Hoppa till innehåll

Det är sedan många år känt att långa betalningstider mellan företag är negativt för näringslivets utveckling. Uttryck som ”cash is king” har en reell bakgrund som innebär att den som kan betala och göra rätt för sig är den som får köpa. En verklighet som i praktiken ser lite annorlunda ut idag.

Idag sker elektroniska överföringar och transaktioner på millisekunder. Vi har sett en fantastisk utveckling som effektiviserat många verksamheter som exempelvis banksektorn, aktiemarknaden, valutahandel, försäkringsbranschen, resebranschen, näthandel mm.

Men det finns delar av vårt samhälle som på just denna punkt fungerar ineffektivt och gammalmodigt. Jag tänker på helt vanliga transaktioner mellan företag i näringslivet idag. När allt annat ska effektiviseras och produktiviteten ska öka, så är det ingen som har funderat på hur man kan tvätta bort denna transaktionskostnad. Att den är värd pengar är uppenbart när man dagligen ser reklam för företag som inte vill annat än att köpa och sälja fakturor. För mig är detta det grundläggande beviset på att även denna ineffektivitet är en kostnad som i slutändan drabbar svensk konkurrenskraft.

Vi kan avsluta diskussionen om huruvida transaktionskostnaderna är negativa eller inte för näringslivets utveckling. Tekniskt sett kan fakturorna betalas på någon millisekund men mänskliga beslut gör att det kan ta mellan tre och sex månader innan ett företag får betalt efter leverans.

Detta är bara en del av det som brukar benämnas balanserade avtals- eller affärsvillkor. Och jag tar gärna en dialog om detta vid tillfälle, här finns många potentiella effektiviseringsvinster att göra som skulle stärka svensk konkurrenskraft.

Tydliga spelregler i form av en ”code of conduct” kombinerat med en tydligare lagstiftning är en del i detta. Fram till i onsdags ägdes frågan politiskt av näringsminister Mikael Damberg, då beskedet om nyval kom. Det är viktigt att frågan inte hamnar i ett fortsatt vakuum. Effektivitet i näringslivet och balanserade affärsvillkor är en högt prioriterad fråga och behöver hanteras. Detta oavsett vem som får det fortsatta ansvaret att vara näringsminister. Här kommer givetvis vi bidra med vår del.