DEBATT: Sverige har inte råd att låta reformer för FoU och konkurrenskraft fastna

Sveriges konkurrenskraft bygger på vår förmåga att utveckla ny kunskap och omsätta den i nya produkter, tjänster och lösningar. Nya siffror från SCB visar hur avgörande företagen är för den förmågan.

Enligt SCB:s preliminära statistik uppgick Sveriges totala utgifter för egen forskning och utveckling till närmare 234 miljarder kronor under 2025. Företagssektorn stod för drygt 171 miljarder kronor – omkring 73 procent av all FoU i Sverige. Företagen står alltså för nära tre av fyra kronor som läggs på egen forskning och utveckling i Sverige.

Det är positiva besked. Men siffrorna är också en påminnelse om att forskningspolitiken inte bara kan utformas som om FoU huvudsakligen sker på universitet. En stor del sker i företag och genom ingenjörers och specialisters utvecklingsarbete, vilket innebär att politiken måste ta ansvar för att skapa konkurrenskraftiga villkor för den forskning och utveckling som sker i näringslivet.

Genom beslutet om en lagrådsremiss om att införa ett nytt skatteincitament för forskning och utveckling har regeringen nu tagit ytterligare ett steg för att stärka villkoren för företagens forskning och utveckling. Det nya skatteincitamentet innebär större möjligheter att göra avdrag för lönekostnader för personal som arbetar med FoU. Tillsammans med de tidigare föreslagna förändringarna av det befintliga FoU-avdraget kan det göra Sverige mer attraktivt för företagens investeringar i forskning och utveckling. Det är välkommet.

Men utformningen är avgörande. De tidigare föreslagna förändringarna av det befintliga FoU-avdraget, med bredare och tydligare definitioner av forskning och utveckling, behöver också komma på plats. Gränsen mellan forskning, teknisk utveckling och arbetet med att omsätta ny kunskap i praktiska lösningar är inte alltid enkel. Det gäller inte minst i kunskapsintensiva tjänsteföretag där ingenjörernas arbete hela tiden flyttar gränsen för vad som är tekniskt möjligt.

Ett mer ändamålsenligt FoU-avdrag kan därför stärka förutsättningarna för företag att investera i utveckling och förlägga mer kvalificerat utvecklingsarbete i Sverige. Det stärker i sin tur efterfrågan på den avancerade kompetens som är en av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar.

De steg som nu tas är viktiga, men arbetet är inte färdigt. Flera viktiga förslag återstår att omsätta i praktiken. Efter höstens val behöver därför nästa regering, oavsett politisk färg, fullfölja reformarbetet och säkerställa tydliga, förutsebara och användbara regler för företagen. Sverige har inte råd att låta viktiga konkurrenskraftsreformer fastna mellan mandatperioder.

För ytterst handlar FoU inte bara om miljarder i statistiken. Innovation uppstår inte bara genom en idé eller ett forskningsresultat. Det krävs ingenjörer och andra specialister som kan utveckla tekniken, testa nya metoder och ta lösningar från idé till tillämpning.

I den internationella konkurrensen om investeringar och kompetens är villkoren för dessa företag avgörande. Sverige konkurrerar med andra länder både om var företagens nästa utvecklingsprojekt ska genomföras och om de ingenjörer och specialister som kan genomföra dem.

SCB:s siffror visar att näringslivet redan tar ett mycket stort ansvar för Sveriges forskning och utveckling. Politiken behöver möta det med långsiktiga och konkurrenskraftiga villkor.

Efter höstens val ligger ansvaret hos nästa regering att fullfölja arbetet. Oavsett vilken regering Sverige får måste de förbättrade reglerna komma på plats och utformas så att de stärker forskning och utveckling i hela näringslivet.

Maria Lindström, näringspolitisk chef på Innovationsföretagen

Läs debattartikeln i Ny Teknik här: ”Sverige har inte råd att låta reformer för FoU och konkurrenskraft fastna”