Långa betaltider försämrar företagens likviditet och begränsar möjligheterna att investera, anställa och växa. Särskilt utsatta är små och medelstora företag som ofta har begränsade möjligheter till extern finansiering. Rimliga betaltider är därför viktiga för ett konkurrenskraftigt och hållbart näringsliv.
När stora företag ställer krav på långa betaltider riskerar mindre leverantörer att hamna i en ekonomiskt utsatt situation. I praktiken innebär det att leverantörerna får finansiera sina kunders verksamhet, samtidigt som de själva behöver täcka löpande kostnader för personal, lokaler och andra utgifter.
För kunskapsintensiva tjänsteföretag, där medarbetarnas kompetens är den viktigaste resursen, är fungerande betalningsflöden särskilt betydelsefulla. När betalningar dröjer binds kapital som annars skulle kunna användas till kompetensutveckling, innovation och nya anställningar.
Enligt räntelagen är huvudregeln att betalning mellan företag ska ske inom 30 dagar. Samtidigt är det möjligt att avtala om längre betaltider, förutsatt att leverantören uttryckligen godkänner det. För mindre företag kan det vara svårt att motsätta sig sådana villkor, särskilt i affärsrelationer där kunden har en starkare förhandlingsposition.
Sedan 2023 ska stora företag årligen rapportera sina betalningstider till Bolagsverket. Rapporteringen omfattar bland annat avtalade och faktiska betalningstider vid köp från mindre företag. Uppgifterna är offentliga och syftet är att öka transparensen och motverka utvecklingen mot allt längre betaltider. Rapporteringskravet innebär dock inte någon begränsning av möjligheten att avtala om längre betalningstider.
Väl fungerande affärstransaktioner och rimliga betalningsvillkor skapar bättre förutsättningar för företag att utvecklas och växa. Det bidrar till ett mer konkurrenskraftigt näringsliv där även mindre företag kan investera i sin verksamhet och bidra till innovation och tillväxt.
