Mer järnväg för varje skattekrona – så höjer vi produktiviteten i infrastrukturen
Sveriges behov av nya järnvägar och tunnelbanor är större än någonsin. Samtidigt skenar kostnaderna och produktiviteten i byggandet sjunker. Det var utgångspunkten när Innovationsföretagen samlade branschföreträdare och politiker till seminariet “Mer järnväg för varje skattekrona – hur höjer vi produktiviteten i infrastrukturen?”.
En ny rapport från Innovationsföretagen, Skenande kostnader, visar att produktiviteten i infrastrukturbyggandet minskat kraftigt samtidigt som utgifterna ökat dramatiskt. Under de kommande decennierna planeras investeringar på över 1 200 miljarder kronor – men risken är stor att pengarna inte räcker om inte produktiviteten förbättras.
Diskussionerna pekade på flera hinder som bromsar produktiviteten: planprocesser där t.ex. kommuner överklagar tidigare beslut, upphandlingar som inte tar vara på kompetens och inte heller gynnar projektens totalkostnad.
– Planeringstiderna måste kortas. I dag låser vi upp mark och värderar inte den tid det tar att skjuta projekt på framtiden. Vi behöver sätta premisser tidigt genom t.ex. åtgärdsvalsstudier, och hålla oss till grundförutsättningarna. Samtidigt behöver vi titta på regelverken som driver kostnader och tid. Vi behöver ramverk där varje projekt blir unikt, sade Åsa Zeinetz, sektionschef järnväg på WSP.
Även politiken har en nyckelroll. För att klara framtidens behov måste beslutsprocesserna bli snabbare och mer förutsägbara.
– Infrastruktur kräver långsiktighet och blocköverskridande samarbete – vi kan inte låta politisk kortsiktighet styra projekt som sträcker sig över generationer, sade Aylin Nouri, riksdagsledamot (S).
– Den gemensamma problembilden måste omsättas i handling. Långsiktighet är avgörande, och politiken behöver sätta en vision. Vi har ett ansvar gentemot kommande generationer att ta tag i både underhållsskulden och infrastrukturskulden, sade Ulrika Heie, riksdagsledamot (C), ordförande trafikutskottet.
Bland förslagen som lyftes fram märks effektivare tillståndsprocesser, standardiserade lösningar, bättre projektstyrning och långsiktiga upphandlingsmodeller. Flera av talarna betonade att åtgärderna måste sättas in nu, om inte Sverige ska tappa både fart och förtroende.
– När teknikkonsulter får komma in tidigt kan vi ta fram de rätta premisserna och hitta de mest effektiva lösningarna för ett infrastrukturprojekt. Mitt medskick till politiken är att tänka långsiktigt – järnvägsprojekt sträcker sig längre än en mandatperiod, sade Åsa.
På seminariet var alla överens om att produktivitetsfrågan inte bara är teknisk och organisatorisk, den är strategisk för hela Sveriges tillväxt och konkurrenskraft.