DEBATT: Gör offentlig upphandling till klimatomställningens motor
Sverige har klimatmål, teknisk kompetens och många av de lösningar som krävs för omställningen. Men klimatnyttan uppstår först när lösningarna efterfrågas och används. Samtidigt pågår en omfattande reform av EU:s upphandlingsregler. Nästa regering bör ta vara på möjligheten och göra de offentliga inköpen till en motor för minskade utsläpp och stärkt konkurrenskraft, skriver Innovationsföretagens Hållbarhetsråd.
Klimatomställningen avgörs inte av hur många mål vi sätter, utan av vår förmåga att omsätta dem i investeringar och lösningar som används i stor skala. Utmaningen är inte bara innovationskraften utan genomförandekraften; att det som fungerar blir normal praktik.
De upphandlingspliktiga inköpen i Sverige uppgick enligt den senaste officiella statistiken till 1 009 miljarder kronor 2023, eller 18,4 procent av BNP. Offentliga affärer påverkar därför vilka lösningar företag utvecklar, investerar i och skalar upp. Ändå väger inköpspris ofta tyngre än kvalitet, funktion, klimatnytta och långsiktigt värde.
För kunskapsintensiva tjänster blir problemet tydligt när lägsta timpris får styra. Digitalisering och AI gör både antal timmar och timpris till sämre mått på värdet av en leverans. Upphandlingen behöver därför utgå mer från vilket värde och resultat som levereras.
Samma gäller byggnader, infrastruktur och andra långsiktiga tillgångar. Den billigaste lösningen vid inköp är inte alltid billigast över tid. Livslängd, energianvändning, underhåll, flexibilitet och återbruk påverkar kostnaden. Offentlig sektor behöver därför använda funktionskrav och livscykelperspektiv oftare.
EU-kommissionen ser nu över upphandlingsreglerna. Det officiella lagförslaget väntas den 9 september. Ett läckt arbetsutkast pekar mot större tyngd för kvalitet, cirkularitet och innovation. Där föreslås att kvalitet som huvudregel ska väga minst 30 procent vid tilldelning och minst 50 procent i arbetsintensiva kontrakt.
Det är ännu inget formellt förslag och kan ändras. Men riktningen är viktig. Sverige bör driva på för att kvalitet, funktion och långsiktigt värde får verklig betydelse när regelverket förhandlas. När kvalitet får större vikt behöver klimatprestanda, klimatanpassning, cirkularitet och livscykelkostnad kunna värderas som kvalitet. För arkitekt-, ingenjörs- och andra kunskapsintensiva tjänster måste företag kunna konkurrera med kompetens, lösningsförmåga och resultat – inte främst med lägsta timpris.
Regeringens färdplan för de offentliga affärerna 2025–2030 pekar redan mot hela affären, från behov och kravställning till avtal och uppföljning. Nästa regering bör ta tre steg:
1. Driv en tydlig svensk linje i EU. Sverige bör verka för att kvalitet, funktion, klimatprestanda, cirkularitet och långsiktigt värde får verklig betydelse vid tilldelning, inte lägsta inköpspris. Särskilt för kunskapsintensiva tjänster.
2. Stärk beställarkompetensen inför att de nya regelverken införs. Vår bransch har kompetensen att utveckla lösningar och visa hur klimatprestanda och livscykelkostnader kan värderas. Upphandlande organisationer behöver kunna formulera funktionskrav, använda livscykelperspektiv och tidig marknadsdialog. De behöver också kunna följa upp att kraven ger effekt.
3. Sätt mätbara klimat- och kvalitetsmål i myndigheternas regleringsbrev. Regeringen bör ge relevanta statliga myndigheter konkreta mål för hur deras inköp ska bidra till klimatnytta, cirkularitet och innovation och kräva uppföljning och redovisning. Klimatnytta och kvalitet ska inte vara frivilliga sidomål i statens inköp.
Hela genomförandekedjan måste fungera. Forskning och innovation utvecklar lösningarna. Regelverken gör dem möjliga att använda. De offentliga affärerna skapar efterfrågan och volym, så att lösningar kan skalas upp, bli mer konkurrenskraftiga och stärka svensk exportförmåga.
Sverige behöver inte välja mellan hög klimatambition och stärkt konkurrenskraft. Men klimatpolitiken får kraft först när kunskapen och lösningarna omsätts i verkliga affärer. Därför bör nästa regering göra offentlig upphandling till klimatomställningens genomförandemotor.
Elise Grosse
Hållbarhetschef, Sweco Architects
Anna Graaf
Hållbarhetschef, White Arkitekter
Elisabet Höglund
Head of Sustainability, Tyréns Sverige
Ivana Kildsgaard
Hållbarhetschef, Tengbom
Louise Holmstedt
Hållbarhetsansvarig, Bengt Dahlgren
Karin Lillås
Sustainability Lead Transportation, AFRY
Malin Ljung Eiborn
Hållbarhetschef, Rejlers Group
Marcus Rydbo
Divisionschef Arkitektur, Byggnader & Miljö, Norconsult
Anna Winde
Hållbarhetschef, WSP i Sverige och Norden
Ida Åkesson
Sustainability Lead, Ramboll
Anders Persson
Chef för strategisk utveckling och internationella frågor, Innovationsföretagen
Samtliga medlemmar i Innovationsföretagens Hållbarhetsråd.
Läs hela debattartikeln på Aktuell Hållbarhet: Offentlig upphandling som motor för Sveriges klimatmål