Brott mot LOU – att kräva både äganderätt och nyttjanderätt
Krav på äganderätt i offentliga upphandlingar är en återkommande fråga för arkitekter och konsulter. Innovationsföretagen har under lång tid uppmärksammat att upphandlande myndigheter ofta kräver äganderätt till uppdragsresultat, något som innebär avsteg från branschstandard och ABK 09.
Bakgrunden till kraven är, enligt Innovationsföretagen, sannolikt osäkerhet kring immaterialrätt och vad som faktiskt behövs för att uppfylla myndigheters behov.
Krav på äganderätt kan leda till inlåsningseffekter av företagens material. Det begränsar möjligheten att återanvända metoder, modeller och ritningar och får samtidigt ekonomiska konsekvenser för företagen. Sammantaget uppfattas kraven som orimliga.
– Det kan vara kunskapsbrist om immaterialrättsliga regleringar som gör att upphandlande myndigheter tror att de behöver ha äganderätt till uppdragsresultat. Jag befarar att regleringarna i ABK 09 kan uppfattas som otydliga och därför hoppas jag att en kommande revidering kan skapa klarheter, säger Kristine Nilsson Wieslander, förbundsjurist på Innovationsföretagen.
För att pröva frågan drev Innovationsföretagen, som ombud för arkitektkontoret Krook och Tjäder, ett principiellt mål i Förvaltningsrätten i Uppsala. Man menade att krav på äganderätt strider mot upphandlingslagens principer om proportionalitet och transparens, eftersom myndigheter kan uppnå samma syfte genom mindre ingripande lösningar, som nyttjanderätt.
Domstolen gick dock inte på linjen att äganderätt alltid är oproportionerligt. Däremot fick Innovationsföretagen gehör i en annan central del av målet – kravet på tydlighet. Förvaltningsrätten konstaterade att eftersom äganderätt innebär ett avsteg från branschstandard, ställs höga krav på att upphandlande myndigheter tydligt anger vilka handlingar som omfattas. Det räcker inte med otydliga eller generella formuleringar.
Domen innebär också att myndigheter måste skilja mellan vad som omfattas av äganderätt och vad som omfattas av nyttjanderätt. Det går inte att kräva båda för samma handling eller uppgift. Innovationsföretagen ser domen som ett steg framåt i arbetet med att motverka slentrianmässiga krav på äganderätt och skapa mer genomtänkta upphandlingar.
– Domen tvingar upphandlande myndigheter att mer aktivt ta beslut och motivera om varför avsteg från ABK 09 ska ske, säger Kristine Nilsson Wieslander, som var ombud i målet.
Förhoppningen är att domen ska leda till att fler myndigheter blir mer restriktiva med att kräva äganderätt och i stället i större utsträckning använder nyttjanderätt och licens, eftersom det i många fall är tillräckligt för att uppfylla myndigheternas behov.