DEBATT: Vi bygger som om klimatmålen inte fanns
Trots att Sverige har lovat att nå nettonollutsläpp till 2045 planerar vi fortfarande samhällen där höga klimatutsläpp är en oundviklig följd. Vår nuvarande samhällsbyggnadsmodell är resursineffektiv, fossilberoende och klimatmässigt ohållbar. Nu krävs ett nytt systemperspektiv – och ett nationellt samhällsbyggnadspolitiskt råd med kraft att driva en förnyelse. Det skriver Innovationsföretagen tillsammans med Sweco Architects och Tengbom på Altinget Debatt.
En ny rapport från Innovationsföretagen visar att så mycket som hälften av Sveriges totala klimatutsläpp kan kopplas till samhällsbyggandet. Ur ett globalt perspektiv så har dessutom hälften av alla mänskliga koldioxidutsläpp ägt rum under de senaste 30 åren. Under samma period har stadsområdena fördubblats, cementproduktionen nära fyrdubblats och antalet bilar tredubblats – till över 1,5 miljarder fordon världen över.
Den snabba samhällsomvandlingen har höjt levnadsstandarden men samtidigt orsakat allvarliga förändringar i ekosystem, atmosfär och klimat – i en aldrig tidigare skådad takt. Energieffektiva byggnader och fordon räcker inte. Vi måste även se över stadsplanering, bostadsbyggande, transporter, energianvändning och resursförbrukning. Ofta saknas ett helhetsperspektiv, då projekt drivs isolerat. Det finns inget tydligt ansvar för att styra och samordna sektorn mot resurseffektivitet och klimatmål.
Den svenska samhällsbyggnadsmodellen har självfallet många kvaliteter men representerar dessvärre också ett betydande resursslöseri – både för klimatet och för ekonomin. Den bygger fortfarande på glesa strukturer, hög mark- och materialanvändning, högt transportberoende, hög energianvändning och överdimensionerad infrastruktur. Trots att vi vet att det inte är hållbart nog, gör vi ändå på samma sätt. Varför?
Idag förbättrar vi systemets delar men inte systemet i sig själv. För att uppnå en klimatanpassad och resurseffektiv samhällsplanering föreslår vi därför att regeringen inrättar ett samhällsbyggnadspolitiskt råd. Ett råd som kan ta ett systemperspektiv och integrera klimatmål, resursanvändning, sociala aspekter och ekonomi i planeringen – från nationell och regional översiktsnivå till konkret byggande.
Det som krävs är:
- En översyn av regelverk och incitament ur ett systemövergripande resurs- och klimatpåverkansperspektiv.
- Förnyelse av samhällsplaneringens fysiska strukturer – från utspridd kvantitet till kvalitativ, funktionell, sammanhållen och klimatoptimerad struktur.
- Att digitaliseringen av samhällsplaneringen påskyndas för att möjliggöra strukturerad informationshantering baserad på relevant data och fler värden än rent monetära som exempelvis klimatprestanda.
Det är inte tekniken som saknas – vi vet att vi kan halvera utsläppen med befintlig teknik och befintliga metoder och material. Det har konstaterats i Färdplanen för fossilfri konkurrenskraft i bygg- och anläggningssektorn samt forskning via Mistra Carbon Exit. Och många goda konkreta exempel att följa finns redan. Det som saknas är en övergripande systemförståelse för samhällsplaneringens betydelse.
Nu behövs ett kraftfullt politiskt ledarskap för en tydlig riktning mot ett hållbart samhällsbyggande. Ett samhällsbyggnadspolitiskt råd kan bli det organ som samlar expertis, driver på förändringen och säkrar att framtidens samhällen byggs för att hålla – ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Genom att ta ett helhetsgrepp redan i de tidiga skedena av planering och investering kan vi både minska klimatpåverkan och använda resurser mer cirkulärt och effektivt.
Det är dags att sluta bygga som om klimatmålen inte fanns, och istället börja planera, upphandla och bygga för framtiden – på riktigt.
Elise Grosse, Hållbarhetschef Sweco Architects och ordförande i Innovationsföretagens hållbarhetsråd
Stellan Fryxell, Arkitekt SAR/MSA, Tengbom, professor emeritus
Anders Persson, Chef för strategisk utveckling, Innovationsföretagen
Läs debattartikeln hos Altinget här: Vi bygger som om klimatmålen inte fanns – Altinget