DEBATT: Nu behövs nysatsningar på civila försvaret

Erfarenheterna från Ukraina visar det civila försvarets helt avgörande roll för landets förmåga att stå emot det fullskaliga ryska anfallskriget. Dels är det militära försvaret helt beroende av civil logistik, maskiner, tjänster och kompetens för att fungera, dels handlar det om att hålla uppe försvarsviljan genom i största möjliga utsträckning hålla i gång samhället trots ständiga ryska bombningar av civil infrastruktur, sjukhus, skolor och bostäder. Att reparera broar, spår, vägar, energianläggningar och byggnader är i sig en motståndshandling. Men också helt avgörande för att samhället ska fungera, för företagens konkurrenskraft och, inte minst, för framtidstro och hopp.

I Tyskland omfattar försvarssatsningarna också stora investeringar i infrastruktur och klimatåtgärder och Sverige behöver gå samma väg. Bättre fungerande och en mer robust transportinfrastruktur och vatten- och avloppssystem är redan i normalläget oftast bra investeringar men i detta säkerhetspolitiska läge blir de också investeringar i svensk motståndskraft.

Ett väl förberett samhälle med en hög och trovärdig förmåga att fungera också vid extrema påfrestningar är dessutom i sig krigsavhållande – kalkylen för en angripare försämras för varje åtgärd vi vidtar. Arbetet pågår men takten behöver öka: Underrättelsetjänsterna i norra Europa varnar med samstämmiga röster om att Ryssland bara inom ett par år kan ha förmåga till nya anfallskrig. Och den massiva förstörelsen i Ukraina påminner också om det oerhörda pris ett sådant skulle innebära i det angripna landet. Redan de tre första åren av fullskalig rysk invasion har enligt FN gett en återuppbyggnadsnota på långt över 5 000 miljarder kronor. Bland annat för återbyggnaden av de 13 % av landets bostäder som har skadats, av förstörda vatten- och avloppssystem, tågräls, broar, stationer och elektriska anläggningar.

Förstörelsen i Ukraina sänder en tydlig signal till oss. Vi kan knappast investera för mycket i att stärka vårt lands motståndskraft. Men pengar är inte allt. Vi måste hitta sätt att snabbt rusta oss för krigets krav inom ramen för fredens lagstiftning. Svenska myndigheters upphandling måste lämna den ensidiga prispressen bakom sig och i stället fokusera på funktion: hållbarhet, kvalitet, robusthet. Omställningsförmåga och innovationskraft är avgörande och behöver också premieras. Avtal för höjd beredskap måste komma på plats och betalning måste utgå för de kostnader detta innebär för företagen. Civilplikten behöver omfatta fler personer och fler sektorer – kompetensbristen är redan stor och kommer allvarligt försvåras vid höjd beredskap.

Mest brådskande är dock inrättandet av en ny Byggnads- och reparationsberedskap, BRB. Den utredning som kommer i maj måste hanteras skyndsamt. Vi, från de branscher som ingick i kalla krigets BRB, står redo för att tillsammans med staten skyndsamt bygga upp Sveriges förmåga på detta område igen. Ett land där det går att spola i toaletten, där det rinner färskvatten ur kranen, där elen fungerar och vägar och järnvägar är farbara – det är ett land som är svårt att knäcka. Där kan företag starta, växa och exportera och där kan människor gå till jobbet och bidra till tillväxt och välfärd. Ett fungerande samhälle ger också hopp och ork att härda ut under extrema påfrestningar. Och därför vill vi nu se en bred politisk uppgörelse också bakom den nödvändiga ytterligare ambitionshöjningen för det civila försvaret som omvärldsläget kräver:

Med dessa åtgärder kan vi leva upp till vårt ansvar som Nato-medlem och leva upp till artikel 3 i fördraget om att utveckla vår förmåga att motstå ett väpnat angrepp.

Joakim Bourelius, Innovationsföretagen
Anders Gustin, Installatörsföretagen
Veronica Sandström, Maskinentreprenörerna
Jenny Svärd, Byggmaterialindustrierna
Lars Redtzer, Byggföretagen

Läs debattartikeln hos Dagens Industri här: Nu behövs nysatsningar på civila försvaret