Svensk infrastruktur behöver fungera bättre. Det inkluderar våra flygplatser.
Det är ingen hemlighet att jag är en stor vän av en fortsatt utbyggnad av svensk järnväg. Inte heller att vi behöver ha bättre cykelinfrastruktur på många håll och i många städer.
Men helheten är kanske ännu viktigare: sjöfarten, biltrafiken, flyget ska tillsammans med tåget och cykeln ge oss möjlighet till transporter av både människor och varor.
När nu Arlanda har bekymmer är det därför inget att glädjas åt.
I veckan har vi på förbundet besök av våra nordiska ingenjörskollegor: branschkanslierna och styrelserepresentanter från Danmark, Norge, Finland och Island är på besök.
Efter två år av nedstängning och digitala möten är det hög tid för möten igen: öga mot öga.
Det kan hända att kollegorna från Danmark och Norge tog tåget, men jag är helt säker på att våra vänner på Island behövde nyttja Arlanda. Sannolikt även kollegorna i Finland.
Arlanda är självfallet inte bara en angelägenhet för semestertörstande svenskar, som vill till Spanien eller Thailand efter flera års Sverige-semestrar.
Arlanda är också det vi erbjuder affärsbekanta från världens alla hörn när de vill besöka oss för att främja affärer och kunskapsutbyte.
Vår självbild av att vi i Sverige har ordning och reda på saker, den behöver vi se till att ständigt vårda. Våra förväntningar på infrastrukturen är höga. Det bör de också vara.
Att vi nu har utmaningar både med våra järnvägar och våra flygplatser är på det sättet allvarligt: både i praktiken och för förväntningarna på vad ett modernt samhälle bör kunna erbjuda.
Det är hög tid att rusta svensk infrastruktur på många håll.
*
I helgen ska jag inte flyga någonstans. Inte heller ta tåget. Möjligen bilen till ett bröllop – men först måste en present inhandlas. Det kanske sker med hjälp av tunnelbana. Om den går som den ska.
Trevlig helg.
/magnus