Kvalitet och kvantitet

Debatten om högskolans roll, kvaliteten i utbildningen och inte minst volymen på antalet studenter är i full gång. Ibland gör vi frågan svårare än vad den är.

Låt mig börja med ett konstaterande: näringslivet behöver fler ingenjörer och arkitekter. Och jag hävdar att även samhället i stort skulle behöva fler med en ingenjörsutbildning i bagaget.

När vi har påtalat detta, på senare tid ganska ofta och ganska tydligt, har det kommit en hel del invändningar. Några har pratat om söktryck till de tekniska utbildningarna, några om de många som sökt sig till Sverige från andra länder med goda kvalifikationer. Ytterligare några har betonat genomströmningen från högskolorna – att fler borde ta examen innan de sugs upp av näringslivet. Det har till och med antytts att svaret på frågan ligger i lönenivåerna hos ingenjörerna i näringslivet.

Allt detta och mer därtill är självfallet viktiga frågor. Vi som bransch- och arbetsgivarorganisation bryr oss om allt detta och våra företag likaså.

”Inget jag hört den senaste tiden har fått mig att ändra uppfattning: vi behöver bli fler som har läst på en teknisk högskola.”

Men ibland får jag en känsla av att debattörer som ger oss mothugg egentligen har en annan agenda än vi. Och inte minst får jag en känsla av att det skapas konflikter som egentligen inte finns. Min utgångspunkt har varit just det jag började med. Det är för få som har en relevant akademisk utbildning och det finns massor att göra i näringsliv och i det offentliga. Då behövs många goda krafter, många goda förslag. Inget jag hört den senaste tiden har fått mig att ändra uppfattning: vi behöver bli fler som har läst på en teknisk högskola.

I veckan kom ytterligare ett bidrag i debatten, denna gång från Näringslivets Forskningsberedning, ett initiativ taget av Svenskt Näringsliv, men där även akademin och Ingenjörsvetenskapsakademin deltar. Debattartikeln i Dagens Nyheter belyser frågan om universitetens roll från ett delvis annat perspektiv, men slår tydligt fast: det är inte gynnsamt för näringslivet att fokusera på genomströmning, vilket idag är det som styr resurstilldelningen till högskolorna.

Näringslivets Forskningsberedning, där bland annat Håkan Mogren, tidigare Astra, och Karin Markides, före detta rektor på Chalmers, ingår föreslår två större reformer: en satsning på fördjupning istället för bredd och att öppna för fler privata aktörer inom den högre utbildningen.

”Båda förslagen är tankeväckande och bör leda till en rejäl diskussion kring universitetens nya roll.”

Båda förslagen är tankeväckande och bör leda till en rejäl diskussion kring universitetens nya roll. Jag skriver ”nya” eftersom jag är övertygad om att vi i en kunskapsintensiv värld och inte minst kunskapsintensivt näringsliv behöver lära oss på fler sätt och lära oss oftare. Då behöver även våra utbildningsinstitutioner utvecklas.

*

Just nu är jag på väg till årsmötet med vår internationella organisation för rådgivande ingenjörer, FIDIC. Årets årsmöte och konferens är i Jakarta i Indonesien, ett äventyr i sig. STD-företagen är delaktigt i olika internationella forum, även om vi just nu gör en ordentlig översyn av hur vi ska engagera oss på bästa sätt i det internationella arbetet. Även på det internationella planet finns det en hel del som behöver utvecklas. Jag hoppas såklart att FIDIC vill utvecklas i takt med näringslivet.

Trevlig helg!