Ny Sweco-rapport: värmeböljor på uppemot 60 dagar kan bli verklighet inom 80 år
Klimatförändringarna påverkar Sverige snabbare än det globala genomsnittet. Antalet dagar med värmebölja stiger och 2023 hade Europa rekordmånga dagar med extrem hetta. Europa är den kontinent där värmen ökar mest, och Stockholm en av städerna med snabbast stigande temperaturer.
Sweco beskriver i en analys av 24 europeiska städer det brådskande behovet att skydda mot värmeböljor. Mellan 2013 och 2022 ökade antalet värmeböljor globalt med 94 procent, jämfört med perioden 1986 till 2005. För många kan varmare temperaturer låta härligt, men faktum är att fler och längre värmeböljor innebär stor risk för hela samhället.
– Problematiken med värmeböljor är ny för oss i Sverige och vi har inte anpassat våra städer och samhällen för dessa nya förhållanden. Vi är vana att bygga hus och organisera verksamheter som ska klara svår kyla, inte värme. Frågor relaterade till värme förbises ofta i strategier för klimatanpassning, eller är riktad endast till känsliga grupper. Vi behöver öka vår resiliens, ha ett bredare fokus på hela befolkningen och få in de här frågorna i planeringen av våra samhällen och städer, säger Martina Söderström, divisionschef för Environment & Planning på Sweco.
Europas temperatur ökar snabbare än det globala genomsnittet, och dödligheten till följd av värme har ökat med cirka 30 procent de senaste 20 åren.
– Vi vet att värmeböljor innebär ökad risk för grupper som äldre, yngre och gravida, men det finns också en socioekonomisk dimension i frågan. Vi pratar nu om klimatjämlikhet, då vi ser att socioekonomiskt utsatta grupper riskerar att särskilt fara illa under värmeböljor. Därför blir det av oerhörd vikt att tidigt identifiera strategier och anpassa områden för att klara stigande temperaturer, säger Martina Söderström, divisionschef för Environment & Planning på Sweco.
Stockholm riskerar uppemot 60 dagar av värmebölja
Stockholm var en av städerna som analyserades i rapporten, och enligt Swecos beräkningar riskerar Stockholm år 2100 att ha ytterligare 37 dagar av värmebölja. Det är en ökning med 150 procent, och ger risk för 60 dagar av värmebölja.
Även om en tredjedel av Sveriges kommuner har åtgärdsplaner eller rutiner för att motverka den extrema värmeökningen har Stockholm, Sveriges mest urbaniserade plats, inte det. Stockholm har nu identifierat behovet av åtgärdsplaner för värmeböljor och utvecklar metoder för att öka utsatta gruppers motståndskraft mot extrem värme, med bland annat analys och kartläggning av skolor, förskolor och äldreboendens sårbarhet.
– Förutom alla risker som värmeböljor kan innebära för individen, får värmeböljor andra stora konsekvenser för hela samhället. Risken för bränder ökar, men vi ser också stor påverkan på jordbruk, djurhållning, bevattning och dricksvattenförsörjning och mycket mer. Det påverkar hela samhället, säger Martina Söderström, divisionschef för Environment & Planning på Sweco.