DEBATT: Långa betalningstider bromsar Europas konkurrenskraft
I dag pressas hundratusentals små och medelstora företag att acceptera 60, 90 eller till och med 120 dagars betalningsvillkor. Det är ett marknadsmisslyckande – inte en affärsmodell att vara stolt över, skriver Anders Lenhoff, förbundsdirektör på Innovationsföretagen på DI Debatt.
I EU pågår just nu en avgörande men oväntat lågmäld strid om hur företag ska få betalt. Frågan lyfts ofta som ett problem med ”sena betalningar”, men det verkliga hindret för Europas konkurrenskraft är betydligt större än så. Det handlar om långa påtvingade betaltider, en praxis som blivit alltmer orimlig i en digitaliserad ekonomi, där transaktioner kan ske i realtid.
I dag pressas hundratusentals små och medelstora företag att acceptera 60, 90 eller till och med 120 dagars betalningsvillkor. Detta trots att själva transaktionen – kontroll, godkännande, betalning – kan genomföras på minuter. Resultatet är ett system där kapital onödigt binds upp, kostnader och risker ökar och där de största aktörerna kan finansiera sin verksamhet på leverantörernas bekostnad.
Det är ett marknadsmisslyckande – inte en affärsmodell att vara stolt över.
Den europeiska ekonomin förlorar årligen omkring 275 miljarder euro på sena och fördröjda betalningar. För många småföretag är det här inte en abstrakt siffra, utan en fråga om överlevnad. Ändå fortsätter vissa organisationer, som BusinessEurope (EU:s största arbetsgivar- och industrilobbyorganisation), att motarbeta reformer för att öka konkurrens och stärka näringslivet. Kanske för att de främst representerar och styrs av stora koncerner som redan har stark förhandlingsmakt och som tjänar på systemet. Eller för att de fortfarande lutar sig mot principer som inte längre fungerar i en modern ekonomi. Men EU har inte råd att låta föråldrade synsätt styra beslut som påverkar 23 miljoner företag – ryggraden i Europas ekonomi.
Vi måste också hålla isär begreppen. Finansiering, affärsmodeller och likviditetshantering är en sak. Själva betalningen för en levererad vara eller tjänst är en annan. Vill företag erbjuda krediter finns flera professionella, effektiva finansieringslösningar. Fakturahantering ska däremot inte fungera som en dold och oreglerad kreditmarknad som ensidigt gynnar de största köparna.
EU-kommissionens ursprungliga förslag om en huvudregel på 30 dagar är både rimligt och modernt. Det är mer än tillräckligt i en digital ekonomi och en förutsättning för ett effektivt fungerande och konkurrenskraftigt affärsekosystem, där kapital kan användas produktivt istället för att ligga fast i onödigt långa betalningscykler.
När medlemsländer blockerar förhandlingarna skapas inte bara problem för enskilda företag – det skapas hinder på den inre marknaden. DG GROW (Generaldirektoratet för den inre marknaden, industri, entreprenörskap och små och medelstora företag) har själv beskrivit betalningstiderna som ett av de största dolda handelshindren i EU.
Om Europa ska öka sin konkurrenskraft globalt krävs snabbare, mer transparenta och effektiva betalningsflöden. Vi behöver lämna den föråldrade kreditkulturen bakom oss och bygga en modern marknad där företag får betalt i tid. Det är en grundförutsättning för stabila leverantörskedjor, lägre risk och starkare innovationskraft.
Max 30 dagar är mer än nog. Nu är det dags att agera.
Anders Lenhoff, förbundsdirektör på Innovationsföretagen
Läs debattartikeln hos Dagens Industri här: Långa betalningstider bromsar Europas konkurrenskraft