Öppna dörrar

Ska vi lyckas utveckla världen och skapa nya saker behöver vi också sträcka ut fler händer, öppna fler dörrar och inkludera fler.

Jag har tidigare nämnt de värderingar som vi vill leva efter som förbund: att vi är utvecklingsoptimister, inkluderande och kreativa.

Och jag har i en blogg nyligen lyft fram vikten av att vara optimister och tro på utveckling.
Men de andra två är minst lika viktiga. Och låt mig understryka just ordet ”inkluderande”.

Ensam är nämligen mycket sällan stark. Genom att kroka arm med andra når man väldigt ofta mycket längre än man gör på egen hand.

Jag brukar tänka på samverkan som en orkester. Själv har jag spelat lite trumpet, och vet hur ensamt det kan vara att göra det utan en orkester runt dig.

Våra värderingar tog vi såklart fram långt innan pandemin. Men de gäller lika mycket eller mer även i och efter Corona-pandemin.

Nu, i tider av förändring, öppnas nya dörrar. Nu blir det viktigare än på länge att samverka och hitta nya att samverka med.

För förbundets del handlar det om att samverka inom Almega och Svenskt Näringsliv – mer än innan. Vi behöver också kroka arm med övriga inom samhällsbyggnadssektorn och med industrin. Mer nu än någonsin.

Men det handlar också om att hitta nya partners, nya forum och idéer bortom de vanliga.

För min personliga del handlar det om att utmanas i nya möten och att inte fastna i gamla hjulspår.

Det betyder att jag behöver bjuda in fler. Oftare säga ja till nya möten och människor. Våga utmana mig själv och min roll.

Om vi öppnar lite dörrar får vi också in lite frisk luft. Den skapar energi. Och den visar på vägar ut ur det trygga och bekväma.

*

Som fredagsunderhållning kan du ägna några minuter åt just värdet i samverkan där många hjälps åt. Eller snarare tvärt om: utmaningen i att göra allt själv. Thomas Thwaites försökte bygga en egen brödrost på egen hand. Från grunden. Det var en utmaning. Titta här.

*

I veckan har jag distansarbetat hos min pappa på västkusten och fortsätter sedan till Småland för ytterligare en helg bland tallar och granar. Låt oss, likt järnvägsfolket, kalla det ”skogstid”, även om det för egen del förhoppningsvis blir mer produktivt än när tågen står stilla.

Trevlig helg.

/magnus