DEBATT: Yrkesutbildningar bör inte krympas
I Myndigheten för yrkeshögskolans senaste ansökningsomgång fick bara en av fyra utbildningar starta, på grund av bristande ekonomiska resurser. Det är tyvärr sämre än någonsin. Samtidigt är Sverige i ett läge där arbetslösheten är hög och behoven att utbilda individer för framtiden är stora. Därför måste regeringen skjuta till mer resurser till yrkeshögskolan som möjliggör för bygg- och installationssektorn att långsiktigt kunna växa. Det skriver Innovationsföretagen tillsammans med elva organisationer inom byggsektorn på SvD Debatt.
I takt med att samhällsbyggnadssektorn blir mer digitaliserad, affärsmodeller utvecklas och att samhället ställer större krav på såväl hållbarhet som beredskap så ökar också kompetenskraven i sektorn. Yrkeshögskolan har därför blivit en allt viktigare utbildningsform. Utbildningsformen lider däremot av ett stort problem, nämligen en alldeles för låg beviljandegrad av utbildningar. I år fick bara 27 procent av de ansökta utbildningarna starta.
Det betyder att ungefär tre av fyra ansökta utbildningar får avslag. Många av dessa ansökningar är fullgoda med ett flertal företag som står bakom dem. Företag har, tillsammans med utbildningsanordnare, investerat tid och ansträngningar i att skapa utbildningar som svarar mot branschens kompetenskrav. Den låga beviljandegraden innebär att deras arbete ofta är förgäves, vilket är både demoraliserande och resursineffektivt.
Trots att sektorn just nu befinner sig i en ekonomisk nedgång, så ser vi ljusningar på längre sikt. Behovet av nya bostäder och renoveringar av befintliga fastigheter är omfattande. Dessutom planeras stora försvars- och infrastrukturinvesteringar, EU ställer dessutom allt större krav på energieffektivisering av fastigheter. Sammantaget kommer detta att sätta en allt större press på kompetensförsörjningen och kräva fler kompetenta medarbetare till sektorn.
Yrkeshögskolan spelar i det här avseendet en nyckelroll. Men för att säkerställa att utbildningsformen möter bygg- och installationssektorns behov måste systemet bli mer förutsägbart. Det är inte hållbart att utbildningsanordnare och företag gör allting rätt och sedan får avslag för att det inte finns tillräckligt med pengar i systemet. Vi har många exempel på just detta: Bergsskolans ingenjörsutbildning inom berg- och anläggningsteknik, Hermods projektledarutbildning inom måleri eller INSU:s kalkylatorutbildning inom el. Listan kan göras lång.
Vi kan inte ha ett så pass ryckigt system där det är omöjligt att veta huruvida en utbildning blir beviljad eller inte oavsett hur efterfrågad den är. Det riskerar leda till att färre företag vågar engagera sig i yrkeshögskoleutbildningar, något vi redan ser idag. Många utbildningar som kräver stora investeringar blir inte av då systemet är för kortsiktigt och oförutsägbart. Risken är för stor att stå med stora investeringar bara för att få avslag när det är dags söka om utbildningen efter tre år.
Från politiskt håll har det talats om att utbildningsformen ska expandera. Men siffror talar sitt tydliga språk: Vi har gått från för låga nivåer av beviljade utbildningar till ännu lägre nivåer. Det är mer relevant än någonsin. Sverige är i ett läge med hög arbetslöshet samt ett stort behov av att utbilda och ställa om individer för att möta arbetsmarknadens nuvarande och kommande behov.
Även om det i grunden var positivt att regeringen valde att skjuta till pengar för såväl yrkeshögskolan som yrkesvux i vårbudgeten så krävs det mycket mer. Dels rör satsningarna på yrkeshögskolan bara kursutbudet, vilket gör att tillskotten måste förbrukas under innevarande år. Det gör satsningarna kortsiktiga och de har därför ringa effekt på sektorns långsiktiga kompetensbehov.
För att säkerställa en långsiktig och hållbar kompetensförsörjning av bygg- och installationssektorn behöver vi en utbildningsform som snabbt kan utbilda människor som är arbetssökande, vill yrkesväxla eller vidareutbilda sig. Men då måste regeringen skjuta till mer medel. Det är dags att vi går från ord till handling och möjliggöra för yrkeshögskolan att bli den utbildningsform den har potential att vara.
Andreas Åström, Installatörsföretagen
Elin Kebert, Byggföretagen
Jenny Svärd, Byggmaterialindustrierna
Joakim Länder, Glasbranschföreningen
Joakim Bourelius, Innovationsföretagen
Linda Ekholm, Maskinentreprenörerna
Pontus Sjöstrand, Måleriföretagen
Anders Hvarfner, Plåt- och Ventföretagen
Malin Löfsjögård, Svensk Betong
Britta Permats, Svensk Ventilation
Mårten Sohlman, Sveriges Bergmaterialindustri
Erik Haara, Trä- och Möbelföretagen
Läs debattartikeln hos SvD Debatt här: Fel med krympande yrkesutbildningar, skriver bygg- och installationsbranscherna