Rätt till ledig dag skapar frågor och missförstånd
Från och med den 1 januari 2026 införs en ny rätt till ledig dag i Innovationsavtalet. Nyheten har väckt stort intresse – men också en del förvirring och missförstånd, både i medier, bland medlemsföretag och deras medarbetare. Innovationsföretagen reder ut vad som egentligen gäller.
En ny kollektivavtalsreglerad ledig dag
Den lediga dagen är en ny rättighet som regleras i det centrala kollektivavtalet. Alla företag som omfattas av Innovationsavtalet är skyldiga att förlägga en sådan dag årligen från och med 2026. Det är en del av det centrala avtalet och något som inte kan förhandlas bort.
Trots detta har det under hösten förekommit artiklar och inlägg, bland annat i Arkitekten och i sociala medier, där innehållet skapat en del missförstånd. Det har bland annat felaktigt påståtts att medlemsföretag försöker förhandla bort den lediga dagen eller försöker kringgå det centrala kollektivavtalet.
Företag med redan kortare arbetstid
Flera medlemsföretag inom Innovationsföretagen har sedan tidigare valt att, på frivillig väg, tillämpa en kortare arbetstid än vad kollektivavtalet föreskriver. Det sker ofta genom att arbetsgivaren ensidigt utger extra lediga dagar, till exempel halvdagar, klämdagar eller andra arbetstidsförkortningar.
Särskilt inom arkitektverksamhet är det vanligt med årsarbetstidsplaner – fasta eller varierande – som innebär en faktisk arbetstid som ligger väsentligt under den nivå som anges i det centrala avtalet. Även inom Innovationsföretagens andra delbranscher är det vanligt förekommande att medlemsföretagen ensidigt utger exempelvis lediga halvdagar, klämdagar etc.
När den nya kollektivavtalsreglerade lediga dagen införs uppstår därför frågor från medlemsföretagen om hur den påverkar de företag som sedan tidigare valt att tillämpa en kortare arbetstid.
Ekonomiska förutsättningar och balans mellan kollektivavtal och ensidig arbetstidsförkortning
Den nya kollektivavtalade lediga dagen måste förläggas av samtliga medlemsföretag, även de som tillämpat en arbetstid som understiger kollektivavtalets. Många medlemsföretag har med anledning av detta framfört att man behöver se över sin mer generösa arbetstidstillämpning i syfte att kunna bibehålla ekonomisk balans och inte riskera företagets verksamhet. Innovationsföretagen var under kollektivavtalsförhandlingarna tydliga gentemot de fackliga organisationerna om risken för just detta. Nämligen att en centralt reglerad arbetstidsförkortning skulle kunna komma att innebära att medlemsföretagen blir tvungna att se över sina ensidigt utgivna arbetstidsförkortningar i form av exempelvis halvdagar, klämdagar, lägre veckoarbetstid etc. Särskilt mot bakgrund av det pressade ekonomiska läge många medlemsföretag befunnit sig och fortsatt befinner sig i.
Det är viktigt att understryka att detta inte innebär att företagen försöker ”runda” eller ”förhandla bort” kollektivavtalets regler. Snarare handlar det om att anpassa verksamheten till de nya avtalsvillkoren för att kunna upprätthålla en hållbar verksamhet och värna arbetstillfällen.
Sammanfattning
Rätten till en ledig dag från 2026 gäller alla företag som omfattas av Innovationsavtalet.
Samtidigt kan införandet innebära att företag som redan har en mer generös arbetstidstillämpning, behöver justera sina egna arbetstidsmodeller för att långsiktigt kunna upprätthålla både avtalsefterlevnad och ekonomisk stabilitet. Detta är inte att betrakta som ett ”kringgående” eller ”brott” mot kollektivavtalets intentioner.
Har du frågor kring Innovationsavtalet kontakta Jacob Stenblom.
