Makroekonomiska läget: Svag konjunktur och högt sparande bromsar återhämtningen 

Tillväxten något lägre än väntat första halvåret 
Tillväxten var något lägre än förväntat under årets första sex månader. Men BNP-tillväxten bedöms bli högre det andra halvåret i år. Tillväxten stiger sedan ytterligare nästa år, då framför allt hushållen får del av den expansiva statsbudgeten. Trots det kan det dröja till 2027 innan lågkonjunkturen är över. 

Den höga inflationen under sommaren faller tillbaka under resten av året. Nästa år kan inflationen bli betydligt lägre än 2 procent som en följd av sänkningar av matmomsen och elskatten, men effekterna bedöms vara kortvariga och den tillfälligt nedtryckta inflationen föranleder inga ytterligare räntesänkningar. 

Svag arbetsmarknad 
Arbetsmarknaden har samtidigt utvecklats svagare än väntat och visar få tecken på vändning. Hög nivå av varsel och få lediga platser gör att arbetslöshetsprognosen skrivs upp till 8,7 procent i år och 8,4 procent nästa år. Att återhämtningen på arbetsmarknaden släpar efter något inledningsvis brukar dock vara ett normalt mönster under en konjunkturåterhämtning. 

Otillräcklig efterfrågan bromsar byggsektorn – industrin växer försiktigt 
Byggsektorn visar fortsatt svaghet. Företagens förväntningar på byggandet har minskat det senaste halvåret och nu väntas oförändrad nivå de kommande tre månaderna. Sex av tio företag pekar på otillräcklig efterfrågan som det största hindret. Anställningsplanerna är dystrare än tidigare, särskilt bland husbyggare, medan anläggnings- och specialiserade byggföretag ligger på mer normala nivåer. 

Tillverkningsindustrin befinner sig i en dämpad konjunktur, även om PMI indikerar ett måttligt expansionsläge (55,3 i augusti). Produktionen är lägre än förra året och utvecklingen varierar mellan branscher: fordon och kemi bidrar positivt medan trä och basmetall tynger. Industriproduktionsindex bekräftar svårigheter att öka volymerna. Samtidigt visar Konjunkturinstitutets indikator på ett normaliserat stämningsläge, även om företagen är försiktiga i sina produktionsplaner. Små färdigvarulager ger dock en viss positiv effekt. 

Tecken på starkare tillväxt 
Bland de tecken som finns på återhämtning kan nämnas att företagens förtroende totalt sett är nära normala nivåer. Produktionen i näringslivet har ökat. Prisförväntningar ligger kring genomsnittet – högre i bygg och handel, lägre i industri och tjänster. 

Hushållens konsumtion stiger, om än i måttlig takt. Förbättrad framtidstro kring ekonomi, men svag köplust och negativ syn på nuläget.  

– Vi ser en möjlig ljusning i tillväxten, men återhämtningen sker i ett långsamt tempo, osäkerheten är stor, och ännu märks få signaler om förbättringar på arbetsmarknaden, säger Richard Österberg, analyschef på Innovationsföretagen. 

Finans- och penningpolitiska stimulanser 
Regeringens nya budget innebär en mer expansiv finanspolitik med bland annat skattesänkningar. Den tillfälliga sänkningen av matmomsen väntas dämpa inflationen under nästa år eftersom livsmedel utgör en stor del av hushållens konsumtion. Bedömare som till exempel Riksbanken tror dock att effekten blir kortvarig och inte påverkar inflationen på längre sikt.  

Osäkerheten i omvärlden och kring ekonomin har drivit hushållens sparande till rekordnivåer och en risk finns att sparbeteendet håller i sig trots både finans- och penningpolitiska stimulanser.  

– Två faktorer talar för ett fortsatt ganska högt sparande. Den ena är osäkerheten i vår omvärld. Det kan man anta påverkar hushållens köplust. Sen gick många in i den här krisen med höga skulder och kanske är det många som tänker att man nästa gång det sker vill ha ett bättre sparande och mindre lån, säger Richard Österberg.