DEBATT: Hinder för talangrekrytering hotar techsektorn

Sverige har de senaste decennierna transformerats från en utpräglad industrination till ett alltmer kunskapsintensivt tjänstesamhälle. Industrin är fortfarande en central del av näringslivet men tjänstesektorn växer stadigt. Bara inom den kunskapsintensiva delen av sektorn arbetar i dag närmare 900 000 personer. Tjänstesektorn bidrar med forskning, utveckling och andra nyckeltjänster åt såväl industri som offentlig sektor och utgör även en växande andel av svensk export – drygt 40 procent.

Tillväxten inom företagstjänster drivs till stor del av klimatomställning och digitalisering och de jobb som kräver ingenjörs- eller IT-kompetens blir stadigt fler över hela Sverige. I Stockholm är programmerare redan det enskilt vanligaste yrket.

Samtidigt som de kunskapsintensiva branscherna växer, har företagen svårt att hitta rätt kompetens. Enligt Konjunkturinstitutet har sju av tio datakonsulter och tekniska konsultföretag svårt att rekrytera den kompetens de behöver. För de företag som inte hittar rätt kompetens i Sverige är rekrytering från utlandet helt avgörande om de ska utvecklas och växa.

Sveriges har sedan 2008 haft ett enkelt regelverk för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Personer som erbjuds ett arbete med lön och villkor enligt avtal eller praxis inom yrket får arbetstillstånd i två år med möjlighet till förlängning. Detta system har tjänat Sverige väl. Enligt OECD har systemet varit en fördel för Sverige konkurrensen om internationella talanger.

Med hjälp av data från Migrationsverket har vi kartlagt till vilka yrken som arbetskraftsinvandringen har skett under åren 2010 till 2021. Undersökningen visar att drygt 140 000 personer från tredje land har fått arbetstillstånd i Sverige sedan 2010 ­– säsonganställda undantagna. Av dessa arbetade nästan 60 000 personer inom IT- och teknik. Två procent av alla civilingenjörer och sju procent av alla IT-arkitekter och system­utvecklare som arbetar i Sverige är arbetskraftsinvandrare. Ofta bidrar de med nyckelkompetens som i sin tur skapar fler jobb i Sverige, de flesta återvänder hem efter några år.

Trots detta vill allt fler politiska partier kraftigt begränsa arbetskraftsinvandringen. De menar att det skulle skapa fler jobb för arbetslösa i Sverige, främst nyanlända flyktingar, samt motverka fusk. Dessvärre kommer förslagen skapa stora problem för många branscher.

Det mest långtgående förslaget är en återinförd arbetsmarknadsprövning. Detta kommer att förlänga de redan långa tillståndstiderna ytterligare. Ordningen där Arbetsförmedlingen avgjorde behovet av utländsk arbetskraft avskaffades på goda grunder 2008. Ett återinförande skulle minska Sveriges attraktionskraft på högkvalificerade globala talanger radikalt.

Även om företag inom IT och teknik sannolikt skulle få godkänt i en bristyrkes­prövning av Arbetsförmedlingen riskerar ytterligare byråkrati att försena varje enskilt arbetstillstånd. Det senaste året har väntetiderna ökat betydligt hos Migrationsverket vilket har skapat stora problem för våra branscher. Snabbspåret för högkvalificerade tjänster existerar inte längre i praktiken. I stället för utlovade tio dagars handläggning tar nu ett beslut runt 50 dagar. Väntetiderna måste förkortas, inte förlängas.

Ett annat långtgående förslag är ett lönekrav på minst 28 000 kronor per månad för arbetstillstånd. Detta skulle leda till att fyra av tio existerande arbetstillstånd dras in. Arbetskraftsinvandrare är ofta i början av sina karriärer och har därmed lägre löner. Ibland arbetar de deltid av olika orsaker. Ett krav på en månadslön på 28 000 till 30 000 kronor för arbetstillstånd skulle innebära att mellan 10 och 15 procent av arbetstillstånden för IT-tekniker, systemvetare och ingenjörer riskerar att dras in. Inom andra bristyrken skulle arbetskraftsinvandringen helt upphöra.

Att några oseriösa företag fuskar med arbetstillstånd är tyvärr en realitet. Men detta bör bekämpas genom hårdare kontroller, inte genom svepande åtgärder som drabbar de som erbjuder bra jobb med goda villkor. Ska Sverige behålla sin ledande position inom och IT och teknik måste våra företag även i framtiden kunna rekrytera nödvändig talang där den finns.

Åsa Zetterberg, förbundsdirektör, TechSverige
Anders Persson, t.f. förbundsdirektör Innovationsföretagen
Patrick Joyce, chefekonom Almega

Läs hela debattartikeln i Upsala Nya tidning.