DEBATT: Sverige kan bli marknadsledande i klimatsmart byggande  

Sverige behöver klimatkrav som leder till bättre byggnader och driver utvecklingen framåt. När EU:s nya direktiv om byggnaders energiprestanda genomförs i Sverige bör den kommande regeringen sätta höga mål och öppna för konkurrens mellan lösningar. 

Tydliga och förutsägbara krav avgör om investeringar i kunskap, teknik och lösningar som minskar klimatpåverkan får genomslag eller stannar vid pilotprojekt. EU:s byggnadsdirektiv kräver klimatredovisning över hela byggnadens livscykel. Sverige avgör om kraven ska driva omställningen eller bara följa utvecklingen. 

Boverket föreslår ett mellanalternativ där gränsvärdena – ett tak för klimatpåverkan per kvadratmeter – ligger 25–35 procent under 2020 års referensvärden, beroende på byggnadstyp. Samtidigt antar myndigheten att utvecklingen av material och energi i sig kan minska klimatpåverkan med omkring 25 procent till 2030. Designval, materialbyten och optimering i projektering ingår inte i det antagandet. 

Då riskerar gränsvärdena att följa utvecklingen snarare än driva den. Regeringen bör därför välja det mer ambitiösa alternativ som Boverket själv har analyserat för 2030. För flera byggnadstyper skulle taket då ligga nära 50 procent under jämförelsenivån från 2020, mot 35 procent i Boverkets förslag. Det skapar tydligare incitament och efterfrågan på bättre lösningar.

Brett stöd för skarpare klimatkrav
De nyligen inkomna remissvaren visar ett brett stöd för skarpare och mer ändamålsenliga klimatkrav på byggnader. Företag, forskare, myndigheter och kommuner pekar på behovet av krav som driver innovation och verkliga utsläppsminskningar. Regeringen måste också undvika ett glapp i klimatredovisningen. Dagens krav föreslås upphöra i april 2027, medan nya införs först 2028 respektive 2030. 

Boverket vill inledningsvis begränsa de bindande gränsvärdena till material och byggskedet, A1–A5. Utsläppen här och nu ska väga tungt. Men en byggnad kan ha låg klimatpåverkan vid uppförandet och ändå få kortare livslängd, högre energianvändning och större underhållsbehov. Då har vi optimerat siffran, inte byggnadens samlade prestanda. 

EU:s livscykelperspektiv måste få betydelse i besluten. Klimatberäkningar ska hjälpa oss att väga funktion, livslängd, återbrukbarhet och resursanvändning mot varandra, inte bli ännu en rapport. Sveriges färdplan bör visa hur styrningen stegvis utvecklas mot byggnadens samlade klimatprestanda.

Klimatpåverkan kan minska med upp till 30 procent
Avgörande val om konstruktion, materialmängder, energibehov och framtida anpassning görs ofta före byggstart. Där kan kunskap och analys bidra till smartare lösningar, effektivare resursanvändning och lägre kostnader över tid. 

I Boverkets underlag uppger flera branschaktörer att optimering i projekteringen kan minska klimatpåverkan med 10–30 procent. Det visar potentialen i att göra rätt från början genom effektivare resursanvändning, utan stora kostnadspåslag. Den verkliga produktivitetsvinsten är största möjliga samhällsnytta till lägsta samlade kostnad över tid. Genomtänkta beslut kan minska materialåtgången, undvika kostsamma ändringar och sänka kostnaderna för drift, underhåll och ombyggnad. 

Offentlig sektor bör skapa en tidig marknad genom att upphandla funktion och verifierad livscykelprestanda, inte detaljstyra tekniken. Då kan företag konkurrera med innovativa och resurseffektiva lösningar. Gemensamma metoder och tillförlitliga data ska underlätta även för mindre företag och minska administrationen.

Därför har vi tre medskick till nästa regering:

1. Välj skarpare gränsvärden för 2030. Gränsvärdena ska driva utvecklingen, inte bara följa den. 

2. Ge hela livscykeln större betydelse. Undvik att optimera byggskedet på bekostnad av helheten. 

3. Skapa en marknad för bättre lösningar. Låt offentliga beställare upphandla funktion, kvalitet och livscykelvärde. 

EU har pekat ut riktningen. Nu avgör nästa regering om Sverige ska nöja sig med att följa utvecklingen – eller skapa incitament som driver konkurrens, innovation och byggnader med lägre klimatpåverkan och god funktion över tid.

Innovationsföretagens Hållbarhetsråd  
Anna Graaf, hållbarhetschef, White Arkitekter 
Elise Grosse, hållbarhetschef, Sweco Architects 
Louise Holmstedt, hållbarhetsansvarig, Bengt Dahlgren 
Elisabet Höglund, Head of Sustainability, Tyréns Sverige 
Ivana Kildsgaard, Director of Sustainability, Tengbom 
Karin Lillås, Sustainability Lead Global Division Transportation & Places, AFRY 
Malin Ljung Eiborn, hållbarhetschef, Rejlers Group 
Marcus Rydbo, divisionschef Arkitektur, Byggnader & Miljö, Norconsult 
Anna Winde, hållbarhetschef, WSP i Sverige och Norden 
Ida Åkesson, Sustainability Lead, Ramboll 
Anders Persson, chef för strategisk utveckling och internationella frågor, Innovationsföretagen

Läs debattartikeln i Altinget här: Sverige kan bli marknadsledande i klimatsmart byggande