger genomsnittet i flera fall på mellan 60 och 90 dagar – långt ifrån ambitionen om en mer rättvis och konkurrenskraftig affärskultur.
– Max 30 dagar är mer än tillräckligt i en digitaliserad ekonomi. Om Europa ska vara konkurrenskraftigt måste kapital röra sig snabbare genom näringslivet – det är grunden för investeringar, utveckling och innovation, säger Anders Persson, chef för strategisk utveckling och internationella frågor på Innovationsföretagen.
Förlängda betalningar slår hårt mot SME
För små och medelstora företag innebär sena betalningar ofta en direkt risk för tillväxt, innovation och i vissa fall överlevnad. Trots att betaltidskoden infördes för att skapa ett mer balanserat affärsklimat har utvecklingen gått i motsatt riktning.
– När de största aktörerna använder sin dominerande ställning för att skjuta upp betalningar undermineras hela syftet med koden. SME är ryggraden i ekonomin – deras likviditet får inte hållas som gisslan, säger Anders Persson.
Enligt de senaste siffrorna från EU Payment Observatory drabbas mer än hälften av Europas företag av sena betalningar, med genomsnittliga betalperioder som ofta överstiger 60 dagar. Den svenska utvecklingen följer samma mönster, trots att koden varit på plats i flera år och syftat till att skapa ett frivilligt åtagande för snabbare betalflöden.
EU trycker på för skärpta regler
Frågan om sena betalningar stod även på agendan under SME Assembly 2025 i Köpenhamn, där Innovationsföretagen deltog på inbjudan av EU-kommissionen. Under sessionen “Ending the wait: securing fair payment conditions for SMEs” presenterades nya EU-data som visar att företag i genomsnitt lägger nästan tio timmar i veckan på att jaga betalningar – tid som istället kunde användas till innovation och utveckling.
EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till förordning som ska sätta en tydlig 30-dagarsregel för betalningar inom unionen. Förslaget har röstats igenom i parlamentet med bred majoritet men blockeras nu i ministerrådet.
– EU har försökt effektivisera betalflöden på den inre marknaden i över 30 år. Nu är det dags att gå från rekommendationer till handling – med en förordning som faktiskt säkerställer rättvisa villkor för små och medelstora företag, säger Anders Persson.
Innovationsföretagen: Sverige och EU måste agera
Innovationsföretagen menar att både svenska och europeiska beslutsfattare nu måste visa handlingskraft. De frivilliga initiativen har inte räckt till – och varje försenad betalning innebär kapital som binds upp och förlorade möjligheter till investeringar i framtidens innovationer.
– För att Europa ska kunna återta en ledande position krävs regelförenkling, effektivitet och ansvarstagande från de största aktörerna, säger Anders Persson.
Innovationsföretagen fortsätter att driva frågan om rättvisa betalvillkor och enklare regelverk – både nationellt och inom EU – för att skapa ett mer hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv där SME ges möjlighet att växa och leda den gröna och digitala omställningen.