Debatt: Konkurslagen riskerar att straffa seriösa företag
Om lagstiftningen inte skyddar löpande leveranser enligt avtal, tvingas företagare i praktiken begå avtalsbrott så fort ett rykte om ekonomiska problem uppstår. Detta skapar en osäkerhet som skadar allt från enskilda småföretag till hela samhällsbygget och svensk välfärd, skriver Innovationsföretagen tillsammans med sju branschorganisationer på DI Debatt.
I Serneke Sveriges konkurs har förvaltaren lämnat in återvinningskrav mot cirka 200 företag på sammanlagt över 3,2 miljarder kronor. Detta drabbar seriösa företag som enbart gjort sitt jobb, och situationen belyser ett grundläggande problem i hur återvinningsregler tillämpas. Ett antal branschorganisationer varnar i ett upprop för konsekvenserna av denna praxis.
Konkurslagstiftningens återvinningsregler finns till för att förhindra oseriösa aktörer från att tömma ett bolag på pengar precis innan en konkurs och för att komma åt illojala beteenden där vissa borgenärer gynnas på andras bekostnad. Det är en lagstiftning som är tänkt att skydda mot fusk. När dessa regler nu tillämpas mot entreprenörer och andra leverantörer som professionellt fullgjort sina avtal uppstår dock en problematisk situation.
För att samhället ska fungera måste företag kunna förlita sig på att parterna i ett avtal fullföljer sina förpliktelser, det vill säga att entreprenören utför arbete och får betalt enligt avtal. Denna grundläggande trygghet i affärsrelationer är en förutsättning för att företag ska våga investera, anställa och utvecklas.
Många av de företag som fått återvinningskrav mot sig hade långa entreprenadavtal med Serneke Sverige och var tvungna att fortsätta leverera så länge Serneke Sverige betalade. Om företagen hade avbrutit sina leveranser på grund av medieuppgifter om dålig betalningsförmåga hos Serneke hade de begått avtalsbrott och blivit skadeståndsskyldiga. Nu riskerar de i stället att straffas genom återbetalningskrav från konkursboet, trots att de gjort allt rätt enligt deras avtal.
Om ett företag är tvunget att leverera enligt avtal måste det också ha rätt att ta emot betalning utan risk för omfattande återvinningskrav under lång tid efter att arbetet är avslutat. Alternativet innebär att företag vid rykten om ekonomiska problem måste välja mellan att begå avtalsbrott eller acceptera en betydande ekonomisk risk, vilket försätter företagen i en orimlig situation.
Konkursförvaltaren menar att företagen borde ha förstått att Serneke Sverige var på ruinens brant redan i oktober 2023, ett år och fyra månader innan konkursen, och kräver tillbaka pengar för arbete som utförts och betalats sedan dess. Detta väcker frågan: Vilka signaler skulle företagen rimligen ha kunnat agera på?
Under 2024 sköt ägarna till nytt kapital till Serneke Sverige och kreditupplysningsföretaget Creditsafe gav Serneke Sverige betyget 87 på en 100-gradig skala, där 100 är bäst. Under samma period fick Serneke Sverige in nya uppdrag, bland annat skulle de bygga simhallar till Göteborgs stad till ett värde av 400 miljoner kronor. Samtidigt som professionella kreditbedömare och kommunala upphandlare bedömde Serneke Sverige som en seriös samarbetspartner menar alltså konkursförvaltaren att entreprenörer och andra leverantörer borde dragit andra slutsatser och förutsett att Serneke Sverige var på obestånd.
Detta skedde dessutom under en tid då hela bygg- och installationsbranschen var hårt utsatt efter flera års dålig byggkonjunktur som beskrivits som den värsta krisen sedan 1990-talet. Om företagen skulle ha brutit alla avtal med ekonomiskt utsatta företag hade de inte haft några jobb kvar att gå till.
Företag som agerat ansvarsfullt och fullgjort sina avtal krävs nu på mångmiljonbelopp – flera av kraven är på över 100 miljoner kronor. Detta är ett problem för hela samhällsbyggnadssektorn. Tillämpningen riskerar att medföra allvarliga konsekvenser, både för enskilda företagen och för samhället i stort.
- Risk för konkurser: Återvinningskraven är så omfattande att de för många av de drabbade företagen skulle kunna innebära konkurs. När välfungerande företag tvingas lägga ned är det inte bara en tragedi för det drabbade företaget, utan hela samhället förlorar arbetstillfällen, skatteintäkter och kompetens. När det drabbade företaget tvingas ställa in sina betalningar riskerar det också leda till ytterligare konkurser.
- Rättsosäkerhet: Om konkurslagen straffar företag som professionellt fullföljer sina avtal innebär lagen ett systemfel. Detta undergräver förutsägbarheten i systemet och försvårar för företag att fatta välgrundade affärsbeslut.
- Höga kostnader: Att hantera återvinningskraven och de rättsliga processerna medför enorma kostnader för företagen, både i form av interna resurser och juridiska ombud.
Återvinningsregler finns till för att stoppa illojala beteenden och att förhindra att bolag töms på pengar före en konkurs. De bör inte användas på ett sätt som drabbar seriösa entreprenörer och leverantörer som utfört ett professionellt arbete enligt avtal.
Det finns goda förhoppningar om att konkursförvaltarens krav inte kommer att vinna framgång i domstolarna. Oavsett utgång har dock skadan redan uppstått i form av den misstro det skapar mellan olika aktörer i branschen och de omfattande kostnaderna för de rättsliga processerna.
En grundläggande förutsättning för ett fungerande näringsliv och ett starkt samhälle är att företag kan förlita sig på sina avtal. Om lagstiftningen inte skyddar löpande leveranser enligt avtal, tvingas företagare i praktiken begå avtalsbrott så fort ett rykte om ekonomiska problem uppstår. Detta skapar en osäkerhet som skadar allt från enskilda småföretag till hela samhällsbygget och svensk välfärd.
Vi uppmanar därför regeringen att skyndsamt göra en översyn av konkurslagstiftningen och hur den tillämpas.
Johnny Petré, vd, Installatörsföretagen
Erik Haara, vd, Trä- och Möbelföretagen
Catharina Elmsäter-Svärd, vd, Byggföretagen
Anders Lenhoff, förbundsdirektör, Innovationsföretagen
Pontus Sjöstrand, vd, Måleriföretagen
Anders Hvarfner, vd, Plåt- & Ventföretagen
Jenny Svärd, vd, Glasbranschföreningen
Anders Robertsson, vd, Maskinentreprenörerna
Läs debattartikeln på DI Debatt här: Konkurslagen riskerar att straffa seriösa företag