DEBATT: Lägsta pris bygger inte framtidens beredskap
Sverige står inför två stora samhällsutmaningar. Vi behöver rusta samhället för ett förändrat klimat och samtidigt stärka vår civila beredskap i en allt osäkrare omvärld. Ofta behandlas dessa frågor som separata politikområden, men i praktiken handlar de om samma sak: samhällets förmåga att fungera när det utsätts för påfrestningar. Det debatterar Maria Lindström, näringspolitisk chef på Innovationsföretagen.
När skyfall slår ut vägar, värmeböljor belastar energisystemet eller störningar påverkar vattenförsörjningen handlar det inte om antingen klimat eller beredskap. Det handlar om robusthet. Och robusthet byggs inte i efterhand – den måste planeras in från början.
En ny Novus-undersökning genomförd på uppdrag av Innovationsföretagen visar att svenska kommuner har förstått detta. Nästan sju av tio kommuner arbetar redan med att integrera klimat- och beredskapsperspektiv i samhällsbyggandet. Samtidigt uppger endast en mindre andel att arbetet sker i stor utsträckning. De största hindren är ekonomiska begränsningar, målkonflikter och svårigheter att omsätta långsiktiga ambitioner i konkreta investeringar.
Det är inte särskilt förvånande. Samhällsbyggandet präglas fortfarande av processer där kortsiktiga kostnader ofta väger tyngre än långsiktig funktion. Men när kommuner investerar i infrastruktur, vattenförsörjning, energisystem och bebyggelse fattas beslut som påverkar samhällets motståndskraft under flera decennier framåt.
Därför är det problematiskt att offentlig upphandling alltför ofta styrs av lägsta initiala kostnad. Ett samhälle som ska stå emot både klimatförändringar och framtida kriser kan inte byggas utifrån kortsiktiga kalkyler. När pris blir den dominerande faktorn riskerar robusthet, innovation och långsiktigt värdeskapande att prioriteras bort.
De viktigaste besluten fattas dessutom tidigt. Det är i planeringen, projekteringen och utformningen som möjligheten att skapa resilienta lösningar avgörs. Här finns en stor potential. Genom att involvera rätt kompetens tidigt kan kommuner identifiera lösningar som samtidigt stärker klimatanpassning, beredskap och samhällsekonomisk effektivitet.
För att lyckas behöver offentliga beställare i högre grad efterfråga funktion och långsiktigt värde. Hur väl klarar en lösning framtida klimatpåfrestningar? Hur robust är den vid störningar i energi- eller vattenförsörjningen? Vilka kostnader undviks över anläggningens eller byggnadens hela livslängd? Den typen av frågor behöver få större tyngd när investeringar planeras och upphandlas.
Samtidigt behöver klimat, beredskap och samhällsbyggande ses som delar av samma uppdrag. För ofta hanteras de i olika processer och organisatoriska stuprör. Men ett bostadsområde, en väg eller ett vattenverk påverkas inte av verksamhetsgränser. De behöver fungera oavsett om samhället utsätts för extremväder, försörjningsstörningar eller andra kriser.
Frågan är därför inte om kommunerna ser behovet av att stärka både klimatanpassning och beredskap. Frågan är hur ambitionerna omsätts i praktiken. Det avgörs i de beslut som fattas när våra samhällsbyggnadsprojekt planeras, projekteras och byggs.
Offentliga beställare har en nyckelroll. Genom att ställa krav på robusthet, funktion och långsiktigt värdeskapande – i stället för att ensidigt fokusera på lägsta pris – kan de bidra till att bygga samhällen som står starka både i vardagen och i krisen.
Framtidens beredskap byggs inte genom att välja den billigaste lösningen. Den byggs genom att välja den som håller längst.
Maria Lindström, näringspolitisk chef, Innovationsföretagen
Barometern: ”Lägsta pris bygger inte framtidens beredskap” – Barometern-OT
Länstidningen Södertälje: Lägsta pris bygger inte framtidens beredskap – LT