DEBATT: Arkitektur uppstår aldrig i ett vakuum
Klimatomställning, trygghetsfrågor och samhällsutveckling gör behovet av arkitektur stort. Samtidigt är arbetslösheten i arkitektkåren rekordhög. Det gör tiden mogen att utveckla utbildningen – för att möta samhällets behov och skapa bättre förutsättningar för nästa generation arkitekter. Det skriver Mårten Leringe för Arkitektföretagens Råd i Arkitektur nr 6/2025.
Vi talar ofta om arkitekters konstnärliga roll – och det med all rätt. Den gestaltande kompetensen är unik och helt nödvändig för att vi arkitekter tillsammans ska kunna forma vårt framtida samhälle. Men räcker det, eller finns det ett glapp mellan den kompetens som arkitektutbildningarna ger och den verklighet som möter studenterna i arbetslivet?
I rapporten Mot en verklighetsförankrad arkitektutbildning, som bygger på en undersökning bland landets större arkitektföretag, framkommer en tydlig bild. Den gestaltande kompetensen hos nyutexaminerade arkitekter är stor, och ingen vill urholka yrkets konstnärliga kärna. Men samtidigt efterlyser arkitektföretagen mer kunskap inom områden som ekonomi, teknik och ledarskap. Arkitekterna behöver inte bli ingenjörer eller ekonomer – men de måste förstå drivkrafterna som formar byggprocesserna för att kunna ta ansvar i dem.
Ibland finns det i utbildningarna en misstänksamhet mot att komplettera det konstnärliga med andra färdigheter, som om ekonomi, teknik eller processledning skulle stå i motsättning till arkitektur. Men arkitektur uppstår aldrig i ett vakuum. Den drivs fram i komplexa processer där teknik, juridik och ekonomi måste vägas samman – och där många aktörer ska samverka mot gemensamma mål. Detta mål får sin form i arkitekturen.
Arkitektur innebär alltid stora investeringar och högt ställda förväntningar på samhällsnytta. Att förstå de bakomliggande villkoren är inte att reducera arkitekturen, utan att stärka den. Arkitektur är en humanistisk disciplin, eftersom den ytterst handlar om att tolka och skapa för människans behov, medan processerna som formar arkitekturen är ekonomiska och tekniska. För att leverera gestaltning som både svarar mot mänskliga behov och samhälleliga krav måste arkitekten ha djupa insikter i de processer som frambringar arkitektur.
Här har arkitekten en unik möjlighet. Vid sidan av byggherren är det framför allt arkitekten som har ett helhetsperspektiv och förmågan att väga samman alla ingående intressen. Arkitekten kan – och bör – ta ledarskapet i byggandets processer. Med den gestaltande kompetensen kan de ingående parametrarna vägas samman och samtidigt placera resultatet i en kulturell och samhällelig kontext som gör arkitekturen meningsfull.
Vi är övertygade om att arkitekter som bättre förstår och behärskar ekonomi, teknik och ledarskap också stärker sin egen profession. Det leder inte bara till en mer relevant arkitektroll, utan också till en bättre arkitektur – och i slutändan ett bättre samhälle. Det är därför hög tid att arkitektutbildningarna och branschen tillsammans sluter glappet mellan arkitekturens idévärld och dess praktiska verklighet. Bara då kan vi fullt ut leva upp till vårt ansvar i en tid som kräver mer än någonsin av oss.
Arkitektföretagens Råd
Mårten Leringe, CF Möller
Jannice Johansson Steijner, Innovationsföretagen
Daan Cedergren, Sweco
Tove Svensson, Liljewalls
Cecilia Holmström, ÅWL
Erik Torvén, AIX
Tobias Welden, Lindberg Stenberg
Jessica Eriksson, Norconsult
Daniel Nord, FOJAB
Debattartikeln finns publicerad i tidskriften Arkitektur nr 6/2025.