DEBATT: Kostnaderna för järnvägar skenar
Trots att Sverige står inför historiskt stora infrastrukturinvesteringar har produktiviteten i järnvägsbyggen utvecklats svagt och kostnaderna har skenat. Det är dags att politiken och branschen slutar blunda för systemfelet och börja kräva mer järnväg för pengarna. Det skriver Richard Österberg och Fredrik Bergström på SvD Debatt.
Kostnaden för att bygga tunnelbana i Stockholm är idag sju gånger högre än den senaste större tunnelbaneutbyggnaden (Blå linjen). Blå linjen som är en tekniskt avancerad tunnelbana (25 km bana som till stora delar är förlagda i bergtunnel, många stationer, kostsamma brokonstruktioner etc) kostade, omräknat till dagens priser 8,5 miljarder kronor eller ca 331 miljoner kronor per kilometer. Den tunnelbaneutbyggnad som nu pågår (30 km bana) och som har en hel del tekniska likheter med blå linjen bedöms komma att kosta 72 miljarder kronor eller ca 2,4 miljarder kronor per kilometer.
En meter tunnelbana kostar idag lika mycket som fyra nya Volvo XC60. På 70-talet kostade en meter endast motsvarande en Volvo 240.
Liknande utveckling syns även i andra järnvägsprojekt, som Ostlänken. Under de senaste åren har det även tagits fram ett flertal utredningar som pekar på stora och bestående produktivitets- och kostnadsproblem. Det visar en ny rapport framtagen på uppdrag av Innovationsföretagen.
Hur kunde det bli så här?
Produktiviteten i bygg- och anläggningsbranschen – och särskilt inom transportinfrastrukturen – har länge släpat efter. Fordonsindustrin har exempelvis haft tio gånger högre och tjänstesektorn sju gånger högre produktivitetsutveckling de senaste decennierna. Enligt Konjunkturinstitutets långtidsprognos väntas byggsektorns produktivitet öka med endast 0,5 procent årligen till 2055 – att jämföra med 2,5 procent i industrin.
Samtidigt står Sverige inför investeringar på över 1 200 miljarder kronor i infrastruktur under perioden 2026–2037. Regeringens ambitioner är höga – och behoven är verkliga. Men om vi inte förändrar hur vi planerar, upphandlar och genomför järnvägsprojekt, kommer pengarna inte att räcka. I stället för samhällsnytta riskerar vi att få fördyrade förseningar.
Rapporten Skenande kostnader visar att problemen börjar långt innan första spadtaget. I rapporten lyfts bland annat att planeringsfasen präglas av långa ledtider och beslut som låser fast dyra lösningar. Upphandlingar styrs ofta av pris i stället för värde, och teknikkonsulter används främst som resursutförare – snarare än strategiska rådgivare.
Det behövs ett helhetsgrepp – inte fler punktinsatser. För att få mer järnväg för varje skattekrona föreslår Innovationsföretagen bland annat:
- Helhetsgrepp och gemensamt ansvar – politik, myndigheter, konsulter och företag måste samverka kring en gemensam strategi.
- Tidiga smarta beslut – kortare planeringsprocesser och bättre underlag för snabbare genomförande.
- Innovativa upphandlingar – kontrakt som premierar kvalitet, innovation och riskdelning framför lägsta pris.
- Produktivitetslyft i alla led – effektivare tillstånd, mer digitalisering, industrialisering och bättre underhåll.
- Nya modeller för genomförande – alliansprojekt, OPS-lösningar och reformer som frigör kapacitet och tar in internationell kompetens.
Vi har inte råd att slarva bort de miljardbelopp som satsas. Sverige behöver ett gemensamt ansvarstagande från branschen – och en ny strategi från politiskt håll.
I en tid av ökande klimatutmaningar, säkerhetshot och global konkurrens är en effektiv järnvägsinfrastruktur helt avgörande för Sverige. Då måste varje krona användas smartare.
Att bygga järnväg är komplext. Men att fortsätta som idag är ohållbart.
Richard Österberg, Tekn. dr, analyschef, Innovationsföretagen
Fredrik Bergström, Ek. dr, fristående expert och rapportförfattare
Läs debattartikeln hos SvD här: Innovationsföretagen: Systemfel när kostnaden för ny tunnelbana har sjufaldigats