Hoppa till innehåll

Klimattoppmötet i Egypten, COP27, går nu mot sitt slut. Det riskerar att bli ett steg tillbaka för den globala kampen mot klimatförändringarna.

–  Sverige kom tomhänt till klimattoppmötet. Med en statsbudget som ökar utsläppen blir det svårt att nå klimatmålen till 2030 utan nya kraftfulla åtgärder. Tyvärr är det inte bara Sverige som agerat på det sättet och nu riskerar världens länder att åka från Egypten utan att ha tagit de nödvändiga besluten för att hejda den globala uppvärmningen, säger Anders Persson, tf förbundsdirektör på Innovationsföretagen.

I Paris enades världens länder om att försöka begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Men årets klimattoppmöte visar att det är ett mål som inte är skrivet i sten och åter är uppe till diskussion. Samtidigt går diskussionen också varm om hur ansvaret för klimatförändringarna ska fördelas. Vilken roll ska de rikare ländernas historiska utsläpp spela och hur ska fattigare och mer utsatta länder kompenseras för översvämningar, torka och svält i klimatförändringarnas spår.

– Kampen mot klimatförändringarna är global och alla länder behöver ta sin del av ansvaret. Det duger inte att konstatera att det egna landets utsläpp bara är en liten del av de totala utsläppen. Det är en logik som leder raka vägen ned i det klimathelvete som FN:s generalsekreterare varnade för i sitt inledande tal förra veckan, säger Anders Persson.

Sverige är på plats med en stark delegation av företag med höga klimatambitioner och i många fall med en stor export av produkter som skapar klimatnytta i andra länder och sysselsättning i Sverige. Sverige har länge haft ett högt anseende i klimatpolitiken och det har stärkt Sveriges möjligheter att påverka andra länder långt över vår egen viktklass.

– Business Sweden’s motto för COP27 ”Pioneer the Possible” riskerar att eka tomt på kommande klimattoppmöten om Sverige inte steppar upp. Den positiva Sverigebilden har gett svenska företag draghjälp på exportmarknaden och skapat förutsättningar för nya jobb i Sverige. Det är mycket viktigt att inte bristande förmåga att leva upp till Sveriges åtaganden riskerar denna dynamik, säger Anders Persson.

I sin regeringsförklaring satte statsminister Ulf Kristersson stor tilltro till näringslivets förmåga att driva den gröna omställningen vidare. Och statsbudgeten ökade också resurserna till bland annat Industriklivet för att skynda på industrins klimatomställning. Regeringen utlovade också viktiga förenklingar och effektiviseringar av miljötillståndsprocesserna för att skynda på investeringar och omställning i Sverige. På sista raden konstaterar dock regeringen själv att statsbudgeten för 2023 ändå kommer att ge ökade utsläpp i Sverige.

–  Det är näringslivet som leder den gröna omställningen, men om politiken inte levererar rätt incitament och förutsägbara investeringsförutsättningar riskerar det att hålla tillbaka företagens innovationskraft. Till exempel så finns en outnyttjad potential i att styra den offentliga upphandlingen mot klimatmålen. Idag är det fortfarande lägsta inköpspris och detaljreglering som styr de allra flesta upphandlingarna vilket premierar gårdagens lösningar, leder till högre livscykelkostnader och till högre utsläpp över tid. Så kan vi inte fortsätta om vi vill bygga Sverige robust och hållbart, säger Anders Persson.