DEBATT: Utan tydliga spelregler stannar energieffektiviseringen
Trots myndigheternas viktiga analyser saknas politisk beslutsamhet för den nationella byggrenoveringsplanen. Varje år av passivitet riskerar öka kostnaderna och underminera klimatmål och svensk konkurrenskraft, skriver företrädare för initiativet Energirenovera Sverige på Altinget Debatt.
Hälften av Sveriges byggnader måste energieffektiviseras till 2030 och i början av oktober presenterade Boverket och Energimyndigheten underlag till den kommande nationella renoveringsplanen.
Rapporterna innehöll värdefulla fakta och viktiga analyser, men konkreta förslag till planen dröjer. Det är oroväckande.
Medan beslut skjuts på framtiden tickar klockan mot både EU-kraven och våra egna klimatmål. Fastighets-, bygg- och installationssektorn står redo med lösningar och investeringar – men utan tydliga spelregler riskerar vi att tappa fart.
Varje förlorat år innebär missade möjligheter, ökade kostnader och ett steg längre bort från ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige.
Renoveringsplanen handlar ytterst om att ställa om hela byggnadsbeståndet till nollutsläppsbyggnader till år 2050. I väntan på en tydlig plan går värdefulla tillfällen i de renoveringar som redan sker förlorade.
Enligt Boverkets utkast till renoveringsplanen måste nästan 53 procent av bostadsbeståndet energieffektiviseras till 2030. Det betyder att insatserna måste mer än fördubblas jämfört med perioden 2020–2023. Därtill behöver energiprestandan förbättras med i snitt drygt 30 procent – långt ifrån de ca 9 procent som hittills uppnåtts.
Branschen står redo att bidra med investeringar, tekniska lösningar och genomförande, men för att potentialen ska realiseras krävs stabila spelregler. Det krävs en tydlig renoveringsplan här och nu. Vi kan inte vänta till 2050.
Samtidigt behöver Sveriges resurser användas klokare, vi måste fokusera på smarta och långsiktiga investeringar i stället för kortsiktiga subventioner. I dag satsas miljarder på sänkt elskatt och tillfälliga högkostnadsskydd, medan bara en bråkdel går till energieffektivisering. Varje krona som investeras i energieffektivisering ger bestående resultat – lägre utsläpp, tryggare energisystem och stärkt konkurrenskraft för hela Sverige.
Energimyndigheten lyfter flera viktiga resonemang i sitt underlag.
Det är till exempel avgörande att inte missa möjlighetsfönster när byggnader ändå måste renoveras av andra skäl. Vi håller även med om att det finns stora skalfördelar i att samordna insatser, till exempel genom att energieffektivisera många likartade byggnader i samma område samtidigt.
Slutligen lyfter myndigheten det faktum att effektiviseringar kan minska samhällets kostnader, även utöver de besparingar i energikostnader som tillfaller fastighetsägaren. Dessa slutsatser delar vi också. Sverige vinner på att prioritera insatser som minskar fossilberoendet, kapar effekttoppar, ökar elsystemets flexibilitet och förbättrar inomhusmiljön.
Dock har Energimyndigheten uppgett att deras arbete med planen kan inledas först när Boverket fastställt definitionen av en nollutsläppsbyggnad, vilket inte väntas ske förrän i mars 2026. Vi anser att det finns det goda skäl att redan nu börja förbereda arbetet, eftersom alla åtgärder som genomförts sedan 2020 ändå kommer att räknas in i måluppföljningen.
Genom en målmedveten satsning på energieffektivisering kan vi frigöra upp till 25 terawattimmar el – energi som behövs för att driva elektrifieringen av industrin och transportsektorn. Det handlar inte bara om att spara energi, utan om att skapa förutsättningar för tillväxt, försörjningstrygghet och ett mer robust samhälle. Men då krävs att vi använder de kommande åren klokt.
Vi önskar därför att politiken agerar och ger Boverket och Energimyndigheten förutsättningar för att kunna skynda på arbetet med att skapa stabila spelregler som ger branschen förtroende att investera.
Initiativet Energirenovera Sverige efterlyser bland annat:
- Tydligare regelverk som gör det enklare att energieffektivisera vid renovering. Exempelvis genom att fastställa tydliga riktvärden och delmål för det befintliga byggnadsbeståndet.
- Ge incitament för energirenoveringsplaner, så att fastighetsägare kan arbeta strategiskt över tid. Inför ett undantag för byggnader som år 2028 har en byggnadsspecifik energirenoveringsplan med tidsatta åtgärder med slutmålet nollutsläppsbyggnad år 2050.
- Underlätta och uppmuntra skalfördelar. Exempelvis genom att länsstyrelserna, i nära samverkan med kommuner och näringsliv, får i uppdrag att identifiera möjligheter att samordna renoveringsprojekt. På så sätt kan större satsningar fungera som testbäddar, där innovativa lösningar kan provas, spridas och skalas upp på bred front.
- Långsiktiga investeringsstöd som skapar trygghet för fastighetsägare att våga satsa. Detta så att branschen kan lita på att politiken inte svänger igen vid nästa val.
- Tydliga krav på uppföljning och verifiering av energiprestanda, för ökad kvalitet och transparens. Branschen har gemensamma riktlinjer och avtalsförslag klara, genom att använda dessa uppnås högre kvalitet och transparens.
Branschen har kompetensen, tekniken och viljan som krävs. Det som saknas är den politiska beslutsamheten.
Varje år av väntan innebär förlorade energieffektiviseringar, högre utsläpp och ökade kostnader för samhället. Om vi agerar nu kan vi i stället lägga grunden för ett mer hållbart, konkurrenskraftigt och energismart Sverige – där varje sparad kilowattimme blir en investering i framtiden.
Cathrine Holgersson, vd Sveriges allmännytta
Lotta Bångens, generalsekreterare Energieffektiviseringsföreningen
Johnny Petré, vd Installatörsföretagen
Britta Permats, vd Svensk ventilation
Carolina Larsson, vd Swedisol
Erik Haara, vd Trä- och möbelföretagen
Anders Lenhoff, förbundsdirektör Innovationsföretagen
Margareta Bergetun, vd Svenska Solskyddsförbundet
Sara Albrecht, avdelningschef NCC Building
Jonas Kihlberg, vd VINCI Energies Sweden Industry & Building Solutions
Läs debattartikeln hos Altinget här: Utan tydliga spelregler stannar energieffektiviseringen – Altinget