Dags att agera för snabba och rättvisa betalningar
Trots decennier av löften kvarstår problemen med oskäligt långa betalningstider. Nu vill EU införa en bindande förordning med ett tak på 30 dagar – men den svenska regeringen tvekar och riskerar att försvaga arbetet för rättvisa villkor på den inre marknaden.
Problemen med långa betalningstider har varit välkända i över 30 år. Trots att både näringslivet, branschorganisationer och politiken gång på gång lyft frågan, kvarstår ett system där små och medelstora företag ofta får agera bank åt sina större kunder. Nu riskerar Sverige att återigen hamna på efterkälken – genom att bromsa EU:s arbete för sundare villkor.
– Ett tak på 30 dagars betalningstid är fullt rimligt i ett modernt samhälle. Det ger företag trygghet och förutsägbarhet och stärker konkurrenskraften på hela EU:s inre marknad, säger Anders Persson, chef för strategisk utveckling och internationella frågor på Innovationsföretagen.
Anders Persson
EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att ersätta det nuvarande direktivet (Late Payment Directive 2011/7/EU) med en förordning som fastslår en maximal betalningstid på 30 dagar för alla B2B-transaktioner – även mellan företag och offentliga myndigheter.
Förslaget är enkelt och tydligt. Det skulle minska riskerna, sänka transaktionskostnaderna och ge företag möjlighet att fokusera på sin verksamhet istället för på finansieringsgap orsakade av sena betalningar. Kommissionen konstaterar att dagens direktiv inte haft tillräcklig effekt.
Samtidigt som EU nu vill ta ett stort steg framåt, har den svenska regeringen i sina förslag om regelförenkling till EU smugit in kritik mot just betalningstidsförordningen. Under förevändning att ”förenkla” riskerar regeringen i praktiken att undergräva arbetet för snabbare och rättvisare betalningar.
– Att kalla detta en regelförenkling är missvisande. Långa betalningstider är ett stort hinder för tillväxt och i värsta fall ett hot mot företags överlevnad. Sverige borde stå på företagens sida och stödja EU:s arbete, inte försvaga det, Anders Persson, chef för strategisk utveckling och internationella frågor på Innovationsföretagen.
99 procent av alla företag i EU är små och medelstora. De utgör ryggraden i vår ekonomi och står för två tredjedelar av jobben i privat sektor. Att hålla tillbaka reformer som gynnar dessa företag innebär att man gynnar starka särintressen på bekostnad av bredden i näringslivet.
När förhandlingarna om EU:s nya regler nu pågår är det hög tid att Sverige ställer sig bakom förslaget. Snabba och förutsägbara betalningar är inte bara en fråga om likviditet – det är en fråga om rättvisa, konkurrenskraft och företagsfrihet.