Innovativa perspektiv: Mer värde för varje krona – hur innovation kan bygga framtidens transportinfrastruktur  

Innovationsföretagen har tidigare belyst flera viktiga aspekter kopplade till infrastruktur, från den växande svenska infrastrukturskulden till behovet av rätt kompetens inom exempelvis geoteknik och underbyggnad. I den här artikeln fokuserar vi på hur innovationskraft kan överbrygga gapet mellan behov och budget – och på hur våra medlemsföretag redan idag visar vägen.  

Innovationsföretagen släppte en rapport i våras där det framgår tydligt att låg produktivitet är ett stort problem inom samhällsbyggandet. Om produktivitetsutvecklingen i bygg- och anläggningsbranschen hade hållit samma takt som tidigare, hade samhället kunnat frigöra 225 miljarder kronor till infrastruktursatsningar de kommande tolv åren. Så vad krävs för att öka värdet för varje skattekrona? 

Flera av våra medlemsföretag vittnar om att innovationskraften hämmas av dagens upphandlings- och genomförandeformer. Särskilt pekas brist på tid, frihet och incitament för nytänkande ut som hinder.  

Även COWI ser hur tidspress och snäva kravbilder begränsar möjligheterna att arbeta innovativt.   

– I branschen pressas tidplanerna och kraven blir högre. Leverantörer anlitas ofta till fast pris eller rörligt arvode, men alltid med höga krav på kompetens. Ibland finns incitament för innovation, men oftast är det viktigast att uppfylla alla krav i uppdragen. När tiden dessutom är kort, finns det sällan utrymme för att utveckla nya lösningar, säger Emma Rudh, marknadschef järnväg på COWI.  

För att lyckas med innovation i praktiken krävs också affärsmodeller som belönar värdeskapande. Företagen behöver ges reella möjligheter att tjäna på att leverera smartare, mer effektiva lösningar. Idag finns få incitament att investera tid och resurser i innovation – trots att potentialen är stor.  

COWI har etablerat en global avdelning för att sprida innovationer mellan länder och projekt. Erfarenheter från Norge, där digitalisering och automation har kommit längre, tas in i svenska projekt när det är relevant. Tidiga satsningar på digitala verktyg kan ge stora effektivitetsvinster. 

På Sweco tillämpas fyrstegsprincipen konsekvent – något som både minskat kostnaderna och sänkt klimatpåverkan i flera projekt.   

Gemensamt för flera lyckade projekt är att god samverkan mellan aktörer har skapat utrymme för nytänkande.  Det kan handla om att utmana gamla mönster och med hjälp av tydliga beslutsvägar, kunna ta snabba beslut och hålla både budget och tidplan.  

– Ett projekt att särskilt lyfta fram är Getingmidjan, där vi och kunden hade ett mycket gott samarbete gällande de innovationer som det utmanande projektet krävde, säger Kajsa Rosén. 

Emma Rudh pekar på återuppbyggnaden av E6 efter jordskredet som ett annat exempel.  

– I det projektet har vi haft ett fantastiskt gott samarbetsklimat mellan beställare och entreprenör. Det har funnits en tydlig plattform för att diskutera innovativa lösningar med ett tydligt mål om att återöppna E6 för trafik så fort som möjligt, men till ett rimligt pris och hög kvalitet.  

Både Sweco och COWI betonar att verklig förändring kräver förändrade förutsättningar, både i projekten och i upphandlingarna.  

– För att kunna bidra med verklig förändring behöver vi komma in tidigare i projekten, när förutsättningarna fortfarande går att påverka. Det gäller särskilt de delar som påverkar mest: produktion och förvaltning, säger Kajsa Rosén. 

Emma trycker på att det behövs större frihet för att kunna skala upp de innovationer som testats i enstaka projekt.  

– Att vi som konsulter blir rådgivare i stället för att enbart utföra uppdrag efter specifika krav och fastlåsta tillvägagångssätt. Ett verkligt värde skapas av att få tid till att jobba med innovation inom ramen för projekt och att premieras om vi hittar lösningar som kortar ner tidplanen, minskar kostnader och ökar kvalitet, säger Emma Rudh.  

Läs mer här om hur Innovationsföretagen driver infrastrukturfrågan:

Vill du läsa fler artiklar i serien ”Innovativa perspektiv”?