Sverige halkar efter i regelförenkling
För att stärka Europas innovationskraft måste regelbördan minska. Sverige behöver ta ledarskap i EU:s arbete med regelförenkling – det är en förutsättning för tillväxt, export och hållbar utveckling.
En ny rapport från Almega visar att Sverige är det land i EU som ökat antalet reglerade yrken mest de senaste två åren – en ökning med 14 procent. Rapporten visar att tjänsteföretag som vill exportera inom EU möter stora hinder, särskilt genom de många reglerade yrken där varje land kräver egna erkännanden av kvalifikationer. Det leder till onödiga kostnader och handelshinder.
För tjänsteföretag – där mycket av framtidens sysselsättning ska skapas – innebär regelbördan reella hinder för utveckling och export. I dag finns omkring 5 700 reglerade yrken i EU, och i många fall handlar det inte om nödvändig säkerhet eller kvalitet, utan om protektionism och skråtänk. Det skapar onödiga barriärer för tillväxt och innovation – inte minst för svenska företag.
En som tagit strid för en mer företagsvänlig EU-politik är Jörgen Warborn (M), vice ordförande i Europaparlamentets utskott för internationell handel. Han har länge drivit frågan om regelförenkling och ökad konkurrenskraft som avgörande för Europas framtid. Innovationsföretagens styrelse och medarbetare hade förmånen att träffa Warborn på plats i Bryssel och han berättade då om sitt arbete med att minska regelkrångel, stärka principen om ömsesidigt erkännande och skapa bättre villkor för små och medelstora företag, något som ligger helt i linje med de slutsatser som Almegas rapport drar.
Warborn har flera gånger påpekat att EU:s tillväxt och innovationskraft hämmas av en överbyråkratisk struktur, och att företagare måste få lägga mindre tid på administration och mer på att skapa värde. Det handlar inte om att ta bort nödvändiga regler, utan om att fokusera på de regler som verkligen behövs – och ta bort resten.
För Innovationsföretagens medlemsföretag, som verkar i gränslandet mellan teknik, tjänster och innovation, är regelförenkling avgörande. Det är inte en teknikalitet – det är en förutsättning för framtidens konkurrenskraft. När regler och tillståndsprocesser blir allt mer komplexa, drabbas innovationsförmågan och möjligheten att skapa jobb.
Det behövs ett strategiskt grepp inom EU där principen om ömsesidigt erkännande utvidgas till att även omfatta tjänster. Är en tjänst godkänd i ett EU-land, bör den vara godkänd i hela unionen. Samtidigt måste Sverige själva visa ledarskap och minska sin egen regelbörda. Det är dags att leva som vi lär.
Europa står inför stora utmaningar – säkerhetspolitiska, demografiska och teknologiska. Samtidigt finns enorma möjligheter genom digitalisering, grön omställning och artificiell intelligens. För att ta tillvara dessa möjligheter krävs en politik som frigör företagens innovationskraft snarare än att begrava dem i byråkrati.
Innovationsföretagen ställer sig därför bakom kravet på en offensiv agenda för regelförenkling i både Sverige och EU. Det är nödvändigt för att stärka tillväxten, skapa nya jobb och ge våra medlemmar förutsättningar att bidra till ett mer konkurrenskraftigt Europa.